Månadens dikt, Oktober.

Då var det återigen dags för det populära inslaget Månadens dikt. Roligt att ni tyckte om påhittet.
Månadens dikt är inte bara en dikt utan också ett testamente, skrivet av Joe Hill, natten innan han arkebuserades 19e November 1915.

My will is easy to decide,

For there is nothing to divide.

My kin don't need to fuss and moan,

"Moss does not cling to a rolling stone."

My body? Oh, if I could choose

I would to ashes it reduce,

And let the merry breezes blow,

My dust to where some flowers grow.

Perhaps some fading flower then

Would come to life and bloom again.

This is my Last and final Will.

Good Luck to All of you,

                                                             

                                                            Joe Hill

På köpet kommer också en dikt om Joe Hill, skriven av Alfred Hayes och tonsatt och sjungen av bland annat Peter Seegers, Joan Boeaz och Paul Robsson.

I dreamed I saw Joe Hill last night 
Alive as you or me 
Says I, But Joe, you're ten years dead 
I never died, says he 
I never died, says he 

In Salt Lake, Joe, says I to him 
Him satnding by my bed 
They framed you on a murder charge 
Says Joe, But I ain't dead 
Says Joe, But I ain't dead 

The copper bosses killed you, Joe 
They shot you, Joe, says I 
Takes more than guns to kill a man 
Says Joe, I didn't die 
Says Joe, I didn't die 

And standing there as big as life 
And smiling with his eyes 
Joe says, What they forgot to kill 
Went on to organize 
Went on to organize 

Joe Hill ain't dead, he says to me 
Joe Hill ain't never died 
Where working men are out on strike 
Joe Hill is at their side 
Joe Hill is at their side 

From San Diego up to Maine 
In every mine and mill 
Where workers strike and organize 
Says he, You'll find Joe Hill 
Says he, You'll find Joe Hill 

I dreamed I saw Joe Hill last night 
Alive as you or me 
Says I, But Joe, you're ten years dead 
I never died, says he 
I never died, says he 

Alfred Hayes

Dystopier för ungdomar

Den enda kvarvarande medlemmen i familjen om månadens dystopi skulle bli verklighet.

Ni vet väl vid det här laget att jag aldrig bangar en dystopi och nu när dystopier för ungdomar är så på ropet i höst vad passar väl bättre än att ha just ett sådant tema? De flesta dystopier jag valt, ja alla tror jag, är tyvärr delar av en serie, men det var svårt att hitta frisående böcker inom denna genre.

Månadens bok: Övergivna av Michael Grant.

För er som såg på sommarlovsmorgon i sommar kan jag meddela att intrigen känns igen från årets australiensiska (men tyvärr dubbade) höjdarserie. I denna dystopiska värld försvinner helt plötsligt alla äldre än 15 år. När de vuxna försvinner försvinner också ordningen i samhället och här är det istället darwins lag som börjar gälla.

De vassa tändernas skog av Carrie Ryan handlar passande nog, så här nu när senaste Resident evil-spelet utkommit, är temat för denna dystopi just zombies. Fastnade lite för den även på grund av den suggestiva titeln. Tydligen är den tänkt att bli en triologi. Mary är hjältinnan i boken och tillsammans med resten av byn lever hon isolerad ute i skogen, med bara ett stängsel som skydd för människoätaarna. Spännande, spännande!

Ful (del ett i en triologi), av Scott Westerfeld, är månadens andra bok. Som titeln antyder handlar den om utseende, närmare bestämt jakten på skönhet. Det här är nämligen en värld där man på 16-årsdagen tvingas bli snygg genom skönhetsoperationer. Det är en slags överlevnadsstrategi så att ingen ska kunna behandlas annorlunda på grund av faktorer som längd, hudfärg och kroppsvikt. Lite som  ett rädda-det-som-räddas-kan-kit deluxe helt enkelt.

Till sist som bouns har jag även valt Hungerspelen-triologin, mest för att checka in om den lever upp till hypen.

Trevlig läsning!