Ansiktslös

Sofia och jag har pratat om att börja publicera vår sedan många år pågående historia Ansiktslös här på bloggen. När vi sedan publicerar det senaste avsnittet här kan vi få kritik och förslag på vad som kan vänta Jonas framöver. Ja Jonas är alltså berättelsens huvudkaraktär, och jag tycker att det är på tiden att Sandra får möta vår Jonas.

Berättelsen började ganska oseriöst som ett sätt för mig och Sofia att hålla kontakten medan hon pluggade i Eskilstuna (lite som den här bloggen alltså). Eftersom ingen av oss hade internet var det via gammalt hederligt brevskrivande vi höll kontakten, och via telefon förstås. Men det var breven som var det roligaste, man såg fram emot brevbäraren ankomst varje dag under den här tiden för kanske väntade en hälsning från syrran och en rapportering över Jonas senaste eskapader.

Vi har skrivit vartannat avsnitt alltsedan starten, och Sofia skrev alltså det första eftersom det var hennes idé. Den första meningen valde hon slumvis ut ur boken Svarta speglar av Kristoffer Leandoer (rätta mig om jag minns fel Sofia), och den lyder som följer: ”Jonas vaknade, och för en kort stund visste han inte var han var någonstans”. Även titeln har valts ut slumpvis, också den från Svarta speglar om jag minns rätt.

Det är alltså bakgrunden till hur Jonas kom in i våra liv. De första kapitlen är ganska korta, men efter ett tag blir berättelsen lite mer komplex. Men jag vet inte om du hört talas om Jonas förut Sandra, så en liten presentation kanske är på sin plats.

Vår Jonas är homosexuell och transvestit och jobbar som frisör (kliché någon?). Han trivs med sitt liv och älskar sitt arbete men denna morgon har han en gnagande känsla i magen när han kliver in genom dörren på Salong Chic. Han borde ha lytt sin magkänsla och stannat i sängen denna morgon för det framgår redan i avsnitt två att han av okänd anledning kommer att få vad han förtjänar innan dagen är slut. Exakt varför han förtjänar detta okända straff och vad detta kommer att bestå av återstår ännu att se men det verkar ha någonting med en grönhårig kvinna att göra.

Här kommer de första två kapitlen. Läs och njut!

Del ett
Jonas vaknade, och för en kort stund visste han inte var han var någonstans. Vad är det här för ett hemskt ställe, tänkte Jonas med pipig röst. Ja, jag vet att man inte kan tänka med pipig röst, men om man hade kunnat det så var det precis vad Jonas hade gjort. Tänk bög och du vet precis vad jag menar. För bög är precis vad Jonas är för något.

När han hade lugnat ner sig upptäckte han till sin lättnad att han befann sig i sitt välbekanta rum och ingen annanstans. Puuh, sa Jonas för sig själv. Det var då för väl. Annars vet jag inte vad jag hade tagit mig till.

Del två
Förmodligen hade han fått panik och gett upp ett skrik som imponerat på vilken kastratsångare som helst. Alternativ två hade varit att dra täcket över huvudet och hoppas på det bästa, vilket inte brukar hjälpa i situationer av den arten. Eller har ni någonsin sett en skräckfilm där de hormonstinna tonåringarna slipper undan mördarens blodiga förskärare genom att ligga gömda i sängen och låtsas att det regnar? Skulle inte tro det….

Personer som Jonas får alltid vad de förtjänar och så också i detta fall. Kanske inte på sekunden, men berättelsen har ju knappt börjat än. Ha lite tålamod bara och se vad som ska ske med Jonas.

Nu vet jag att du redan väntar otåligt på avsnitt nummer tre Sandra, och det kommer jag lovar. Den som väntar på någonting gott..

Stina