Trodde att Kristoffer Leandoers skräcknovellsamling skulle vara riktigt trevlig skräckläsning, och efter att ha läst första novellen fick jag verkligen upp mina förhoppningar. Tyvärr visade det sig att den första novellen, "Svarta svanar"¨, var en av få som faktiskt var bra och originell. Den handlade om ett par som flyttar ut till landet, där de får sällskap av två svarta svanar som flyttar in i dammen som ligger på deras ägor. Snart märker mannen i familjen att allt inte står rätt till; svarta fjädrar dyker upp på de mest märkliga ställen och hans fru börjar uppträda på ett konstigt sätt. Jag gillade uppbyggnaden av novellen, men mot slutet började den tyvärr spåra ut. Varför gör skräck alltid det? Kul dock med den arkeologiska och forntida kopplingen.
Även den sista novellen, "Southern Comfort" var mer originell och handlade om en man som träffar en mystisk kvinna som spår honom i tarotkort. Men är hon verkligen en kvinna eller är det djävulen själv han träffat?
Övriga noveller var en uppvisning i klicheér och kändes som uppbyggda kring de uslaste elementen ur Stephen King sämsta noveller blandade med det sämsta ur Arkiv X.
Visar inlägg med etikett Kristoffer Leandoer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kristoffer Leandoer. Visa alla inlägg
lördag 26 februari 2011
måndag 24 januari 2011
Månadens tema februari: Skräck
Vad passar väl bättre en mörk och kall februarikväll än att kura ner sig i läsfåtöljen med en riktigt läskig och välskriven skräckroman? Är man ensam hemma (och lättskrämd som mig) kanske man gör bäst i att inte läsa månadsboken strax innan man ska somna bara. Jag har nämligen hört, och hoppas förstås, att den ska vara ganska läskig.
Garanterat kommer jag att ligga vaken framåt småtimmarna och bittert ångra mitt val av månadsbok om (eller snarare när) jag inte lyder mitt eget råd. För skräck läses bäst på kvällen när skuggorna kryper närmare och det börjar bli skumt i lägenheten. En riktigt bra skräckberättelse ska inte slösas bort i dagsljus.
Om böckerna är lika läskiga som jag tror och hoppas så jag önskar er många sömnlösa nätter den närmaste månaden tjejer. Happy reading!
Månadens bok: Hemsökelsen (1959) av Shirley Jackson
Skruvens vridning (1898) av Henry James
Mörkrädd (2008) av Andreas Roman
Någon i din säng (2009) av Andreas Roman
En hjärtformad ask (2007) av Joe Hill
Svenska kulter (2010) av Anders Fager
Kom närmare (2005) av Sandra Gran
Slutna rum (2008) av Jennifer Egan
Kyrkogårdsboken (2010) av Neil Gaiman
Svarta speglar (1994) av Kristoffer Leandoer
Shirley Jackson är känd för sina mörka, psykologiska romaner och var en populär författare under 1950-talet. Hemsökelsen är en av hennes mest kända romaner. Den har filmatiserats två gånger, senast 1999 under namnet ”The Haunting” med Catherine Zeta-Jones i en av huvudrollerna. Fyra personer ska av olika anledningar spendera en helg i ett hemsökt hus, vilket snart urartar till en skräckupplevelse för alla inblandade.
Skruvens vridning (Alternativ titel: När skruven dras åt) av Henry James har beskrivits som världens bästa spökhistoria. Den utspelar sig på 1800-talet i en ödsligt belägen herrgård där en ung guvernant ska ta hand om två föräldralösa barn. Ett namnlöst hot riktar sig mot barnen hon ska beskydda. Men vad är verkligt och vad är inbillning?
Mörkrädd av Andreas Roman handlar om Daniel som varit paniskt rädd för mörkret sedan barnsben. Det känns som att något står och lurar på honom där ute i mörkret. Som vuxen bestämmer han sig för att gå i terapi och en gång för alla bli kvitt sin rädsla. Det sista steget i terapin är att bo ensam ute i en stuga i skogen tills han blivit botad. Men när mörkret faller är det något där ute. Något som vill in.
Någon i din säng är tydligen en slags uppföljare till Mörkrädd, även om man inte behöver ha läst den innan. Den handlar om Sofia som är en framgångsrik författare men trots det mycket ensam. Genom åren har hon haft en låtsasvän som hållit henne sällskap, men snart börjar märkliga saker börjar hända och låtsasvännen börjar plötsligt bli lite för verklig.
En hjärtformad ask är skriven av Joe Hill, ingen mindre än Stephen Kings son. Återstår att se om han är bättre än sin far på att skriva skräckberättelser. Jag hoppas det, för flertalet av Kings skräckberättelser tycker jag känns rätt fåniga. Boken handlar om rockstjärnan Jude som kompletterar sin kollektion av bisarra ting med att köpa en vålnad på nätet. En vålnad som levereras till honom i en hjärtformad ask. Detta är kanske inte det smartaste val han gjort, för som vi vet leder sådana dumma handlingar aldrig till något gott. Boken har i alla fall fått bra kritik och beskrivs som ”en vansinnigt fascinerande, egensinnig och intelligent skräckberättelse” av New York Times. Den verkar således befinna sig i rätt ända av King-träsket med besatta bilar och andra konstigheter. Hallandspostens skribent (som iof kanske inte känns lika trovärdig som den föregående recensenten) skriver att ”det var längesedan jag läste en roman som fick mig att kura ihop mig i soffan och önska att det var dagsljus ute!” och Neil Gaiman kallar den “relentless, gripping, powerful.” På papper verkar den riktigt lovande. Jag hoppas bara att den kommer att leva upp till förväntningarna.
Svenska kulter av Anders Fager har jag fått för mig att jag antingen kommer att älska eller hata. Det är en samling skräcknoveller där till synes vardagliga händelser visar sig innehålla mycket mer än vad som visar sig på ytan. Om den hamnar på rätt sida av känsloskalan så tror jag att det kan påminna lite om Virdborgs berättelser. Utgångspunkten verkar vara lite samma, där det vardagliga och hemtama plötsligt har fått en skrämmande och mörk underton.
Sara Grans bok Kom närmare har jag velat läsa länge. Hade det inte varit för att Sofia redan läst den hade den lätt blivit utsedd till månadens bok. Den handlar om Amanda som på ytan lever det perfekta livet. Men hon börjar att förändras. Först är det småsaker som att hon börjar röka och kanske dricka ett glas vin för mycket. Snart övergår det dock till en mardröm när hon får tvångstankar, drabbas av minnesluckor och börjar höra röster.
Slutna rum av Jennifer Egan innehåller ingredienser som ett förfallet medeltida slott, en uråldrig baronessa förskansad i ett torn och ett spökande tvillingpar. Som upplagt för en gotisk skräckberättelse enligt SVD´s recensent.
Neil Gaiman behöver ju knappast någon introduktion här, och jag tror att ni båda redan känner till hans Kyrkogårdsboken också. Den handlar om Ingen som vuxit upp på kyrkogården, omhändertagen av de döda som bor där. Båda hans föräldrar har blivit mördade av mannen Jack men Ingen lyckades undkomma, tills en dag när Jack får honom på kornet igen. Lite trivia är att den är översatt av Kristoffer Leandoer som är en annan av de författare som valts ut till mitt skräcktema med sin novellsamling Svarta speglar.
Svarta speglar är Kristoffer Leandoers prosadebut. Den innehåller 14 skräckberättelser, eller ”skildringar av vardagsgrått vansinne” som de också har kallats. Jag har läst den förut och ser fram emot att få göra det igen.
Stina
Garanterat kommer jag att ligga vaken framåt småtimmarna och bittert ångra mitt val av månadsbok om (eller snarare när) jag inte lyder mitt eget råd. För skräck läses bäst på kvällen när skuggorna kryper närmare och det börjar bli skumt i lägenheten. En riktigt bra skräckberättelse ska inte slösas bort i dagsljus.
Om böckerna är lika läskiga som jag tror och hoppas så jag önskar er många sömnlösa nätter den närmaste månaden tjejer. Happy reading!
Månadens bok: Hemsökelsen (1959) av Shirley Jackson
Skruvens vridning (1898) av Henry James
Mörkrädd (2008) av Andreas Roman
Någon i din säng (2009) av Andreas Roman
En hjärtformad ask (2007) av Joe Hill
Svenska kulter (2010) av Anders Fager
Kom närmare (2005) av Sandra Gran
Slutna rum (2008) av Jennifer Egan
Kyrkogårdsboken (2010) av Neil Gaiman
Svarta speglar (1994) av Kristoffer Leandoer
Shirley Jackson är känd för sina mörka, psykologiska romaner och var en populär författare under 1950-talet. Hemsökelsen är en av hennes mest kända romaner. Den har filmatiserats två gånger, senast 1999 under namnet ”The Haunting” med Catherine Zeta-Jones i en av huvudrollerna. Fyra personer ska av olika anledningar spendera en helg i ett hemsökt hus, vilket snart urartar till en skräckupplevelse för alla inblandade.
Skruvens vridning (Alternativ titel: När skruven dras åt) av Henry James har beskrivits som världens bästa spökhistoria. Den utspelar sig på 1800-talet i en ödsligt belägen herrgård där en ung guvernant ska ta hand om två föräldralösa barn. Ett namnlöst hot riktar sig mot barnen hon ska beskydda. Men vad är verkligt och vad är inbillning?
Mörkrädd av Andreas Roman handlar om Daniel som varit paniskt rädd för mörkret sedan barnsben. Det känns som att något står och lurar på honom där ute i mörkret. Som vuxen bestämmer han sig för att gå i terapi och en gång för alla bli kvitt sin rädsla. Det sista steget i terapin är att bo ensam ute i en stuga i skogen tills han blivit botad. Men när mörkret faller är det något där ute. Något som vill in.
Någon i din säng är tydligen en slags uppföljare till Mörkrädd, även om man inte behöver ha läst den innan. Den handlar om Sofia som är en framgångsrik författare men trots det mycket ensam. Genom åren har hon haft en låtsasvän som hållit henne sällskap, men snart börjar märkliga saker börjar hända och låtsasvännen börjar plötsligt bli lite för verklig.
En hjärtformad ask är skriven av Joe Hill, ingen mindre än Stephen Kings son. Återstår att se om han är bättre än sin far på att skriva skräckberättelser. Jag hoppas det, för flertalet av Kings skräckberättelser tycker jag känns rätt fåniga. Boken handlar om rockstjärnan Jude som kompletterar sin kollektion av bisarra ting med att köpa en vålnad på nätet. En vålnad som levereras till honom i en hjärtformad ask. Detta är kanske inte det smartaste val han gjort, för som vi vet leder sådana dumma handlingar aldrig till något gott. Boken har i alla fall fått bra kritik och beskrivs som ”en vansinnigt fascinerande, egensinnig och intelligent skräckberättelse” av New York Times. Den verkar således befinna sig i rätt ända av King-träsket med besatta bilar och andra konstigheter. Hallandspostens skribent (som iof kanske inte känns lika trovärdig som den föregående recensenten) skriver att ”det var längesedan jag läste en roman som fick mig att kura ihop mig i soffan och önska att det var dagsljus ute!” och Neil Gaiman kallar den “relentless, gripping, powerful.” På papper verkar den riktigt lovande. Jag hoppas bara att den kommer att leva upp till förväntningarna.
Svenska kulter av Anders Fager har jag fått för mig att jag antingen kommer att älska eller hata. Det är en samling skräcknoveller där till synes vardagliga händelser visar sig innehålla mycket mer än vad som visar sig på ytan. Om den hamnar på rätt sida av känsloskalan så tror jag att det kan påminna lite om Virdborgs berättelser. Utgångspunkten verkar vara lite samma, där det vardagliga och hemtama plötsligt har fått en skrämmande och mörk underton.
Sara Grans bok Kom närmare har jag velat läsa länge. Hade det inte varit för att Sofia redan läst den hade den lätt blivit utsedd till månadens bok. Den handlar om Amanda som på ytan lever det perfekta livet. Men hon börjar att förändras. Först är det småsaker som att hon börjar röka och kanske dricka ett glas vin för mycket. Snart övergår det dock till en mardröm när hon får tvångstankar, drabbas av minnesluckor och börjar höra röster.
Slutna rum av Jennifer Egan innehåller ingredienser som ett förfallet medeltida slott, en uråldrig baronessa förskansad i ett torn och ett spökande tvillingpar. Som upplagt för en gotisk skräckberättelse enligt SVD´s recensent.
Neil Gaiman behöver ju knappast någon introduktion här, och jag tror att ni båda redan känner till hans Kyrkogårdsboken också. Den handlar om Ingen som vuxit upp på kyrkogården, omhändertagen av de döda som bor där. Båda hans föräldrar har blivit mördade av mannen Jack men Ingen lyckades undkomma, tills en dag när Jack får honom på kornet igen. Lite trivia är att den är översatt av Kristoffer Leandoer som är en annan av de författare som valts ut till mitt skräcktema med sin novellsamling Svarta speglar.
Svarta speglar är Kristoffer Leandoers prosadebut. Den innehåller 14 skräckberättelser, eller ”skildringar av vardagsgrått vansinne” som de också har kallats. Jag har läst den förut och ser fram emot att få göra det igen.
Stina
lördag 12 juni 2010
Ansiktslös
Sofia och jag har pratat om att börja publicera vår sedan många år pågående historia Ansiktslös här på bloggen. När vi sedan publicerar det senaste avsnittet här kan vi få kritik och förslag på vad som kan vänta Jonas framöver. Ja Jonas är alltså berättelsens huvudkaraktär, och jag tycker att det är på tiden att Sandra får möta vår Jonas.
Berättelsen började ganska oseriöst som ett sätt för mig och Sofia att hålla kontakten medan hon pluggade i Eskilstuna (lite som den här bloggen alltså). Eftersom ingen av oss hade internet var det via gammalt hederligt brevskrivande vi höll kontakten, och via telefon förstås. Men det var breven som var det roligaste, man såg fram emot brevbäraren ankomst varje dag under den här tiden för kanske väntade en hälsning från syrran och en rapportering över Jonas senaste eskapader.
Vi har skrivit vartannat avsnitt alltsedan starten, och Sofia skrev alltså det första eftersom det var hennes idé. Den första meningen valde hon slumvis ut ur boken Svarta speglar av Kristoffer Leandoer (rätta mig om jag minns fel Sofia), och den lyder som följer: ”Jonas vaknade, och för en kort stund visste han inte var han var någonstans”. Även titeln har valts ut slumpvis, också den från Svarta speglar om jag minns rätt.
Det är alltså bakgrunden till hur Jonas kom in i våra liv. De första kapitlen är ganska korta, men efter ett tag blir berättelsen lite mer komplex. Men jag vet inte om du hört talas om Jonas förut Sandra, så en liten presentation kanske är på sin plats.
Vår Jonas är homosexuell och transvestit och jobbar som frisör (kliché någon?). Han trivs med sitt liv och älskar sitt arbete men denna morgon har han en gnagande känsla i magen när han kliver in genom dörren på Salong Chic. Han borde ha lytt sin magkänsla och stannat i sängen denna morgon för det framgår redan i avsnitt två att han av okänd anledning kommer att få vad han förtjänar innan dagen är slut. Exakt varför han förtjänar detta okända straff och vad detta kommer att bestå av återstår ännu att se men det verkar ha någonting med en grönhårig kvinna att göra.
Här kommer de första två kapitlen. Läs och njut!
Del ett
Jonas vaknade, och för en kort stund visste han inte var han var någonstans. Vad är det här för ett hemskt ställe, tänkte Jonas med pipig röst. Ja, jag vet att man inte kan tänka med pipig röst, men om man hade kunnat det så var det precis vad Jonas hade gjort. Tänk bög och du vet precis vad jag menar. För bög är precis vad Jonas är för något.
När han hade lugnat ner sig upptäckte han till sin lättnad att han befann sig i sitt välbekanta rum och ingen annanstans. Puuh, sa Jonas för sig själv. Det var då för väl. Annars vet jag inte vad jag hade tagit mig till.
Del två
Förmodligen hade han fått panik och gett upp ett skrik som imponerat på vilken kastratsångare som helst. Alternativ två hade varit att dra täcket över huvudet och hoppas på det bästa, vilket inte brukar hjälpa i situationer av den arten. Eller har ni någonsin sett en skräckfilm där de hormonstinna tonåringarna slipper undan mördarens blodiga förskärare genom att ligga gömda i sängen och låtsas att det regnar? Skulle inte tro det….
Personer som Jonas får alltid vad de förtjänar och så också i detta fall. Kanske inte på sekunden, men berättelsen har ju knappt börjat än. Ha lite tålamod bara och se vad som ska ske med Jonas.
Nu vet jag att du redan väntar otåligt på avsnitt nummer tre Sandra, och det kommer jag lovar. Den som väntar på någonting gott..
Stina
Berättelsen började ganska oseriöst som ett sätt för mig och Sofia att hålla kontakten medan hon pluggade i Eskilstuna (lite som den här bloggen alltså). Eftersom ingen av oss hade internet var det via gammalt hederligt brevskrivande vi höll kontakten, och via telefon förstås. Men det var breven som var det roligaste, man såg fram emot brevbäraren ankomst varje dag under den här tiden för kanske väntade en hälsning från syrran och en rapportering över Jonas senaste eskapader.
Vi har skrivit vartannat avsnitt alltsedan starten, och Sofia skrev alltså det första eftersom det var hennes idé. Den första meningen valde hon slumvis ut ur boken Svarta speglar av Kristoffer Leandoer (rätta mig om jag minns fel Sofia), och den lyder som följer: ”Jonas vaknade, och för en kort stund visste han inte var han var någonstans”. Även titeln har valts ut slumpvis, också den från Svarta speglar om jag minns rätt.
Det är alltså bakgrunden till hur Jonas kom in i våra liv. De första kapitlen är ganska korta, men efter ett tag blir berättelsen lite mer komplex. Men jag vet inte om du hört talas om Jonas förut Sandra, så en liten presentation kanske är på sin plats.
Vår Jonas är homosexuell och transvestit och jobbar som frisör (kliché någon?). Han trivs med sitt liv och älskar sitt arbete men denna morgon har han en gnagande känsla i magen när han kliver in genom dörren på Salong Chic. Han borde ha lytt sin magkänsla och stannat i sängen denna morgon för det framgår redan i avsnitt två att han av okänd anledning kommer att få vad han förtjänar innan dagen är slut. Exakt varför han förtjänar detta okända straff och vad detta kommer att bestå av återstår ännu att se men det verkar ha någonting med en grönhårig kvinna att göra.
Här kommer de första två kapitlen. Läs och njut!
Del ett
Jonas vaknade, och för en kort stund visste han inte var han var någonstans. Vad är det här för ett hemskt ställe, tänkte Jonas med pipig röst. Ja, jag vet att man inte kan tänka med pipig röst, men om man hade kunnat det så var det precis vad Jonas hade gjort. Tänk bög och du vet precis vad jag menar. För bög är precis vad Jonas är för något.
När han hade lugnat ner sig upptäckte han till sin lättnad att han befann sig i sitt välbekanta rum och ingen annanstans. Puuh, sa Jonas för sig själv. Det var då för väl. Annars vet jag inte vad jag hade tagit mig till.
Del två
Förmodligen hade han fått panik och gett upp ett skrik som imponerat på vilken kastratsångare som helst. Alternativ två hade varit att dra täcket över huvudet och hoppas på det bästa, vilket inte brukar hjälpa i situationer av den arten. Eller har ni någonsin sett en skräckfilm där de hormonstinna tonåringarna slipper undan mördarens blodiga förskärare genom att ligga gömda i sängen och låtsas att det regnar? Skulle inte tro det….
Personer som Jonas får alltid vad de förtjänar och så också i detta fall. Kanske inte på sekunden, men berättelsen har ju knappt börjat än. Ha lite tålamod bara och se vad som ska ske med Jonas.
Nu vet jag att du redan väntar otåligt på avsnitt nummer tre Sandra, och det kommer jag lovar. Den som väntar på någonting gott..
Stina
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)