måndag 21 juni 2010

Stockholmsweekend med kronprinsessbröllop, Gröna Lund och lite läsning

Förutom en massa skoj som att stå i bröllopskortegen, åka karusell på Gröna Lund och dricka ett och annat glas vin hann jag under weekenden också med att läsa ut två böcker. Inga temaböcker den här gången utan ett par som legat i min ska-läsa-hög ett tag.

Den första är skriven av Per Hagman och heter "När oskulder kysser". Stina vann den i en av Boktipsets tävlingar och var snäll nog att låta mig få den. Jag måste medge att jag var en aning skeptisk till boken då jag för några år sedan, innan jag flyttade till Visby, läst en novellsamling av honom (mest tror jag att jag lånade den för att han hetta Hagman i efternamn). Novellerna var alldeles för hårda i tonen för min smak och för inriktade på att beskriva trasiga människor och ämnen som porr, sex och destruktivitet. Att jag skulle gilla "När oskulder kysser" så pass mycket som jag faktiskt gjorde var alltså helt otippat. Men boken var mjukare i tonerna än novellerna jag läst och han skriver på ett väldigt vackert och finstämt sätt om den första kärleken, där de tidigare nämnda favoritämnena finns med (det är ju Per Hagman vi pratar om trots allt) men inte tillåts ta överhanden. Istället är det förhållandet mellan Nelly och Benjamin som skildras och boken igenom lyckas Per Hagman hålla spänningen uppe även om han på slutet i mitt tyckte förstör lite av känslan i boken genom att låta slutet bli för osannolikt och överdramatiskt. Mer om det ska jag inte spoila här eftersom jag tycker att det är en bok som förtjänar att läsas och kanske också älskas en liten smula.

Den andra boken heter "City of Illusions" och är skriven av en av mina favoritförfattare, Ursula K LeGuin. Även denna bok är en gåva från min kära syster. Om den förra boken hade sina styrkor i första delen av boken, ja fram till de sista 100 sidorna, så är denna aningen seg fram till just de 100 sista sidorna. Boken handlar om Falk som efter att ha fått sitt minne utraderat tas om hand av ett skogsfolk. Han skiljer sig från dem, och från planetens övriga befolkning, genom sina gula kattliknande ögon och efter att ha återhämtat sig skickas han iväg till staden Es Tocuh för att återfinna sitt minne. I denna stad sägs lögnarna Shing leva - de främmande tyranner som kom till planeten, förstörde den och kuvade dess folk. Det är när han börjar närma sig denna stad som handlingen tar fart, svänger 180 grader och får läsaren och även Falk själv att inte veta vad man egentligen ska tro. Det känns på många sätt som ett slut Tanith Lee (ännu en favvoförfattare) skulle ha kunnat tänka ut om man ser till hennes romaner "Den elektriska skogen" (på läsa listan i mitt förra tema) och "Flickan som älskade Silver". Och jag gillar det, slutet och den ambivalens Falk känner inför det. Mer ska jag inte förtälja här...

Och idag kanske jag orkar mig ner till biblioteket för att ge triologin "Syrenernas tid" en chans!

2 kommentarer:

  1. Trevligt att Per Hagman var bättre än förväntat. Då kanske du vill låna hans senaste Vänner för livet också? Det är bara att säga till när bokhögen börjar krympa.

    SvaraRadera
  2. Lätt att jag vill låna den, men det får vänta lite eftersom mitt bokberg här hemma är aningen för stort just nu. Men om en månad eller två kanske...

    SvaraRadera