Dagen började med ett hejdundrande tekalas där alla närvarande firade sin ofödelsedag. Och där alla var galna, alla utom jag förstås.
Det bjöds på skink- och salamismörgåsar, stekt ägg, vaniljpudding...
...och te i mängder!
Lite gos med Cheshirekatten.
Min jakt genom Visbys gator slutade vid en låst dörr, och hur jag än letade kunde jag varken hitta nyckel eller en förminskande dryck så jag kunde ta mig in genom nyckelhålet. Mycket snöpligt. Jag var så nära. Öga mot öga med den vita kaninen men inget sätt att ta mig in.
Desto gladare blev jag då när jag hittade fram till Hattmakarens sal när dag blivit till kväll.
Och så var min dag i Underlandet över. I alla fall för den här gången.
Stina
