Visar inlägg med etikett Kazuo Ishiguro. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kazuo Ishiguro. Visa alla inlägg

måndag 21 oktober 2013

Barn har ingen känsla för kvalitet

Kommer ni ihåg, "Den otröstade" av Kazou Ishiguro, en av mina hatböcker från 2012? Om inte kan ni läsa recensionen här.

Egentligen kände jag för att kasta boken efter utläsning, men nu hade jag ju ändå gett 5 kronor för skiten......

Nu har den i alla fall blivit väl använd som ni kan se, så jag kan ändå konstatera att den visdae sig värd pengarna. Tyvärr hade jag nog hoppats på att den skulle ha blivit ännu mer massakrerad vid det här laget. Men det kommer nog :-).

Kom igen Aaron, trash it, trash it!
// Sofia

onsdag 14 november 2012

Den otröstade av Kazuo Ishiguro


Försökte ta mig igenom denna några stentrista vintermånader i början av året, men boken var så stentrist att den inte blev utläst förrän i maj. Lite som Stina och hennes Martina Lowden-försök. Hur går det förresten på den fronten, Stina? Gjort några framsteg? Saknar dina Lowden-uppdateringar.....

För övrigt; Vilket misslyckat och stentrist Kafka-försök! Om en berömd pianist som är på besök i en stad för att gästa ett evenemang, men där han aldrig riktigt verkar få koll på vad det är som står på schemat. Han möter människor till höger och vänster som får honom på avvägar och försenar hans redan förvirrade schema. Det känns som om Ishiguro velat bygga upp miljön till en enda lång drömliknande händelse, där saker händer som det endast kan göra i drömmar som att byggnader förändras och människor han möter i ena stunden är främlingar och i andra välkända familjemedlemmar.

Nej, det här är inte en roman för mig! Det händer liksom inget annat än att huvudpersonen flänger omkring och möter jobbiga människor som han i mitt tycke mest borde ha gett fingret istället för att hjälpa. Det ska säkert vara djupt på något sätt och ge inskt i människans natur eller något annat dravel, men jag är nog för okulturell för att kunna uppskatta det. Jag menar, titta bara på litteraturen som för till fället ligger nedpackad i min väska – inte en, utan två tvillingböcker och sen visserligen ”Pappa Goriot” också. Där tyvärr inte heller den sistnämnda gett mig så mycket...

// Sofia

fredag 3 februari 2012

Topp- och botten 2011

Efter en 2 månader lång bloggfrånvaro är jag äntligen här igen! Jag hoppas att jag varit saknad ;). Har en hel del böcker kvar att recensera från förra året, men tyckte att det mest högprioroiterade var toppen- och bottennoteringarna från förra året.

Jag presenterar härmed stolt;

Sofias bokår 2011:

Bland toppböckerna var det en 6-7 stycken som var riktigt bra och fick högsta betyg, och av de 10 bästa böckerna var samtliga höjdare. Alex stod faktiskt för årets allra bästa roman; "Never let me go" medan Stinas "Bonjour tristesse" kvalade in på andra plats och därefter mitt val "Vårt hem är vårt slott" på tredje plats.

1. Never let me go av Kazuo Ishiguro (Alex val)
2. Bonjour tristess av Francoise Sagan (Stinas val)
3. Vårt hem är vårt slott av Shirley Jackson (Mitt val)
4. Flicka i fönster vid världens kant av Sam J Lundvall (Stinas val)
5. Berg i fjärran av Kazuo Ishiguro
6. I am legend av Richard Matheson (Mitt val)
7. Osynlig av Paul Auster (Mitt val)
8. En vacker dag av Ira Levin
9. Förträffliga fruntimmer av Barbara Pym
10. Vågorna av Virginia Woolf

Bubblare: Solens rike av J.G Ballard, Doktor Glas av Hjalmar Söderberg och Busters öron av Maria Ernestam.

(samt dessa som jag läst tidigare: Tvillingarna 3. Spökhuset, Tvillingarna 27. Busungarna, Sweet Valley High 28. Hemlig längtan, Tvillingarna 10. Misstänkta, Tvillingarna 41. Hopptävlingen, Tvillingarna 2o. Lantisen, Sweet Valley High 19. Svekfulla planer, De små hästarna i Tarquinia).

Så, till årets bottennoteringar då, och inte var det så få av dem heller tyvärr! Samtliga inprickade av mig, förutom Alex "Trollkarlen från Oz" och Stinas "Djupandning". Man kan se det som att jag är den med sämst smak, eller så kan man se det som att jag bara haft otur. Jag själv lutar åt alternativ nr 2.

Årets botten-noteringar
1. Katitzi, Rosa och Paul av Katarina Taikon
2. Mysteriet på ön (Mysrysare)
3. Bud från död (Mysrysare)
4. Trollkarlen från Oz av Frank M Baum (Alex val)
5. Ett långt farväl av Claes Hylinger
6. Djupandning av Anne Tyler (Stinas val)
7. I det förflutna av Kate Morton (Mitt val)
8. Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafon (Mitt val)
9. To kill a mockingbird av Harper Lee
10. 1984 av George Orwell (Mitt val)

Bubblare: Vi som var föräldralösa av Kazuo Ishiguro (Mitt val) och Svarta speglar av Kristoffer Leandoer (Stinas val).

Hoppas på att hitta lika bra toppenböcker i år, så kom med lika bra teman som förra året tjejer! Själv funderar jag på att dra ner läsningen av mysrysare till noll. Men det känns kanske aningen orelaistiskt med tanke på att jag har ett gäng i ska-läsa-högen. Ja, ja, det kan ju liksom inte bli sämre (hoppas jag verkligen...).

Lovar för övrigt att inte vänta 2 månader med nästa inlägg! På hedersord.

//Sofia

torsdag 3 november 2011

Vilken dystopi borde DU emigrera till?

För att fira vårt 500 inläggg, en aning sent jag vet, och för att ni ska hinna komma i stämning inför mitt nästa boktema kommer här en liten teaser inför decembers månadstema. Helt fräckt har jag snott Stinas idé (om ni ännu inte gjort hennes litterära frukostquizz är det sannerligen på tiden: Den hittar ni här!) och en del av hennes frågor, kompletterat med en del nya.

Helt kort kan man säga att testet är till för att man ska få veta vilken dystopi man passar bäst in i. 11 av mina dystopiska favoriter (och en del självklara klassiker) finns representerade och en hel del har ni säkert läst tidigare då flera stycken av dem varit med i våra månadstema. Så vad väntar ni på? Räkna samman vilken bokstav du får mest av och kolla i facit vart du borde bosätta dig härnäst.

Kom jag förresten ihåg att berätta att alla som deltar, och i kommentarsfältet meddelar vilken dystopi man blivit, om man läst den och hur väl man tycker att man passar in i sitt dystopiska samhälle, är med och tävlar om synnerligen fina priser. Självklart med Boktriangeltema! Innan den 15 november vill jag ha era svar!

1. Beskriv dig själv med tre ord
A Cynisk, intelligent och utan framtidstro.
B Missanpassad, oförsiktig och egoistisk.
C Svartsjuk, misstänksam och desperat.
D Ofruktsam, missnöjd och en börda för samhället.
E Fruktsam, missnöjd och en tillgång för samhället.
F Plågad, rådvill och lite av en datanörd.
G Tystlåten, målmedveten och ständigt på språng.
H Ståndaktig, motståndskraftig och lätt alkoholiserad ensamvarg.
I Medgörlig, omhändertagande och konstnärlig.
J Medelålders, misstänksam och något av en outsider
K Religiös emigrant som är något av en drömmare

2. Vad är du mest rädd för?
A Att du inte kan lita på vad som hänt i det förflutna.
B Att vara självisk.
C Att dina tankar inte är privata.
D Att du aldrig kommer att kunna få barn.
E Att du kommer att tvingas föda barn.
F Att naturen kommer att förstöras.
G Att du ska svälta ihjäl.
H Vampyrer.
I Att någon kommer att stjäla dina inre organ.
J Att alltid stå på utsidan och titta in.
K Det okända.

3. Vad är din favoritsysselsättning?
A Det är inte att titta på tv i alla fall.
B Du roar dig med att dagdrömma om hur livet hade kunnat vara.
C Att försöka få reda på vad människorna omkring dig tänker.
D Att slå folk på käften.
E Att läsa.
F Att spela dataspel.
G Långa promenader.
H Att supa dig full.
I Att teckna.
J Att pyssla i hushållet.
K Religion, sex och filosofi – i den ordningen.

4. Vilket yrke känns mest som du?
A Faktagranskare; eftersom du har vanan inne.
B Det är kanske inget yrke, men du känner dig sannerligen som en robot.
C Psykolog; att rota i människors hjärna är något du kan tänka dig att göra 24/7.
D Historiker; genom historien kan man lära sig om sin nutid.
E Konkubin; cause you´re sexy!!!
F Djurskötare; djur är också människor.
G Ett stillasittande yrke är inget för dig. Kanske stigfinnare?
H Om jobbet som Buffy the vampire slayer är ledigt kan du stå till tjänst. Det är du och Mr pointy!
I Sjuksköterska; du gillar att vara omhändertagande.
J Hemmafru; att pyssla omkring med hushållsgöromål är din grej.
K Pilot; ständigt påväg, det är ditt motto!

5. Vilken är din matprofil?
A Mat är varken särskilt viktigt, eller särskilt tillgängligt, för dig. Du äter det som står till buds helt enkelt.
B Kokakaka är smarrigt och har alla näringsämnen man behöver. Alla äter det och det är allas favoriträtt.
C Mat intresserar dig inte. Droger är the shit!
D Du är allätare, med undantag för kött från ungdjur. Du skulle aldrig få för dig att äta kalv, lamm eller kyckling. Det är oetiskt att äta något som ens avlägset påminner om barn.
E Du äter det som finnas att köpa för tillfället, oftast torrt och segt kött av något slag. Du är absolutist och dricker aldrig något starkare än cider.
F Du är vegetarian. Kött är mord!
G Allt som är konserverat.
H Kött är alltid en favorit, men mest bryr du dig om vad du dricker. En whiskey sitter aldrig fel.
I Du är lite av en hemmamänniska och äter så gott som aldrig ute – det känns så olustigt!
J Hemmlagat ska det vara och husmanskost. All mat du äter lagar du själv. En duglig kvinna reder sig själv som du brukar säga.
K Du oroar dig lite för att matförråden ska ta slut, så mat är inget du gärna tänker på.

6. Vilken kontaktannons känns mest lockande?
A Levnadstrött medelålders man söker en kvinna som kan ge mitt liv ny mening. Jag ser dig som en ung kvinna intresserad av allt det sanna i livet. Svar till ”Sanningen framför allt!”
B Om du är trött på konformism och jämnlikhet intill det absurda och längar efter en man som är en MAN kan den här annonsen vara något för dig. Viktigast är att du står ut från mängden, vågar ifrågasätta och säger nej till droger. Stämmer detta in på dig är chanserna stora att du är min kvinna med stort K. Svar till ”Grönöga”.
C Medborgare lika god som någon annan söker en kvinna att leva med. Då tilliten betyder allt i ett förhållande får det inte finnas några hemligheter emellan oss. Allt annat är förhandlingsbart. Svar till ”Tillitsfull”.
D Barnkär kvinna i sina bästa år söker viril man för kärlek, äktenskap och barn. Du får inte vara allergisk pch måste älska katter lika mycket som jag. Svar till ”Fisken”.
E Kvinna i 30-årsåldern söker en väninna att leva loppan med. Du bör vara lesbisk, kämpa för jämnlikhet mellan könen och inte dra dig för att bryta mot lagen. Svar till ”Rött är INTE rätt”.
F Eremit som tröttnat på att leva utan intellektuell stimulans söker flicka för kamratskap och kanske mer. Då jag omöjligt kan flytta är det du som får komma till mig. Svar till ”Den förskräcklige snömannen”.
G Änkling söker fru. Då min son betyder allt för mig bör du vara den moderliga typen och jag sätter stort värde på att du kan laga mat, koka soppa på en spik så att säga. Det är ett plus om du är döv eller stum, då varken min son eller jag är några pratsamma typer. Mina intressen är långa promenader och att umgås med min son. Svar till ”Tala är silver”.
H Blond och blåögd man söker en levnadskamrat. Är heterosexuell, men det viktigaste är att du över huvud taget existerar. Så vad väntar du på? Man eller kvinna, ung eller gammal, människa ellet djur. Hör av dig! Jag väntar tålmodigt. Varelser med huggtänder göra sig icke besvär. Svar till ”Last man standing?”.
I Omhändertagande och hemkär kvinna som närmar sig de trettio söker ung man för förhållande. Du bör inte vara barnkär då barn inte är förhandlingsbart! Du bör vara konstnärligt intresserad och det är ett plus, men inget krav, om du har alla kroppsdelar i behåll. Svar till ”Nurse Betty”.
J Medelålders kvinna i sina bästa år söker en man utan våldsamma tendenser. Liksom jag är du en sann djurvän som uppskattar lugna hemmakvällar, ordning i tillvaron och allt det lugna i livet. Svar till ”Luchs matte”.
K Är du Marsian i besittning av ett flashigt rymdskepp? Då är du mannen för mig! Jag är en livsbejakande kvinna som söker en man som kan konsten att föra. Vad väntar du på? Låt oss tillsammans dansa livets dans. Svar till ”Daisy Doody”.

7. Vilken slogan eller vilket citat är mest slagkraftigt?

A Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka alternativt Storebror ser dig.

B Christ, Marx, Wood and Wei,
Led us to this perfect day.
Marx, Wood, Wei and Christ,
All but Wei were sacrificed.
Wood, Wei, Christ and Marx,
Gave us lovely schools and parks.
Wei, Christ, Marx and Wood,
Made us humble, made us good.

C Ur tankar och känslor föds ord och handlingar. Hur skulle tankar och känslor då kunna vara den enskildes ensak? Tillhör inte hela medsoldaten Staten?

D Freedom from fear, freedom from want, and freedom from boredom.

E Nolite te basterdes carborundorum.

F It is the strict adherence to daily routine that tends towards the maintenance of good morale and the preservation of sanity.

G The road to hell is paved with good intentions.

H [I am] a new superstition entering the unassailable fortress of forever. I am legend.

I We all complete. Maybe none of us really understand what we've lived through, or feel we've had enough time.

J Man måste kunna ljuga för att leva bland människor.

K Jag frågade mig själv men glömde svara.Jag drömde mig ett liv men glömde vara

8. Vilken låt tilltalar dig?

A Fest i hela huset - Big Brother Ft. Basshunter


B Perfect day - Lou Reed


C I shall be free - Bob Dylan


D We are the world


E Lady in red


F Änglamarken


G Every day is a winding road


H Let me rest in peace


I Never let me go


J The wall


K Life on Mars


9. Vilket tv-program är bäst?
A Big brother
B Du tittar helst inte på tv
C Dr Phil
D Unga mödrar
E The nanny
F Robinson
G Amazing race
H Buffy the vampire slayer
I Vänner
J Oprah
K Arkiv X

10. Vilken skådespelare skulle spela dig i filmen om ditt liv?
A Richard Burton har den rätta pondusen för att gestalta dig på film.
B Keanu Reaves, eftersom han gjorde ett så bra jobb i Matrix.
C Gabriel Byrne eftersom han har vanan av att spela hjärnskrynklare sedan tidigare.
D Clive Owen/Julianne Moore känns som de rätta att spela dig då du är säker på att också de vet vad det vill säga att bli gammal i en värld där ungdom åtrås.
E Faye Dunaway har alltid varit en favorit, och du är säker på att ingen kan fånga din bitchiga sida som hon.
F Du är rätt less på dig själv och känner dig knappt mänsklig längre. Om någon skulle spela dig skulle det vara ett monster i stil med Snömannen.
G Viggo Mortensen/Charlize Theron känns sammanbitna och dystra nog att gestalt dig. Det kan ju knappast vara så svårt heller med tanke på att de inte behöver lära sig en enda replik.
H Will Smith kanske känns som ett otippat val då du är blond och blåögd, men du känner att ni har samma inställnig till livet.
I Keirah Knightley, Carey Mulligan eller Andrew Garfield. Du känner att de alla skulle kunna gestalta din inre ångest och din tysta acceptans av världen som den är.
J Kanske Meryl Streep. Hon känns som en kvinna som står med båda fötterna på jorden och inte är rädd för att hugga i när det behövs – precis som du själv med andra ord.
K Helen Sjöholm skulle nog kunna funka. Så vacker röst som du har kan det inte bli tal om någon annan.

11. Om du var en superhjälte, vilken kraft skulle du ha?
A Du skulle vara Hiro från ”Heroes” med makten att ändra historien.
B Du skulle begåvas med gåvan att ljuga så att tungan svartnar.
C Likt Charles Xavier från X-men vill du kunna läsa andra människors tankar.
D Kunde du förvandla djur till människor skulle din lycka vara gjord.
E Likt ”The invisible girl” vill du kunna göra dig osynlig.
F Du skulle vara den dödligs ”Poison Ivy” och likt henne vilja se till att växterna tar över världen.
G Inte för att det är en superkraft, men ett par Sjumilastövlar skulle ju inte sitta fel!
H Buffys vampyrjägarkrafter är vad du skulle vilja ha. Och ett gängs Scoobys skulle inte heller sitta fel.
I Kraften att läka alla sår, precis som Wolverine i X-men.
J Likt Stålmannen skulle du inte ha något emot att kunna gå genom väggar.
K Du vill kunna förflytta dig i rummet. Tänk att kunna förflytta dig till en plats bara genom att tänka på den!

12. Viktigaste personen i ditt liv, vem är det? Det kan vara någon som är närvarande eller någon som är frånvarande.
A Storebror.
B Alla är utbytbara och likadana, och ingen är speciell.
C Din fru (den hyndan).
D Dina (ofödda) barn.
E Din lilla dotter.
F Person och person; djur är ändå viktigare.
G Din far/son.
H Vilket sällskap som helst skulle vara välkommet.
I Dina barndomsvänner.
J Din hund. Eller kanske din ko.
K Din robot.

13. Det viktigaste i livet är att....
A vara fri att leva sitt eget liv.
B bestämma över det själv.
C veta vem man kan lita på.
D få barn.
E kämpa för kvinnornas rättigheter.
F vara rädd om Moder natur.
G ha ett par riktigt bekväma skor.
H ha någon att dela det med.
I vara duktig på att tecka och måla.
J hålla sig vid liv.
K veta vart man är påväg.

14. Vilken är din favoritförfattare?
A George Orwell
B Ira Levin
C Karin Boye
D P.D James
E och F Margareth Atwood
G Cormac McCarthy
H Rixhard Matheson
I Kazuo Ishiguro
J Marlen Haushofer
K Harry Martinsson

15. Vilket samhälle låter mest lockande?
A Ett samhälle där Kärleksministeriet är ett av de styrande organen, där nyspråk talas och där tv:n aldrig stängs av.
B Ett samhälle där alla är jämnställda varandra, där våld inte existerar och där alla har jobb, mat, fritid och gemenskap.
C Ett samhälle där varje hem har ett hembiträde, där du bara behöver stå ut med dina barn tills de fyller 7 år och där säkerhet är ett ledord.
D Ett samhälle där du alltid kommer att vara yngst, där katterna också är människor och där inga snoriga ungar längre springer omkring och förpestar tillvaron.
E Ett samhälle där du, som en av få, kan föda barn, där saker som porr och prostitution har utrotast (i alla fall i teorin) och där det är belagt med dödsstraff att skada dig.
F Ett samhälle där man ägnar sig åt odling, där nya otroliga djurarter har forskats fram och där Diane Fossey tillbeds som ett helgon.
G Ett samhälle där du slipper umgås med någon annan än din far, där ni tar långa stärkande promenader ihop, men där ni aldrig riktigt får äta er mätta.
H Ett samhälle där du inte behöver betala för maten du hämtar i köpcentrumen, där det står dig fritt att vandra in i andra människors hem, i alla fall på dagen, och där du får dricka dig full varje kväll utan att någon klandrar dig.
I Ett samhälle där du får växa upp på ett internat tillsammans med liksaninnade och där du aldrig behöver oroa dig för vad du ska göra i framtiden – din framtid är nämligen redan utstakad.
J Ett samhälle där du får hålla dig för dig själv i hemmets lugna vrå, med sällskap av dina älskade djur.
K Ett samhälle där man börjat emigrera till Mars i stora rymdskepp, där den själsliga födan är mer livsnödvändig än den kroppsliga.

16. Vilket namn passar dig bäst?
A Winston
B Om du är kille; Bob, Jesus, Karl eller Li och om du är tjej Anna, Mary, Peace eller Yin.
C Leo
D Theodore
E Offred eller Serena Joy
F Adam eller Eva
G Du har inget namn
H Robert eller Ruth
I Kathy
J Du vet inte riktigt, men du gillar namn som Luch och Bella.
K Daisy, Isagel eller Chefone

Räkna nu ihop ditt resultat, och ta en titt i facit!



A 1984 av George Orwell
Du skulle vara den perfekta medborgaren i det totalitära Oceanien, beskrivet i George Orwells ”1984”. Här står ständiga krig och svår fattigdom på menyn. Men du kan alltids koppla av framför din tvskärm som ständigt är påslagen - både för att mata dig med propaganda, men också för att ständigt hålla dig övervakad. Hoppas att du gillar att titta på tv!

Kanske kommer du att få jobb på någon av de fyra myndigheterna, liksom Winston Smith, huvudpersonen i boken. Sanningsministeriet har hand om propaganda och lögner, fredsministeriet om de ständiga krigen, kärleksministerier om lag och ordning genom tortyr och tankepolis och slutligen överflödsministeriet som har hand om ekonomin.
Språket som talas är nyspråk, framtaget för att hindra medborgare som dig att tänka kritiskt eftersom språket helt enkelt inte möjliggör det.

Är du intelligent och cynisk som bokens huvudperson kan livet i Oceanien bli lite lätt jobbigt, där du inte kan låta bli att drömma om frihet och sanning. Du är helt enkelt trött på lögner, korruption och lever i ständig fruktan utan kunna tro på framtiden. Kanske är du istället bara en ung och upprorisk rebell som Julia, och trotsar partiet för att du tycker att det försöker beröva dig på din frihet och lycka. Vilket än fallet är gör du bäst i att hålla dig undan för tankepolisen, som skulle straffa dig för dina syndiga tankar och handlingar. Och javisst ja, krimtänk straffas ALLTID, oavsett om det är medvetet eller något som sker i sömnen.

Men du har säkert inget att oroa dig för, för du ifrågsätter väl inget?!


B En vacker dag av Ira Levin
Lyckliga dig att bli medborgare i ett perfekt samhälle, beskrivet av Ira Levin i en ”Perfekt dag”. Ditt liv styrs av Unidatorn, som håller koll på varenda människa. Det är den som bestämmer var du ska bo, vad du ska jobba med, vem du ska gifta dig med och om du ska få barn eller inte. Eftersom du ska kunna vara trygg dygnet runt har du på dig ett armband som du skannar av så fort du ska någonstans

Här är likformighet ett ledord, vilket innebär att alla talar samma språk, har samma namn (det finns endast 8 olika namn att välja på, 4 killnam och 4 flicknamn), samma kläder, äter exakt samma mat och är lika nöjda med livet. För att du alltid ska forsätta leva nöjd och likformig får du månatliga behandlingar som gör att du inte ska ha några obehagliga eller upproriska tankar.

Det inte existerar heller inte några etniska grupper, utan alla har kodats till samma ras, liksom skillnaderna mellan män och kvinnor har eliminerats; männen har ingen skäggväxt, kvinnorna har knappt några bröst och menstruerar inte och alla har samma hårfärg och ögonfärg.

Har du oturen att missa en månatlig behandling kommer detta sannolikt att resultera i att ditt perfekta liv inte känns så perfekt längre. Du kanske börjar ifrågasätta varför du själv inte får bestämma över ditt liv, och du kanske till och med börjar ägna dig åt egosim. Hemska tanke! Har du riktig otur kommer du i dåligt sällskap och försöker kanske till och med att fly till världen utanför.

Man dör tyvärr tidigt här, kring 62 års ålder – men hey, du har levt nöjd hela ditt liv så det måste ändå vara ett lågt pris att betala för att leva i detta perfekta samhälle!


C Kallocain av Karin Boye
Du är, liksom Leo Kall, medsoldat i Karin Boyes Världsstat beskriven i ”Kallocain”, ett samhälle präglat av hjärntvätt, propaganda och övervakning. Du kommer att leva med det ständigha hotet att bli angiven och till och med dina barn kan vända sig emot dig, då de vid 7 års ålder skickas till spciella uppfostringsläger för att indoktrineras till goda och lojala soldater. Dock är det säkerligen så att du finner detta betyggande eftersom denna kontroll garanterar din säkerhet.

På grund av krigshot tvingas du leva under jord i olika celler. Här finns tex. Kemistäder, och Skostäder – men för att undvika spionage tillåts du inte att ha kontakt med några andra celler än din egen och har du otur har resten av din familj hamnat i en annan cell.

Du har ditt eget hembiträde här, härligt eller hur?! Hennes uppgift är även att infomera polisen om du skulle uppvisa ett avvikande beteende. Är du en av dessa avvikare som längtar efter frihet från Staten och inte bara vill vara ett kugghjul i maskineriet gör du bäst i att hålla dina tankar för dig själv.


D Människors barn av P.D James
Du lever, liksom historikern Theodore ”Theo” Faron, i år 2021. År 1995, kallat år Omega, var det sista året som barn föddes, då männens spermaproduktion året innan sjönk till noll. Dessa sista barn som föddes kallas för Omegor, och har du tur är du en av dem. De kommer alltid att vara de yngsta och har särskilda privilegier i samhället. De sägs vara lika grymma som de är vackra. De är dock förbjudna för dem att emigrera, då landet inte har råd att förlora ännu mer arbetskraft.

Eftersom världen ser ut som den gör är ingen längre särskilt intressserad av politik och därför har Xan Lyppiatt utropat sig till härskare av England. Men inte alla är nöjda med hans hårdföra styre. Ett styre som resulterat i att alla dömda brottslingar dumpas på Isle of Man utan hopp om att undkomma därifrån, att äldre, som blivit en börda för samhället, förväntas att ta sina egna liv och där utländsk arbetskraft samvetslöst utnyttjas.

Men hey, var inte ledsen! Vem behöver ett människobarn när du lika gärna kan klä katten i dockkläder och ta den för en promenad i barnvagnen. Eller varför inte skaffa en docka att älska?


E Tjänarinnans berättelse av Margareth Atwood
Är du man, chauvinist och rasist? Grattis, då är det här världen för dig!
Du lever i republiken Gilead i det f.d USA. Efter en terroristattack har en grupp kallad ”Jacobs söner” gjort revolution och tagit makten. Med inspiration från Gamla testamentet har man skapat nya samhällsklasser och föremål som smink, modemagasin och oanständiga kläder är illegala.

Är du kvinna borde du ha vetat bättre än att bege dig hit. Här får kvinnor inte ha några egna tillgångar, ingen egen identitet och de är inte ens betrodda med en syssla som läsning.

Har du haft (o)turen att bli en s.k tjänstekvinna har du inte ens ett eget namn. Du heter vad din nuvarande arbetsgivare heter; om han heter Fred är du Offred (of (av) Fred) och det är du som förväntas välsigna honom och hans fru med ett barn, då du är en av ett fåtal kvinnor som fortfarande är fertila (dock menas det att endast kvinnor, inte män, kan vara sterila).

Annars kanske du är den infertila frun till en av dessa män, och måste delta när han har sex med en annan kvinna.

Är du upprorisk nog kan du gå med i motståndsrörelsen, men akta dig – du kan ha oturen att plika med ditt liv.



F Oryx och Krake och Syndflodens år av Margareth Atwood
Det var inget trevligt ställe du kom till, det här! Stora delar av jorden är obeboeliga, mat och mediciner är genmodifierade och i många fall till och med giftiga och en obeväpnad människa med friska organ går långt ifrån säker.

Civilistaionen kommer snart att gå under och du befinner dig i en värld befolkad av de mest mystiska varelser; tillkomna genom genetisk forskning. Människoliknande Krakar finns här, liksom Merhårfår, framavlade för att producera människoliknande löshår i de mest skiftande färger och otaliga andra nya arter.

Innan världen gick under fick du bevittna hur den ena djurarten efter den andra utrotades och samhället är genomsyrat av droger, porr och aktiviteter som offentliga avrättningar.

Numera kanske du tillhör rörelsen ”Guds trädgårdsmästare” ledd av Adam ett, vilka ägnar sig åt att ta tillvara på allt som Moder jord har att erbjuda, i alla fall allt vegetariskt då de är mot ätandet av kött. Här tillber man helgon som Diane Fossey, odlar giftfritt, återvinner allt och sjunger psalmer som handlar om växter, djur och årstidernas gång. Når man upp till rätt nivå i rörelsen blir man en Adam eller Eva.

Tillhör du en av dessa har du på sätt och vis tur då det finns långt värre sätt att leva i detta samhälle. För i det här samhället verkar ingen riktigt känna sig säker. Människor låser in sig i hemliga communities, gatugängen härskar, kvinnor blir inlåsta i bordeller och korruta storföretag kan göra lite som de vill.


G The road av Cormac McCarthy
Hoppas du har vandringskängorna med dig, för du har en ändlös vandring framför dig.
I en värld där civilisation och de flesta människorna har gått under har du insett att du inte kommer att överleva vintern om du inte tar dig någonstans där det är varmare. Genom ett kallt, mörkt och askbestrött landskap, utan vare sig växter eller djur, genomför du din ändlösa vandring utan minsta ord till klagan.

Är du ensam bör du försöka hålla dig undan mänsklig kontakt då många överlevande har blivit kannibaler. Men vill du hålla dig vid liv måste du ända försöka hitta mat, för annars kommer du att sväta ihjäl. Och blir du tillfångatagen är det bäst att göra pinan kort och skjuta dig själv i skallen innan kannibalerna börjar festa på dig.

Men hallå, det kunde vara värre! Du får i alla fall frisk luft och motion.


H I am legend av Richard Matheson
Lucky you! L.A babe you! Du har fått äran att joina Robert Neville, den sista människan på jorden, i hans kamp mot vampyrerna. Tillsammans med honom kan du slakta vampyrer på dagarna och supa dig full om nätternas. Låter ganska bra, va!? Hoppas du gillar vitlök förresten, då du förmodligen kommer att omges av en konstant vitlöksstank.

Har du ork för det kan du hjälpa honom att reparera huset mot vampyrattackerna, forska kring vampyrismens uppkommande och förhoppningsvis lyckas hitta ett botemedel.

Om inte annat kanske du får bereda dig på att bli legend. Är inte det vad du alltid drömt om ändå?


I Never let me go av Kazuo Ishiguro
Vad tänkte du på egentligen? Att välja Kazuo Ishiguros Never-let-me-go-samhälle känns som en gamble om dina kroppsdelar. Men vad vet jag, du kanske helt enkelt kände att du hade en njure för mycket eller att du kanske skulle se så mycket coolare ut i avsaknad av en livsnödvändig lem. Kanske kände du helt enkelt ett inre behov av att får vårda dina vänner om någon skulle få för sig att stjäla deras inre organ, och har du tur blir du sköterska och inte patient. För en tid i alla fall.....

Du är förmodligen konstnärligt lagd och ägnar dig gärna åt att måla. En annan av dina favoristsysselsättningar är sannolikt att läsa. Du verkar också vara typen som gillar att kolla in såpor på tv, gärna dumma amerikanska sådana med pålagda skratteffekter. Men vi dömer dig inte för det (eller jo, vid närmare eftertanke gör vi nog det...). Förhoppningsvis är du en hemkär person, för sannolikt kommer du inte att få resa omkring så mycket i ditt (förmodligen korta) liv.

Men häng inte läpp för det du, förr eller senare ska vi alla spränga ljudvallen!!!


Väggen av Marlen Haushofer
Likt den namnlösa hjältinnan i Marlen Haushofers ”Väggen” finner du dig en dag helt plötsligt avskuren från mänskligheten och faktiskt allt levande i stort. En osynlig vägg håller dig instängd i din lilla stuga där du endast kan ströva omkring i din lilla dal, och titta ut genom väggen på människor och djur som verkar ha frusit fast i tiden.

Vad är det som har hänt egentligen? Är det effekterna efter terrorism? Kanske militärens hemliga vapen?

Hur som helst verkar det inte finnas mycket annat att göra för dig än att finna dig i situationen. Men en händig kvinna (eller man) reder sig själv, så det bästa du kan göra är att kavla upp ärmarna och se till att du kommer att ha ett matförråd som räcker över vintern.

Och var inte ledsen, sällskap har du ju i alla fall om än inte mänskligt sådant.


K Aniara av Harry Martinsson
Ja du, det här ser ju inte vidare bra ut! Tillsammans med andra förhoppningsfulla jordmänniskor var du på väg till Mars, men snart kom er rymdraket ur kurs och det ser inte ut som att ni någonsin kommer att komma dit.

Sorligt, inte sant! Men ni har i alla fall stora matförråd och ni kan ju alltid roa er med dans och musik, tillbedjandet av er Mima och kanske en orgie eller två. Och du behöver ju inte gå igenom det hela ensam, ni är många som så att säga sitter i samma båt.

Och Mars? Du ville väl ändå inte flytta dit egentligen och tvingas beblanda dig med fula små gröna gubbar.

Och se det från den ljusa sidan – när era matförråd väl tar slut kanske du redan är död!

tisdag 18 oktober 2011

En hårdkokt bokmiddag i Hemingways anda


Den 12:e oktober, tillika Bokens dag, begav sig jag och min kära syster till den årligt återkommande författarföreläsning på Clarion hotell, och eftersom vi så sällan är ute och svirar nu för tiden (getting old???) tyckte vi det var lika bra att samtidigt riva av en bokmiddag. Denna gång med Hemingwaysk tema vilket passade kvällen synnerligen bra. I boken "Och solen har sin gång" äts nämligen inte så mycket, men det dricks desto mer och inte sällan på just hotellbarer. Ska man vara petig, vilket vi nu knappast är, kan man konstatera att Bokmiddagen egentligen borde ha kretsat kring månadens bok som var Kazuo Ishiguros "Vi som var föräldralösa", men då den var så urbota tråkig och då de inte direkt åt något kul i den tyckte vi att en Hemingwaysk bokmiddag lät så mycket bättre. Vad den kom att bestå av? Varsitt glas rödvin. As simple as that!

Eftersom vi tagit för vana (ja andra året i rad i alla fall...) att klä ut oss till en karaktär ur litteraturens värld under Bokens dag klädde vi dessutom upp oss till 20-talsdonnor med drag av karaktärens kvinnliga gestalter.




Efter att författarföreläsningarna, som jag ska ägna ett kommande inlägg åt, var slut (med Inger Frimansson, Torbjörn Flygt och istället för Arja Saijonmaa som var sjuk, Helena von Zweigbergk) var det dags att bege sig till baren och den underbara Vinterträdgården. Först blev det kaffe och macka, som ju ingick i priset, och därefter var det dags för att i Hemingwaysk anda beställa in lite vin (ja, vi var lite sugna på whiskey också...).




Medan vi sippade av vinet (ja vet, inte så Hemingwayskt - men det är ju en dag imorgon också...) diskuterades självklart boken och Hemingways författarskap i stort. Det vi båda gillar bäst (tror jag) är hans underbara diaolog - INGEN kan göra det så mästerligt (inte ens Ranelid, och det säger ju en del!). Gnabbandet mellan karaktärerna i boken var också underhållande, liksom de ständiga fylleslagen. Under diskussionens gång blev i alla fall jag sugen på att läsa något mer av honom, bara jag får tid till det vill säga.

Efter att ha suttit i baren någon timme blev det så dags att hinna med sista bussen hem. Lite trist, men det var ganska lagom ändå. Väl hemma bytte vi outfits till söta små nattlinnen med tillhörande nattkappa och avslutade så kvällen med några avsnitt "Mad men". En lyckad avslutning på en lyckad kväll!

söndag 16 oktober 2011

Läsning för lata dagar?

I ett gammal exemplar av tidningen Vi ges förslag på läsning för lata sommardagar,men de kan mog passa lika bra på hösten anser jag. Läsningen är enligt mig som bäst en regning dag nerkrupen i soffan med en filt över sig, något värmande att dricka och kanske en godisbit eller två (eller tjugo....).

Ganska många tips har vi redan tagit oss igenom i vår lilla Boktriangel; som tex. Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami, Farväl till Berlin av Christopher Isherwood och Mörkrets hjärta av Joseph Conrad (även om den kanske inte i mitt tycke känns som något vara sig för lata dagar på stranden eller som i-soffan-läsning på hösten...).

Andra tips som gavs var Den otröstade av Kazuo Ishiguro, som jag faktiskt håller på och läser just nu då jag fyndade den på Röda Korset för några kronor. Men tanke på hans bottennapp "Vi som var föräldralösa" har jag dock mina tvivel. Halv elva en sommarkväll av Marguerie Duras tror jag desto mer på (har läst den, men kan inte riktigt komma ihåg vad jag tycke om den). Dessutom utlovas en av litteraturhistoriens flottaste inledningsrader. Eller varför inte ge sig på William Faulkners Stormen och vreden?

Har ni några tips för lata höstdagar?

Om jag skulle ge något tips får det nog bli något klassiskt som en deckare av Agathha Christie, eller varför inte Sylvia Plaths "Glaskupan".

tisdag 13 september 2011

Vi som var föräldralösa (och förståndshandikappade?)

Precis som Sofia blev även jag negativt överraskad av Kazuo Ishiguros Vi som var föräldralösa som utspelar sig i mellankrigstidens London och Shanghai. Jag kan inte förstå att det är samma författare som skrev den vackra och gripande Never let me go med sådan fingertoppskänsla som också skrivit den här usla soppan.

Det är en historia som utspelar sig under 1930-talet där ”mästerdetektiven” Christopher Banks fall kommit att bli societens stora samtalsämne. I vuxen ålder beslutar sig för att avsluta det fall som hemsökt honom sedan barndomen, då hans föräldrar försvann i Shanghai när han bara var en liten pojke. Han ger sig av från England till sin barndoms stad för att börja nysta i förmultnade gamla trådar och leta efter sedan länge kallnade spår. I fall som dessa, som han själv säger, är det ibland inte en nackdel att fallet har en del år på nacken, tvärtom. I sådana här speciella fall kan det nästan vara önskvärt.

Innan hans jakt på föräldrarna inleds får vi ta del av hans uppväxt som skildras ganska fint, enda delen av berättelsen jag ger något för. Efter föräldrarnas försvinnande spenderar han långa dagar tillsammans med sin vän där de leker detektiver som spårar upp hans föräldrar. Den här leken fortsätter även sedan han blivit lite äldre och flyttat tillbaka till London, men utan vännen blir leken aldrig densamma och på grund av blickarna från omgivningen måste den ändå lekas i lönndom.

Så småningom faller leken i glömska, men smärtan efter att ha förlorat föräldrarna kommer aldrig att avta. Han får så småningom en framgångsrik karriär som ryktbar detektiv. Han blir känd som den som lyckas där andra misslyckats, en expert på att hitta detaljer som andra skulle missat. Även det kallaste spår kan tala om man vet vilka frågor man ska ställa, och han sure knows what to ask.

Trots framgångarna känner han inte att han uppnåt vad han vill i livet, för det finns ett fall han inte vågat ge sig på ännu, det med föräldrarnas försvinnande. Så känner han att det är dags, han kan inte skjuta på det längre. Det är nu eller aldrig. Han måste tillbaka till Shanghai för att rädda föräldrarna, få fram sanningen en gång för alla och ställa skurkarna inför rätta, precis som i barndomens fantasier.

Redan innan han hunnit anlända till Shanghai börjar en välkomstceremoni för föräldrarna förberedas, för det tas helt enkelt för givet att han kommer att lyckas i sin jakt. Att de antagligen är döda sedan länge, eller i alla fall inte suttit fängslade i ett och samma hus under tjugo års tid tänker mästerdetektiven inte på, vilket känns mycket märkligt. Om det är en drömsekvens eller Banks fantasier vi får ta del av skulle det förklara mycket, men då tappar ju hela historien sin poäng.

Jag kan gå med på att man kan fastna i barndomens tankemönster till viss del, och se världen på ett sätt som kanske inte riktigt överensstämmer med verkligheten. Men så till den milda grad? Karln ska faktiskt föreställa en ryktbar och knivskarp detektiv. Det går inte ihop. Är han sinnessvag frågar man sig, eller vad är det här? Något svar på den frågan får man tyvärr inte, men jag tycker det verkar rätt uppenbart. Jag kan inte se förbi den här logiska luckan. Jag kan inte tro på det. Människor beter sig helt enkelt inte så. Det är som om man hamnat i en dålig såpa. Där är det liksom okej att folk beter sig helt ologiskt, men det här är en kritikerrosad roman som borde gå att ta på allvar. Jag undrar vad författaren tänkte men kanske vet han och alla recensenter något som jag missat. Den här boken har ju blivit hyllad. Det om något är ett mysterium för mig.

Stina

tisdag 9 augusti 2011

Never let me go

Spoilervarning! Vill du inte veta hur boken slutar så läs inte denna recension!

Never let me go berättas av Kathy. Hon minns tillbaka till en till synes idyllisk uppväxt på internatskolan Hailsham. Hon minns Tommy och Ruth, hennes bästa vänner där. Hon minns en tid när det mesta fortfarande verkade möjligt, men det är längesedan nu. I tillbakablickar får vi ta del av olika perioder i hennes och vännernas liv.

Ramberättelsen bäddar alltså för en ganska typisk historia som utspelar sig i internatskolemiljö men det står snart klart att denna berättelse rymmer mer än så. Ganska snart börjar man förstå att Hailsham inte är någon vanlig internatskola. Lärarna kallas förmyndare och det finns en rad antydda och svårgripbara regler om vad som är tillåtet eller inte. Konst är mer än tillåtet och alla uppmuntras till att skapa. Den största äran man kan få är att ens konstverk hämtas av Madame och tas till ett mytomspunnet galleri. Ett galleri man dock helst talar tyst om.

För på Hailsham pratar man inte om vissa saker och alla vet om det. Framtiden är en av de saker man inte gärna tar upp i onödan. Samtidigt som det verkar vara skolans uppgift att förbereda eleverna för framtiden så är denna och vad som väntar där något av ett tabu att tala om. De flesta verkar veta eller i alla fall ana vad som väntar, men man talar inte om det helt enkelt. Ganska snart står det klart varför. Kathy, Tommy och Ruth liksom resten av eleverna på skolan är kloner och deras uppgift i framtiden är att agera organdonatorer till icke-kloner. De har således ingen framtid.

När Kathys berättelse når sitt slut får man reda på att Tommy precis har fullbordat, det vill säga dött i samband med en donation och att också Ruth är död sedan en tid tillbaka. Nu är Kathy ensam kvar och hon ska snart bli donator själv. Stämningen i boken är det bestående intrycket för mig. Med små medel skapar Ishiguro en tryckt och ödesmättad stämning i boken. Man vet hela tiden vart det bär hän och tillåts inte glömma det. Glättiga stunder får en otäck bismak eftersom man vet att det bara är en tillfällig frist. Han skildrar skickligt Kathy och hennes vänner. Från oskuldsfulla och naiva barn till vuxna som resignerat inför sitt öde. Just denna resignation, detta att alla bara accepterar sitt öde har jag lite svårt att förstå. Varför gör ingen uppror? Och varför försöker ingen fly? Jag förstår inte den blinda acceptansen.

Konstigt nog känner jag inte heller så mycket för karaktärerna. Jag tycker aldrig att jag får lära känna dem på djupet, inte tillräckligt för att bry mig. Kanske beror det på den osentimentala och känslokalla tonen i Kathys berättelse. Hon verkar inte direkt bry sig, så varför skulle jag? Å andra sidan är det ju berättelsen från en kvinna som redan har förlorat allt, så vad annat är att vänta.

Frånsett detta så Ishiguro tar upp ett viktigt ämne i den här boken. Vad är det att vara människa? Klonerna betraktas inte som riktiga människor, gjorde man det skulle det våra svårt att förklara varför de ska dö för att andra ska få leva. Men om de inte är människor vad är de då? Det visar sig att hela deras Hailshamupplevelse har varit ett experiment för att förändra synen på kloner och försöka ge dem en drägligare tillvaro. Konsten de alltid uppmuntrades till var ett sätt att visa på deras mänsklighet. Om de var förmögna att skapa stor konst var inte det ett tecken på deras mänsklighet, att de hade förmåga att känna?

Det är en intressant och välskriven historia om ett viktigt ämne men jag tycker att Ishiguro bara skrapar på ytan av sin egen berättelse och jag hade velat ha mer.

Stina