Månadens tema: Athena Farrokhzad

Som vanligt, efter allt för många halvkassa ideér på surrealistiska och ohållbara teman, kan jag presentera det försenade temat för april.

Athena Farrokhzad föddes 1983 och är en svensk-iransk författare, debattör, lärare, översättare och poet. Och helst fantastisk.
Genombrottet kom med månadens huvudbok, diktsamligen Vitsvit som vann Augustpriset 2013 och har har blivit både teater och radioteater.

De senaste veckorna har hon uppmärksammats för projektet Trado där Athena och den rumänska poeten Svetlana Carstean har tolkat varandras diktverk utan att kunna varandras språk.

Förutom Trado Har Athen Farrokhzad även varit i ropet den snaste tiden för sin översättnign av Marguerite Duras roman Kärleken. Och eftersom jag, för flera år sedan, lovade att ge Duras en chans till, och verkar ha snöat in på språk och översättningar tar vi me den boken också.

Månadens bok:

Vitsvit.

Komplement:

Trado

Kärleken. 

Sommarregn av Marguerite Duras

Fattar inte alls meningen med denna urbota tråkiga och pretentiösa kortroman, vilken började som en film kallad ”Barnen”. Den handlar om Ernesto och hans syskon som helt negligeras av de på samhället parasiterande föräldrarna. Barnen drar omkring vind för våg och går inten ens i skolan, förutom de 2 äldsta som vardera går några dagar var och sedan slutar. Ernesto ska tydligen vara något slags underbarn, men han irriterar mig mest med sin enfaldighet och det som irriterar mig mest är inte hans incestuösa relation med systern utan hans, trots sin genialitet, sinnessvaga personlighet. Irriterande och trög är en bra sammanfattning av denna roman.

//Sofia 

Fartyget Night av Marguerite Duras

En samling kortare texter som alla utom en ingått i Duras serie av kortfilmer från 70-talet. Nästan poetisk prosa. Utan att ha set filmerna får jag en känsla av att det måste vara mycket egensinniga, mycket pretto och mycket Duras. Det är en historia utan bilder vill hon berätta, eller kanske snarare en historia med svarta bilder.

Fartyget natt, den längsta berättelsen och också den berättelse som gett namn till samlingen, är en historia om blind kärlek. Enligt inledningen ska just historien om fartyget Night vara byggt på en verklig berättelse. Berättelsen är den om besattheten, kärlek?, mellan 2 människor som aldrig har träffat varandra, utan bara samtalar med varandra i telefon. Textstyckena handlar lika mycket, eller mer, om vad som inte sägs eller visas mellan dessa två. Ett exempel på detta kan vara hur de båda personerna känner gemenskap med den andra under nätterna genom att lägga av telefonluren under sömnen så att den andra är där, men ändå inte. Tystnaden är också den ständigt närvarande i berättelsen. Som Marguerite Duras uttrycker det: nattens tystnad mitt i solen, tystnaden mitt på himlen och nattens tystnad.

Jag kan verkligen se varför Marguerite Duras fascinerats av berättelsen, vare sig den är sann som hon själv säger eller om den bara är en uppdiktad berättelse. Just temat med besattheten, två människor som är besatta av varandra nästan till vansinnets gräns, får mig att tänka på hennes roman ”Älskaren” och hennes självupplevda ”romans” som 15-åring med en äldre kines. Båda historierna har den där förbjudna lockelsen och båda har en kärlek som egentligen är omöjlig och aldrig riktigt kommer att förverkligas.

Förutom denna historia är det de 3 historierna om Aurelia Steiner som fascinerar mig. De handlar om 3 olika flickor på olika platser, en riktigt ung och de andra äldre. Men på samma gång är Aurelia Steiner också ständigt 18 år var hon än befinner sig. Intressant stilistiskt grepp!

Älskaren

Då har jag äntligen läst ut Marguerite Duras, det tog bara två försök. Som i fallet med Sara Stridsbergs Darling River, måste jag även här erkänna besvikelse. Visst, Duras har ett vackert, avskalat språk, men men för mig blir historien aldrig gripande. Jag finner ingen sympati för någon av karaktärerna, vilket är synd då Älskaren är Duras egna upplevelser. Snarare blir jag förbannad och irriterad på människorna som befolkar boken. Men jag tror inte att mitt bristande intresse enbart handlar om att jag finner karaktärerna osympatiska. En av mina favoritböcker är Pappa Goriot, och hur många sympatiska karaktärer befolkar det verket?
Så fort jag läst ut en sida kollar jag per automatik på sidnummret och konstaterar med en suck att det är långt kvar till slutet. Vilket bara det är ett dåligt betyg. Vissa delar var dock intressantare än andra, beskrivningarna av modern och hennes mentala tillstånd. Vissa delar var jävliga och min tankeverksamhet undrade varför familjen stod ut så länge, här tänker jag på demonen till storebror. Och hur han, en småskurk, bedragare och våldtäktsman kunde få ett jobb gör mig förbannad. Visserligen dröjde det tills han var femtio år, men nog fick han ett jobb ändå. Och här sitter jag, 26 år gammal, utan arbete! Jag som aldrig stulit, våldfört mig eller bedragit någon. Det är fan inte rättvist!

Det är synd att jag inte förstår romanens storhet. Det är så många som hyllar den att det känns som jag missar något. Kanske jag borde försöka en tredje gång? Ska den läsas med kontexten i åtanke?
Trots dess brister är Älskaren ändå ett intressant porträtt av Indokina. Det hade varit intressant om Duras, som hon själv önskade i slutet, hade behållit skildringarna av kriget. Äen fast Älskaren inte alls föll mig i smaken skulle jag gärna läsa Duras Biografi, om hon skrev någon. Eller för att gör hennes författarskap rättvisa, någon annat hon skrivit.

Voulez vous coucher avec moi?

Nu är september snart här, en ny månad och en ny månadsbok således. Augustis månadsbok utspelade sig i sängkammaren, och där kommer vi att stanna ytterligare en tid. Vällust, den tredje dödssynden, står på menyn. Otuktiga kvinnors straff i helvetet är att bli insmorda i eld och svavel. Ganska passande, för det är lågande begär och heta kyssar som väntar i september.

Vi stannar inte bara i sängen utan även i Frankrike. Månadsboken står Marguerite Duras för. Fartyget Night är textversionerna av en serie kortfilmer hon släppte på 70-talet. Det är besatthet, förtärande passion och bokstavligt talat blind kärlek. Duras är lite av en favorit, och jag vet Sofia har läst en hel del av henne. Jag hoppas att detta verk är något hon missat, och om så inte är fallet att den är värd att läsa igen.

Nästa författare är en ny bekantskap, i alla fall för mig. Hon heter Nina Bouraoui och i hennes roman Kärlekens geografi skildras relationen mellan en kvinna och en sexton år yngre man. Också detta en kärlek som gränsar till besatthet, men vad vore annat att vänta?  Måttlighet ligger helt klart inte för månadens vällustiga hjältinnor. Det är förtära eller förtäras. Brinna eller försvinna. If we won´t burn together I´ll burn alone.

Månadens bok: Fartyget Night - Marguerite Duras, 1990.

Kärlekens geografi – Nina Bouraoui, 2008.

Stina

Läsning för lata dagar?

I ett gammal exemplar av tidningen Vi ges förslag på läsning för lata sommardagar,men de kan mog passa lika bra på hösten anser jag. Läsningen är enligt mig som bäst en regning dag nerkrupen i soffan med en filt över sig, något värmande att dricka och kanske en godisbit eller två (eller tjugo....).

Ganska många tips har vi redan tagit oss igenom i vår lilla Boktriangel; som tex. Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami, Farväl till Berlin av Christopher Isherwood och Mörkrets hjärta av Joseph Conrad (även om den kanske inte i mitt tycke känns som något vara sig för lata dagar på stranden eller som i-soffan-läsning på hösten...).

Andra tips som gavs var Den otröstade av Kazuo Ishiguro, som jag faktiskt håller på och läser just nu då jag fyndade den på Röda Korset för några kronor. Men tanke på hans bottennapp "Vi som var föräldralösa" har jag dock mina tvivel. Halv elva en sommarkväll av Marguerie Duras tror jag desto mer på (har läst den, men kan inte riktigt komma ihåg vad jag tycke om den). Dessutom utlovas en av litteraturhistoriens flottaste inledningsrader. Eller varför inte ge sig på William Faulkners Stormen och vreden?

Har ni några tips för lata höstdagar?

Om jag skulle ge något tips får det nog bli något klassiskt som en deckare av Agathha Christie, eller varför inte Sylvia Plaths "Glaskupan".

Lysande inledningar

Inledningar som har något visst har diskuterats vid några tillfällen här på bloggen, och vi har fått ta del av flera lysande inledningar under våra månadsteman. De som jag först kommer att tänka på är (förstås) Nabokovs Lolita, Shirley Jacksons Vårt hem är vårt slott och den underbara inledningen av Francoise Sagans Bonjour Tristesse. Sedan måste väl även Isherwoods klassiska inledning till Farväl till Berlin nämnas, där han jämför sig själv med en kamera även om den inte tillhör en av mina personliga favoriter.

Här kommer några av mina favoritinledningar från vår boktriangeltid

BONJOUR TRISTESSE - Francoise Sagan
Denna nya känsla som förföljer mig med sin bitterhet och sin sötma nämner jag endast med tvekan vid det vackra, allvarliga namnet sorg. Det är en känsla så hel och så egoistisk att jag nästan blygs över den, fastän sorgen alltid tyckts mig vördnadsvärd. Den hade jag inte upplevt förr, men väl leda och saknad och, om än mera sällan, samvetskval. Idag är det något som sveper sig om mig som en vävnad av silke, ljuvt och eggande, och det skiljer mig från de andra.

LOLITA - Vladimir Nabokov
Lolita, mitt livs ljus, mina länders eld. Min synd, min själ. Lo-li-ta- tungspetsen gör ett trestegshopp från gommen och hamnar vid tre mot tandraden. Lo.Li.Ta.
Hon var Lo, helt enkelt Lo, när hon stod om morgnarna i strumplästen, hundrafemtio centimeter lång. Hon var Lola i slacks. Hon var Dolly i skolan. Hon var Dolores i kyrkböckerna. Men i mina armar var hon alltid Lolita.

VÅRT HEM ÄR VÅRT SLOTT - Shirley Jackson
Jag heter Mary Katherine Blackwood. Jag är 18 år gammal och jag bor tillsammans med min syster Constance. Jag har ofta tänkt att jag med en gnutta tur kunde ha blivit född till varulv, för mitt ringfinger är lika långt som långfingret på bägge händerna, men jag har fått nöja mig med det jag har. jag tycker illa om att tvätta mig, och hundar, och oväsen. Jag tycker om min syster Constance, och Richard Plantagenet, och Amanita phalloido, lömsk flugsvamp. Alla andra i min familj är döda.

THE MEMBER OF THE WEDDING - Carson McCullers
"It happened that green and crazy summer when Frankie was twelve years old. This was the summer when for a long time she had not been a member. She belonged to no club and was a member of nothing in the world. Frankie had become an unjoined person who hung around in doorways, and she was afraid."

ÄLSKAREN - Marguerite Duras
"Very early in my life it was too late. At eighteen it was already too late. I aged. This aging was brutal. It spread over my features, one by one. I saw this aging of my face with the same sort of interest I might have taken, for example, in the reading of a book. That new face, I kept it. It's kept the same contours, but it's like it is destroyed. I have a destroyed face."

I lördagens DN finns en artikel som behandlar just romaners inledningar, men mer med betoning på den allra första meningen. I Sverige har vi tydligen en tradition att prata väder även här. Ganska kul artikel även om jag inte tyckte att någon av förstameningarna som tas upp var direkt lysande. Kommer ni på några bättre kanske?

Jag tycker att flera av de ovan nämnda inledningarna fungerar även om man bara ser till första meningen. ”Lolita, mitt livs ljus, mina länders eld”, ”Denna nya känsla som förföljer mig med sin bitterhet och sin sötma nämner jag endast med tvekan vid det vackra, allvarliga namnet sorg” och "Very early in my life it was too late" får i alla fall mig att vilja läsa vidare.

En annan förstamening som lätt platsar är den från Lustans lagar av Bret Easton Ellis, och ja, det är bara en mening alltså: ”...and it's a story that might bore you but you don't have to listen, she told me, because she always knew it was going to be like that, and it was, she thinks, her first year, or actually weekend, really a Friday, in September, at Camden, and this was three or four years ago, and she got so drunk that she ended up in bed, lost her virginity (late, she was eighteen) in Lorna Slavin's room, because she was a Freshman and had a roommate and Lorna was, she remembers, a Senior or Junior and usually somestimes at her boyfriend's place off-campus, to who she thought was a Sophomore Ceramics major but who was actually either some guy from N.Y.U., a film student, and up in New Hampshire just for The Dressed to Get Screwed party, or a townie.”

Stina

Breakfast at Tiffanys?

Är du en Cécile, en Jake Barnes eller en Sally Bowles-typ? Ja, jag pratar alltså frukost här, frukost i litteraturens värld. Delta i min totalt ovetenskapliga quiz och se vilken av de litterära karaktärerna som passerat revy i vår boktriangel sedan starten som du liknar mest och vad du således borde inta till frukost.

Frukostquiz

1. Frukost för dig:
A. Oftast hoppar du den helt eller kör på en kopp svart kaffe. Du tycker inte om att äta på morgonen.
B. Ska innehålla alkohol i någon form. Vilken sort spelar ingen större roll, du är inte den som är den. Men minst 3-4 enheter annars kan det vara.
C. Äts oftast i ensamhet medan resten av familjen sover.
D. Ska vara så billig som möjlig, du är inte gjord av pengar. Du tröstar dig med att det är bra för figuren att vara fattig.
E. Ska innehålla något värmande eftersom du är så frusen om mornarna.
F. Innebär en stund av kontemplation och dagdrömmeri.
G. Är inte den trevligaste stunden på dagen direkt.
H. Ska vara så söt som möjligt. Du älskar socker.
I. Ska innehålla rejäl mat så att du står dig ända fram till middagen.

2. Vilken tid och plats gillar du bäst?
A. 1950-talets Franska Riviera.
B. 1920-talets eldiga Spanien.
C. Du gillar i alla fall inte 1950-talets italienska landsbygd. Det är för hett och för isolerat.
D. 30-talets dekadenta Berlin.
E. År 1 i Framtiden.
F. 1500-talets Elisabetanska England.
G. Amerikanskt småstadsliv under 1960-talet.
H. Din barndoms amerikanska 1970-tal?
I. 1980-talets Missouri.

3. Vilken av dessa tycker du är den bästa låten?
A. Sound of Silence med Simon and Garfunkel.


B. Baby wont you please come home? med Bessie Smith.


C. Papaveri e paperi, Nilla Pizzi.


D. Cabaret med Liza Minelli.


E. Du gillar flöjtmusik.

F. Tie a yellow ribbon round the oak tree.


G. Lollipop med The Chordettes.


H. Raggle taggle gypsy med Water boys.


I. I think its going to rain med Randy Newman.


4. Var skulle du helst äta din frukost?
A. Utomhus på en brygga så att du kan njuta av morgonsolen och höra vattnet klucka under dig.
B. I en rökig bar.
C. Inomhus i din semesterstuga.
D. I din egen lilla lägenhet där ingen som betyder något får se ditt mindre glamourösa bakismorgonjag.
E. Inomhus framför en brasa invirad i varma plädar.
F. I den friska naturen under ett väldigt ekträd.
G. I en trädkoja.
H. På ett hemligt ställe.
I. I sängen med en god bok.

5. Vilket av dessa uttalanden känns mest som dig?
A. ”I realized that I was more gifted for kissing a young man in the sunshine than for taking a degree.”
B. ”Everybody’s sick. I’m sick too. "
C. “There are no vacations from love….Love, it is necessary to live it completely with its boredom and everything; there are no vacations from that.”
D. “I'm the sort of woman who can take men away from their wives, but I could never keep anybody for long. And that's because I'm the type which every man imagines he wants, until he gets me; and then he finds he doesn't really, after all.”
E. "The only thing that makes life possible is permanent, intolerable uncertainty: not knowing what comes next."
F. “All extremes of feeling are allied with madness.”
G. ”The most important things lie too close to whatever your secret heart is buried; they are clues that ccould guide your enemies to a prize they would love to steal”.
H. ”I loved you. I wanted to be a part of everything that you were”.
I. ”He could have been my analyst or greatest friend or confessor. He knew what made me laugh, what scared me, how to end a story just the right way. He was a cook and knew exactly what spices I liked in my meals. “

6. Vilket är ditt favoritdjur?
A. Män.
B. Tjurar.
C. Hästar.
D. Katter, de klarar sig alltid.
E. Pesthry, de utgör en smaklig måltid.
F. Hundar.
G. Inte hundar. Särkilt inte en hund.
H. Grodor.
I. Bullterriers.

7. Vad skulle du helst göra på din semester?
A. Sola, bada, dricka drinkar ock kyssa unga vackra män.
B. Bli full, fiska och se på tjurfäktning.
C. Bada, dricka camparis och spela boule.
D. Lyxkryssning där en rik älskare står för alla omkostnader.
E. Åka någonstans där solen skiner och bara njuta av värmen.
F. Du vill åka upp i bergen och leve ett enkelt sorglöst liv i naturen.
G. Föräldrafri (och förbjuden) campingtripp med dina bästa vänner.
H. Du skulle spendera den i en mörk ödslig stuga tillsammans med en ung flicka.
I. Du skulle åka en på en litterär road trip genom USA och besöka platser från dina älsklingsböcker.

8. Hur skulle du beskriva dig själv?
A. Kylig, lättsinnig, nöjeslysten och uttråkad.
B. Självdestruktiv, desillusionerad, förstörd och lätt alkoholiserad.
C. Illusionslös, varm, trött och aningen salongs.
D. Fascinerande, dekadent, naiv, impulsiv och totalt egocentrisk.
E. Frusen, förvirrad, uppgiven och defensiv samt full av hemlängtan.
F. Melankolisk, självupptagen, talanglös, irriterande och patetisk.
G. Förpubertal, osäker, intelligent och försummad.
H. Mentalt störd, farlig och oförmögen att släppa taget om det förflutna.
I. Ganska ordinär och trevlig dock måste erkännas lite av en douche.

9. Vad får dig att stå ut?
A. Drinkar och kyssar.
B. Alkohol.
C. Ett svalkande bad och en bitter Campari (eller fyra).
D. Dyrbara presenter från rika män och drömmar om kommande rikedomar.
E. Du koncentrerar dig på ditt uppdrag, och på det högre mål du strävar efter.
F. Litteratur, poesi och din egen förträfflighet.
G. Du fantiserar ihop fantastiska historier och drömmer dig bort.
H. Din syster eller andra unga kvinnor.
I. Sagoböcker av din favoritförfattare.

10. Vem är din favoritmänniska?
A. Min far.
B. En kvinna jag aldrig kan få.
C. Min lilla pojke.
D. Du själv.
E. Min favoritperson är inte direkt någon människa.
F. Främst älskar dig själv men det finns en kvinna i ditt förflutna som du aldrig ska glömma.
G. Din storebror eller din bästa vän.
H. Din storasyster.
I. Din älsklingsförfattare.

11. Vilken är din favoritdryck?
A. Champagne.
B. Vin drucket ur en läderpåse.
C. Bitter Campari.
D. Prairie Oyster.
E. Varm öl.
F. Ett vällagrat vin av god kvalitet.
G. Coca cola.
H. Apelsinfestis.
I. Hires rootbeer ur glasflaska.

12. Vilken av dessa författare är din favorit?
A. Francoise Sagan.
B. Ernest Hemingway.
C. Marguerite Duras.
D. Christopher Isherwood.
E. Ursula K. Le Guin.
F. Virginia Wolf.
G. Stephen King.
H. Guy Burt.
I. Jonathan Carroll.

Så, nu kan ni räkna ihop era resultat! Resultatet kan du läsa längre ner i detta inlägg.

Har ni blivit frukostsugna av allt matprat måste jag också tipsa om att Arla söker provsmakare av sina olika frukostpaket. Och gratis är ju alltid gott, så vad väntar ni på?



RESULTAT

Flest A
Cécile



Du är ung, vacker och extremt uttråkad. Du är Cécile från Francoise Sagans Bonjour Tristesse, och en mer blasé 17-åring får man leta efter. Du lever livet som om det vore en ständig semester. Tråkiga saker som skola och ansvar rationaliseras bort. Du föredrar att kyssa vackra unga män i solskenet framför att ta din examen, och du är bra på det också. Du kan linda de flesta män kring ditt lillfinger, och de flesta kvinnor också om du sätter den sidan till. Du vet vad du vill ha och du vet hur du ska få det, så man gör bäst i att inte korsa dina planer. Det kan få ödesdigra konsekvenser...

DIN FRUKOST
Du gäspar och sträcker lojt ut dig på bryggan innan du intar din frukost i morgonsolen. Du dricker skålhett svart kaffe samtidigt som du nonchalant röker en cigarett och äter en saftig apelsin.

”As she paid no attention to me, I sat down on the steps with a cup of coffee and an orange, enjoying the delicious morning. I bit the orange, and let its sweet juice run into my mouth, then took a gulp of scalding black coffee and went back to the orange again.”

Visste du förresten att Simon and Garfunkels berömda 70-talslåt Sounds of Silence hade Bonjour Tristesse som inspiration?

Flest B
Jake Barnes



Du är impotent, ”lätt” alkoholiserad och kär i en kvinna du aldrig kan få. Du är Jake Barnes från Ernest Hemingways Och solen har sin gång och ett typexempel på en medlem av Den förlorade generationen. Första världskriget har lämnat dig med såväl fysiska som psykiska men och livet kan aldrig bli detsamma igen. Du kan aldrig att bli densamma igen. Du är damaged goods och du tar varje tillfälle i akt att dränka dina sorger i alkohol. På grund av din impotens måste du visa dina kvaliteter som man på andra sätt, som att dricka mer än någon annan, ägna dig åt fiske och se på tjurfäktningar. Du söker förtvivlat efter något mer, något meningsfullt men när du väl hittar det är det bara tillfälligt. Det undkommer dig så snart dammet lagt sig på tjurfäktningsarenan och tillvaron förvandlas åter till meningslös vardag.

DIN FRUKOST
Eftersom du är lätt alkoholiserad börjar du dagen med en 3-4 olika sorters alkohol, gärna på den närbelägna kvarterskrogen där du är tjenis med såväl ägare som serveringspersonal. Kanske startar du med en Death in the afternoon, de fungerar utmärkt även under morgontimmarna.

"It was like certain dinners I remember from the war. There was much wine, an ignored tension, and a feeling of things coming that you could not prevent happening. Under the wine I lost the disgusted feeling and was happy. It seemed they were all such nice people."

Tyckte du att alkoholismtemat i Och solen har sin gång var fascinerande kan jag rekommendera dig att läsa Alcoholism in Ernest Hemingways The Sun Also Rises: a wine and roses perspective on the Lost Generation av Matts Djos vid Mesa State College.

Flest C
Sara



Du är uttråkad, varm och uppgiven vilket stundtals gör dig elak. Du är Sara från Marguerite Duras De små hästarna från Tarquinia och du är less på hettan, på din man och på att ständigt äta samma undermåliga mat på semesterortens enda restaurang. Du skulle vilja vara någon annanstans, vart som helst, på en plats där isoleringen är mindre påtaglig och hettan inte så tryckande. Det enda som får dig att stå ut på din semester från helvetet är en bitter Campari (eller två eller tio) och en främling med en båt.

DIN FRUKOST
Det är för varmt för att äta någonting alls till frukost så du nöjer dig med en kopp kallt svart kaffe, som intas på stående fot i er lilla semesterstuga medan du önskar att du var någon helt annanstans.

”Jacues was still asleep and so was the maid. Sara went in to the kitchen, drank a bowl of cold coffee and went out to the veranda. The child always got uo first. He was seated completely nude on the steps of the veranda, watching at the same time lizards in the garden and boats wandering on the river.”

Flest D
Sally Bowles



Du är en fascinerande bekantskap. Du är dekadent, naiv, impulsiv och totalt egocentrisk. Du är Sally Bowles från Christopher Isherwoods Farväl till Berlin och man vet aldrig vart man har dig. Du är som ett irrbloss, lika hastigt som du dyker upp i ens liv kan du försvinna ur det igen. Du byter älskare, röker, dricker för mycket, utnyttjar och låter dig utnyttjas – allt i samma rasande tempo. Samtidigt drömmer du om den stora kärleken, den rike man som ska föra dig bort. För under den glamorösa ytan är du egentligen vansinnigt olycklig. Inte för att du nånsin skulle erkänna det, särskilt inte för dig själv.

DIN FRUKOST
Till frukost sveper du en Prairie Oyster och äter lyxig choklad du fått av en äldre älskare. Något matigare än så vill du inte ha, du måste ju tänka på figuren. Dessutom har du i alla fall inte råd med något bättre.

”She smoked cigarette after cigarette, and mixed Prairie Oysters, but refused to eat more than a few mouthfuls of Frl. Schroeder's omelette. "No thanks, Chris darling. I just don't want to eat anything at all. I feel all marvellous and ethereal, as if I was a kind of most wonderful saint, or something. You've no idea how glorious it feels... Have a chocolate, darling? Klaus gave me three boxes. If I eat any more, I shall be sick."

Flest E
Genly Ai



Du är en besökare på en plats du inte riktigt förstår med människor som inte är som du. Du är förvirrad, lätt uppgiven och du längtar hem. Du är Genly Ai från Ursula K Le Guins Mörkrets vänstra hand och du är frusen ända in i märgen. Du har redan spenderat två år på den kalla planten Vinter men ditt uppdrag är långt ifrån fullbordat och din personliga odyssé har ännu bara nått sin början. För att ditt uppdrag ska lyckas måste nämligen förändringen komma inifrån och du är inte där än. Först när du lyckas se världen och människorna ur ett nytt perspektiv kan du nå framgång.

DIN FRUKOST
Du har inte så mycket att välja på, det blir gröt och varm öl till frukost.

”A guard checked off our names on a list as we filed into the refectory, where with a hundred or more other people in gray we sat at bolted-down tables and were served breakfast: grain-porridge and beer.”

Flest F
Orlando



Du är självupptagen, tråkig, talanglös och självömkande. Du har skrivit en dikt om en ek och jag är glad att jag inte behöver läsa den. Du är Virginia Woolfs Orlando och det är svårt att komma på något positivt att säga om dig, men du har i alla fall levt ett spännande (och långt) liv. Du blir dig själv trogen vilken skepnad du än antagit för tillfället: vare sig det är som yngling på den engelska landsbygden, som älskare till den engelska drottningen eller som frihetstörstande zigenarkvinna i Turkiet.

DIN FRUKOST
Till frukost bör du äta stekt ägg, dricka kaffe ur ett getskinn och puffa på en pipa fylld med kodynga. Självklart intar du dagens första mål utomhus och okristligt tidigt så att du kan hänföras över den skönhet naturen besitter och dåna lite när soluppgången färgar himlen röd.

”She milked the goats; she collected brushwood; she stole a hen's egg now and then, but always put a coin or a pearl in place of it; she herded cattle; she stripped vines; she trod the grape; she filled the goat-skin and drank from it; and when she remembered how , at about this time of day, she should have been making the motions of drinking and smoking over an empty coffee-cup and a pipe which lacked tobacco, she laughed aloud, cut herself another hunch of bread, and begged for a puff from old Rustum´s pipe, filled though it was with cow dung”.

Flest G
Gordon Lachance



Du är en intelligent och fantasifull men osäker tolvåring som tyvärr inte kommer från de bästa familjeförhållanden. Du är Gordon Lachance från Stephen Kings The body och hemma har du blivit ”the invincible boy” för dina föräldrar sedan din äldre bror omkom i en bilolycka för några månader sedan. Den uppmärksamhet du förvägras av dina föräldrar får du istället från dina bästa vänner: Chris, Teddy och Vern. Ni hyser en okomplicerad vänskap där era skilda bakgrunder inte spelar någon roll. Du vet inte om det än, men några vänner liknande dom du hade när du var tolv kommer du aldrig att få igen.

DIN FRUKOST
Till frukost äter du helst halvråa hamburgare som grillats över öppen eld. Du sköljer ner dem med coca cola. Efter maten tar du gärna en cigarett, för det är då den smakar som allra bäst.

”Vern, Chris and Teddy gathered wood and started a campfire. Chris laid it on stones and made a clea space around it because the forest was very dry and he didn´t want to take any risks. While they were doing that, I sharpened some green sticks and pushed lumps of hamburger meat on them. When the flames were low and the fire was good and hot, we cooked the meat, but we were too hungry to wait. We pulled the lumps off their sticks early. They were black on the outside, red on the inside and completely delicious.”

Flest H
Mattie Howard



Du var en gång en oskuldsfull pojke som avgudade din brådmogna storasyster. Du är nu ett psyko som varken kan eller vill släppa taget om det förflutna. Du är Mattie Howard från Guy Burts Min syster Sophie och dig vill man inte möta ensam på en bakgata mitt i natten. Du vill veta vad som hände och varför Sophie handlade som hon gjorde, men antagligen kommer du aldrig att få de svar du så ihärdigt söker. Inse det, ditt sökande tjänar ingenting till och inga svar i världen kan få din syster tillbaka igen. Hon är borta, precis som ditt förstånd.

DIN FRUKOST
Din frukost består av cornflakes med alldeles för mycket socker, för du är inte bara mentalt störd utan också sockerberoende, ett beroende som grundlades redan under barndomen.

”I bounded back down to breakfast full of happy anticipation, and set about finding cornflakes and sugar. If I hurried, I was usually able to put an extra, and secret, spoonful of sugar on the cornflakes that Sophie didn´t see, thus avoiding lectures on fillings and cavities.”

Flest I
Thomas Abbey



Du är en ganska ordinär person som är lätt att tycka om. Du är Thomas Abbey från Jonahan Carrolls Skrattets rike och ditt mest framstående personlighetsdrag är din fascination och besatthet för den döde författaren Marshall France. Hans sagoböcker har betytt mycket för dig sedan du första gången stiftade bekantskap med hans Land of Laughs som nioåring. Din dröm är att skriva en biografi över France, något som kommer att visa sig vara svårare än väntat.

DIN FRUKOST
Du vill ha rejäl mat som plättar och korvar till frukost, och äter den gärna nerbäddad i sängen tillsammans med en god bok.

”Vad vill ni ha? Jag lagar goda plättar och korvar. Ja, tänk om ni skulle ta mina plättar och korvar. Vi bestämde oss för hennes plättar och korvar. Hon gick sin väg och Kilen hoppade upp i sängen igen. Han klättrade över mina ben och lade sig till ro halvvägs över Saxonys mage”.

Stina

Sommartider, bröllopstider

Först vill jag be om ursäkt för ett något försenat månadstema, men jag hoppas att ni har överseende. Och den som väntar på något gott ni vet... Jag hoppas i alla fall att det ska smaka, för själv har jag inte läst någon av månadens böcker. Jag tror och hoppas dock att det ska vara en trevlig blandning, med något som passar alla.

Precis som förra året har jag valt ut ett antal böcker som förhoppningsvis ska få oss att hitta den rätta sommarkänslan nu när maj äntligen är här. Eftersom det är mitt sista månadstema innan Sofia gifter sig i juli har jag också försökt att blanda in lite bröllop och äktenskapliga relationer i smeten som ett homage till min favoritsyster :)

Månadens bok: Bonjour tristesse (Ett moln på min himmel) – Francoise Sagan, 1954.

Bröllopsgästen (The Member of the Wedding) – Carson McCullers, 1946.
De små hästarna i Tarquinia, Marguerite Duras, 1953.
Summer Crossing, Truman Capote, 1943, men utgiven först 2005.
Djupandning (Breathing lessons), Anne Tyler, 1988.

I Månadens bok Bonjour Tristesse är det dock inte äktenskapets helgd som står i centrum, snarare tvärtom. Den 17-åriga Cécile njuter av sin semester i södra Frankrike och låter sig förföras av solen, havet och den första kärleken. Men när hennes far plötsligt bestämmer sig för att gifta om sig med den senaste i raden av älskarinnor får hennes sorglösa liv ett abrupt slut. Hon måste till varje pris sätta stopp för bröllopet. Den skrevs av en endast 19 år gammal Sagan och blev ganska skandalomsusad när den kom 1954.

I Bröllopsgästen är det precis som titeln antyder ett bröllop som står i centrum av handlingen, när 12-åriga Frankie fantiserar om och längtar efter sin äldre brors bröllop.

I De små hästarna i Tarquinia av Marguerite Duras får vi ta del av de mindre vackra delarna av ett äktenskap, när två par reser på semester ihop till ett tryckande varmt Tarquinia. Följ med fyra illusionslösa individer på en semester där inte ens ett glas iskall Campari kan råda bot på ledan.

Truman Capotes första roman Summer crossing utspelar sig i New York city där vi får följa den rika, priviligerade Grady under sin första sommar i frihet. I sommarsolens hetta får hon smak för en hel del otrevligheter som sprit, marijana och olämpliga unga män. Boken var försvunnen i ca 50 år och blev utgiven först 2005.

Djupandning utspelar sig under en het sommardag när Ira och och Maggie, gifta sedan 28 år tillbaka, är på väg till en begravning. Det blir en resa längs Memory lane, en resa full av minnen. Den vann Pulitzerpriset 1989, så vi får hoppas att den lever upp till hypen.

Stina