torsdag 15 juli 2010

Mörkrets vänstra hand

Nu var det ett tag sedan jag läste Mörkrets vänstra hand och en hel del böcker har redan hunnit rinna under broarna sedan dess (bland annat höjdarböcker som Läppstiftsdjungel och Kitty och piraterna i Karibiska sjön, men mer om dessa i ett senare inlägg). Därför har jag inte längre boken helt färsk i minnet, men vissa partier har stannat kvar vilket brukar vara fallet för riktigt bra böcker.

Nu tycker jag dock inte att det var en riktigt bra bok, tyvärr. Vissa stycken var fantastiska medan andra gav träsmak i hjärnan. Inledningen var minst sagt svårgenomtränglig. Man läste och läste men tycktes inte komma någon vart. Det enda jag egentligen fann något intresse av var de korta historier man fick ta del av – skapelseberättelser och sägner från planeten Vinter. Det är lite förvånande eftersom jag vanligtvis inte är vidare förtjust i sådana ”biberättelser” som går utanför berättelsens egentliga röda tråd, men de var så väl skrivna att jag inte riktigt kunde värja mig.

I övrigt tycktes karaktärerna distanserade och det var först i slutet, på resan över isen, som man tilläts komma riktigt nära. Innan dess kändes karaktärerna dimmiga, som om man betraktat dem genom en immig spegel. Man kunde ana konturerna men inte mycket mer än så, och när man bjuds på så lite som läsare är det inte lätt att hålla intresset uppe.

Inte heller Le Guin´s ambition att skildra ett könslöst samhälle tycker jag känns helt lyckat. För mig är det inte ett könslöst samhälle som skildras utan ett samhälle befolkat av män. Män som kan föda barn visserligen men ändock män.

Trots de invändningar jag hade/har till berättelsen är jag ändå glad att jag fortsatte läsa och gav boken en chans, för om inledningen var svårgenomtränglig så var slutet raka motsatsen. Det var först då, när det bara var något hundratal sidor kvar som jag blev intresserad på allvar. Det gick inte att stå emot, man drogs ohjälpligt in i berättelsen (vilket var på tiden, damn it!). Jag ville inte lämna Genly Ai och Estraven. Tidigare hade jag förbannat Ursula Le Guin och hennes allt för omfattande tråkbok, men nu ville jag inte att det skulle ta slut.

Det är synd att inte boken i övrigt höll samma kvalitet. Om det hade varit fallet hade det lätt kunnat bli till en av mitt livs bästa läsupplevelser.

Stina

7 kommentarer:

  1. Ha ha, det känns som att vi tyckte exakt samma om boken (läs bara min recension och jämför). Lite skoj att vi har såpass samma smak! //Sofia

    SvaraRadera
  2. Hehe jo har läst din recension nu, och de känns onekligen väldigt lika - kul :) Jag ser fram emot bokmiddagens bokprat och lite härlig varm öl.

    SvaraRadera
  3. Håller mer er i allt. Önskar att hela boken var lika spännande som resan på isen och sägnerna. Resan på isen var min favorit, hur de mot alla odds överlevde. Men även arbetslägret var intressant. Tycker inte att hon nådde målen hon hade. Samhället bestod, som Stina sa, av män som kunde bli på smällen, och jämförelsen mellan de båda samhällena kunde gjorts bättre.
    Jag hade inte läst Mörkrets vänstra hand om det inte varit månadens bok. Men jag är glad att jag gjorde det, och höll ut till slutet. Många av bokens scener har bitit sig fast i minnet mitt.

    //sandra

    SvaraRadera
  4. Kul att vi tyckte så lika allihopa! Kommer det nån recension snart Sandra?

    SvaraRadera
  5. Snart, måste få ordning på allt först, dålig tillgång på både tid och internet. Men den och alla andra kommer.

    //sandra

    SvaraRadera
  6. Förlåt för att min senaste komentar var så agressiv.

    Just nu är det väldigt stressig på jobbet, men jag lägger upp de missade racenssionerna så fort som möjligt. Med början ikväll. Då jag förhoppningsvis har internet i lägenheten.

    SvaraRadera
  7. Jaha, nej jag tycker inte du var agressiv alls. Vad har du hittat för jobb? Nåt kul hoppas jag. Över sommaren bara, eller hheltidsjobb? //Sofia

    SvaraRadera