Månadens tips: Lär känna era dödssynder

Jag kan för övrigt starkt rekommendera tidningen Dagens artikelserie om de sju dödssynderna. Ett litet tips om ni vill lära känna era dödssynder riktigt bra. Sök på kardinalsynd så får ni fram dem. Ett förslag är att ni börjar med den aktuella lättjan.

Stina

Konsten att översätta en Harlequinroman

Att översätta en Harlequinroman är inte så lätt som man kan tro. Enligt en publicerad artikel i DN är det tvärtemot en hel vetenskap. Något man inte ens som översättare av Nobelpristagare i litteratur ska vara säker på att lyckas med. Om en sådan översättare berättas i ovan nämnda artikel. Hennes försök att skaffa en enkel extrainkomst sågades nämligen av bokförlaget. I svarsbrevet konstaterades att hennes arbete inte nådde upp till bokförlagets högt ställda krav.

Hon må ha haft en översättning av en nobelpristagare i bagaget men lyckades ändå inte nå upp till den Harlequinska standarden. Förmodligen kommer hon aldrig få äran att titulera sig Harlequinöversättare. Det lär ju svida.  

Ni borde gå in och läsa artikeln i sin helhet. Väldig kul läsning.

Stina

Finfina fynd

Hittade ett helt gäng Året runt, Hemmets journal, Hemmets veckotidning och Allers när jag besökte kvarterets pappersåtervinning senast. Ren lycka!!! Särskilt som flera stycken av dem bara var en eller två veckor gamla, fortfarande aktuella alltså och med massor av trevliga recept och julpyssel.

Jag får dock lite ångest när jag ser den förra ägarens framgångar på kryssidorna... Kalle och jag är inte riktigt på samma nivå, inte än i varje fall.



Tidningarna innehöll hel del matnyttigt, bland annat mängder med festliga fläskfilérecept. De jag fastnade för är rosmarinstekt fläskfilé alternativt fläskfilé i svampsås. Jag funderar på att testa någon av dessa varianter till nyår. Ska bli kul att testa något nytt, sen får vi se vilket det blir.

En annan höjdpunkt bestod av en lång intervju med Ranelid.


Så har jag fått en hel massa nya husmorstips. För att få påslakanen jämnslitna kan man till exempel sprätta upp en ny öppning i nederdelen och sy igen den gamla. Mycket praktiskt. Vi känner ju alla till problemet med ojämnt slitna sängkäder.

Och allt detta är förstås bara en liten del av allt spännande läsningen gett. Men ni behöver inte vara avundsjuka, jag lånar gärna ut ett nummer eller två, det är bara att ni hör av er.

Stina

Detektivarbete med ledtrådar från 50-tal

Har under en tid försökt att tyda en kryptisk lista som står nedklottrad i pärmen av en Fickjournalen från 24 februari 1950. Jag antar att det är en viss fröken Maj-Britt Nilsson som använt sin tidning som anteckningsbok. Det är i alla fall hennes namn som står antecknat på framsidan. Från början förstod jag inte mycket av de skrivna orden då de verkade något obegripliga. ”Nig och kuta runt” är till exempel inget man hör talas om varje dag, men nu tror jag att jag har förstått det hela.

Min tolkning är att Maj-Britt planerar en fest och att det är låtlistan till denna som står uppradad på pärmens insida. Från början hade hon nog tänkt sig tio låtar, men så kom hon bara på sju stycken, och vilka låtar det är! Feel free to copy Ms Nilssons partymusik till nästa hemmafest, jag garanterar att det blir succé. Ni får dock hålla godo med fem av dem för det är bara så många jag lyckats uttyda, men kanske kan ni knäcka de sista två och på så sätt komma över det kompletta 1950-talssoundtracket.

Här kommer de i alla fall, Maj-Britts favoriter. Dags att förnya era spotifylistor tjejer!

1) Någonting med fest på slutet, men vad? Onkelfest? Nje, kan någon tyda början bättre än mig?

2) Harry Limes Theme. Måste vara musiken från Orson Welles ”The Third Man” – ”The Harry Lime Theme”.



3) Det är så kallt i kväll. Antagligen svensköversättningen av ”Baby it´s cold outside” av Frank Loesser. Den spelades in av ett antal olika artister 1949, bland annat av Ella Fitzgerald och Louis Jordan 1949.



4) Den flickan skall bära mitt efternamn. Från musikalen ”Annie Get Your Gun” (1950), hette i originalversionen ”The Girl That I Marry”. Den svenska varianten har bland annat sjungits av Sven Olof Sandberg och kan hittas på albumet ”Melodier som bedåra” från 1949. Ett litet smakprov av den kan hittas här.

5) Someone like you. Kan det vara Doris Day´s låt med samma namn från musikalen ”My Dream is Yours” (1949)?



6) Kan inte tyda. Nån som vill komma med en kvalificerad gissning?

7) Nig och kuta runt. Det är en svensk folkmelodi skriven av Ulf Peder Olrog. Sången förekommer i filmen ”Ung och kär” från 1950. Även denna låt finns på albumet ”Melodier som bedåra” från 1949, så vi kanske kan anta att denna ingår i Maj-Britts skivsamling. Blir ni sugna finns den att köpa på Ginza för 49 kr.





Stina

Vättar och troll, visst finns de!

Läste i dagens DN att Ann Heberlein efterfrågar romaner med inhemska folkloristiska karaktärer snarare än vampyrer och varulvar. Hon är sjukt trött på vampyrcrazen som rått i litteraturens värld sedan Meyers Twilight-serie (och vem kan klandra henne?). Hon längtar, skriver hon, tills den första romanen utkommer där en av huvudrollerna innehas av en vätte, ett troll eller kanske rentav av Näcken själv.

Har ni läst Underfors från mitt fantasytema så vet ni förstås, liksom jag, att åtminstone en sådan roman redan existerar. I denna är en av de ledande karaktärerna ett troll, den oemotståndliga lockande Nide. I Den femte systern som var en annan av månadens böcker hotas huvudpersonen av en omåttligt aggressiv och ettrig vätte. Så visst kan man hitta traditionella nordiska sagoväsen i dagens litteratur bara man letar lite.

Stina

Kodnamn Stina

Under Svenska Akademins diskussioner kring årets nobelprisvinnare i litteratur hade alla kandidater försetts med alias för att i största möjliga mån förhindra att deras verkliga identitet skulle läcka ut. Det gick till på så sätt att man tog en slumpvis vald bok, slog upp en sida i den och tog det första namn man såg. Så kom Tranströmers kodnamn att bli Stina. Säkert en detalj som var till Tranströmers fördel då vinnaren utsågs, för vem kan motstå en Stina? Tydligen inte Svenska Akademin i alla fall.

Vilken boken var kunde inte den ständige sekreteraren Peter Englund erinra sig, men Tranströmer har hetat Stina sedan förra året. Själv har jag hetat det sedan 1982. Jag gissar att Tranströmers namne kan hittas i månadens bok Doktor Glas. Slå upp sidan 163 och se efter själva. Har ni förresten några andra förslag? Vem var denna Stina egentligen och i vilken bok kan vi hitta henne? Har jag rätt var hon alltså en baderska i badhuset vid Malmtorsgatan i Stockholm.

Så en en gång ett grattis till Tranströmer, och till alla Stinor där ute givetvis. Grattis till oss med!

Vill ni läsa artikeln i DN så hittar ni den här.

Stina

Lysande inledningar

Inledningar som har något visst har diskuterats vid några tillfällen här på bloggen, och vi har fått ta del av flera lysande inledningar under våra månadsteman. De som jag först kommer att tänka på är (förstås) Nabokovs Lolita, Shirley Jacksons Vårt hem är vårt slott och den underbara inledningen av Francoise Sagans Bonjour Tristesse. Sedan måste väl även Isherwoods klassiska inledning till Farväl till Berlin nämnas, där han jämför sig själv med en kamera även om den inte tillhör en av mina personliga favoriter.

Här kommer några av mina favoritinledningar från vår boktriangeltid

BONJOUR TRISTESSE - Francoise Sagan
Denna nya känsla som förföljer mig med sin bitterhet och sin sötma nämner jag endast med tvekan vid det vackra, allvarliga namnet sorg. Det är en känsla så hel och så egoistisk att jag nästan blygs över den, fastän sorgen alltid tyckts mig vördnadsvärd. Den hade jag inte upplevt förr, men väl leda och saknad och, om än mera sällan, samvetskval. Idag är det något som sveper sig om mig som en vävnad av silke, ljuvt och eggande, och det skiljer mig från de andra.

LOLITA - Vladimir Nabokov
Lolita, mitt livs ljus, mina länders eld. Min synd, min själ. Lo-li-ta- tungspetsen gör ett trestegshopp från gommen och hamnar vid tre mot tandraden. Lo.Li.Ta.
Hon var Lo, helt enkelt Lo, när hon stod om morgnarna i strumplästen, hundrafemtio centimeter lång. Hon var Lola i slacks. Hon var Dolly i skolan. Hon var Dolores i kyrkböckerna. Men i mina armar var hon alltid Lolita.

VÅRT HEM ÄR VÅRT SLOTT - Shirley Jackson
Jag heter Mary Katherine Blackwood. Jag är 18 år gammal och jag bor tillsammans med min syster Constance. Jag har ofta tänkt att jag med en gnutta tur kunde ha blivit född till varulv, för mitt ringfinger är lika långt som långfingret på bägge händerna, men jag har fått nöja mig med det jag har. jag tycker illa om att tvätta mig, och hundar, och oväsen. Jag tycker om min syster Constance, och Richard Plantagenet, och Amanita phalloido, lömsk flugsvamp. Alla andra i min familj är döda.

THE MEMBER OF THE WEDDING - Carson McCullers
"It happened that green and crazy summer when Frankie was twelve years old. This was the summer when for a long time she had not been a member. She belonged to no club and was a member of nothing in the world. Frankie had become an unjoined person who hung around in doorways, and she was afraid."

ÄLSKAREN - Marguerite Duras
"Very early in my life it was too late. At eighteen it was already too late. I aged. This aging was brutal. It spread over my features, one by one. I saw this aging of my face with the same sort of interest I might have taken, for example, in the reading of a book. That new face, I kept it. It's kept the same contours, but it's like it is destroyed. I have a destroyed face."

I lördagens DN finns en artikel som behandlar just romaners inledningar, men mer med betoning på den allra första meningen. I Sverige har vi tydligen en tradition att prata väder även här. Ganska kul artikel även om jag inte tyckte att någon av förstameningarna som tas upp var direkt lysande. Kommer ni på några bättre kanske?

Jag tycker att flera av de ovan nämnda inledningarna fungerar även om man bara ser till första meningen. ”Lolita, mitt livs ljus, mina länders eld”, ”Denna nya känsla som förföljer mig med sin bitterhet och sin sötma nämner jag endast med tvekan vid det vackra, allvarliga namnet sorg” och "Very early in my life it was too late" får i alla fall mig att vilja läsa vidare.

En annan förstamening som lätt platsar är den från Lustans lagar av Bret Easton Ellis, och ja, det är bara en mening alltså: ”...and it's a story that might bore you but you don't have to listen, she told me, because she always knew it was going to be like that, and it was, she thinks, her first year, or actually weekend, really a Friday, in September, at Camden, and this was three or four years ago, and she got so drunk that she ended up in bed, lost her virginity (late, she was eighteen) in Lorna Slavin's room, because she was a Freshman and had a roommate and Lorna was, she remembers, a Senior or Junior and usually somestimes at her boyfriend's place off-campus, to who she thought was a Sophomore Ceramics major but who was actually either some guy from N.Y.U., a film student, and up in New Hampshire just for The Dressed to Get Screwed party, or a townie.”

Stina

Vilken bok har förändrat ditt liv?

I DN Söndag har tre personer intervjuats om boken som förändrade deras liv. De har valt Vingklippt ängel av Berny Pålsson, Samtal med Gud av Neale Donald Walsh respektive One day av David Nicholls.

De tre intervjuerna når du via följande länkar: Vingklippt ängel, Samtal med Gud och One day

Vilken bok skulle du välja?


Stina

Skönhetsråd alá 1908

Den här söta skriften, utgiven av Studentföreningen Verdanis hittade jag i en hög i fikarummet på Folkrörelsernas arkiv. Som ni ser handlar den om skönhet och är skrien av Ellen Keyes. Känner igen namnet...var inte hon en berömdhet under tidiga 1900-talet? Tyvärr hann jag bara bläddra i den men det jag läste i inledningen verkade vettigt. Bland annat behandlar skriften inredning, och till min förvåning propsas det på både funktion och personlighet i möblemanget.

På tal om något helt annat, det är stört omöjligt att få tag på månadens böcker! Börjar fan ana konspiration när både februari och mars månads böcker antagligen är borta eller utlånade.

Thornfield, i all hast.

Titta vad jag hittade på Myrorna för några dagar sedan. Charlotte Brontes 'klassiker' Jane Eyre, i serietidnings format! Perfekt om man har bråttom eller föga intresse för Jane Eye. Eller om man som mig tycker att det räcker med Jasper Ffordes bakom kulisserna repotage. Undrar om den håller som tentalitteratur också?