En lektion i värdinneskap

Värdinnans ABC från 1930 har förgyllt många av mina kvällar på sistone. En praktisk handbok utgiven av HUSMODERN.

Värdinneskapets kärna är så att säga umgänget. Har man inte något umgänge, har men ej mycket tillfälle att vara värdinna. Flyttar man som ungt par till en ny ort kan man förstås göra visit hos prästen och läkaren m. fl. men sedan då? Då får man helt enkelt vänta tills de som äro gamla i gården göra visit. Sedan är det bara att bjuda igen och vips blir man inbjuden åter till traktens alla festligheter. Något att komma ihåg vid flytten till Klintehamn således.



I övrigt har jag har fått lära mig konsten att gå på visit, vilket är en hel vetenskap i sig, vikten av att klä sig efter omständigheterna, servettbrytning, nöjet att bereda smörgåsar, korrespondensens regler och finesser samt mer därtill.

Visste ni till exempel att man endast till släkt och nära vänner ska skicka andra kort än visitkort. Man får heller aldrig skicka vikta visitkort eftersom vikningen betyder att man själv eller ens hustru lämnat det personligen.

En annan detalj som är nog så viktig att känna till är att man inte tackar för sist efter ett five o´clock, dvs ett kafferep. Besöker ni ett sådant så kom ihåg att inte ta mer än en kaka åt gången på assietten. Är det ni själv som är värdinna så bjud inte heller någon att "taga en kaka till" förrän hennes kakassiett är tom.

Lycka till i ert värdinneskap tjejer!

Stina














Klart att damerna inget ska ha... De har ju antagligen bara arrangerat det hela.









Ja är det inte ett sant nöje att bereda smörgåsar så säg?






Visst borde vi återinföra ordet kavajskutt?