Tänkte fortsätta min lilla svit med 2 x författaren, denna gång blir det Cilla Naumann som jag lästa under vintern förra året. Jag blev sugen på att läsa mer av henne efter att ha läst den underbara novellen "Lära sig" av henne i början av förra året. Ja, jag tror faktiskt att den var årets höjdpunkt i läs-väg för mig, men tyvärr blev jag inte lika imponerad av de två romanerna.
Springa med åror handlar om de två barndomsvännerna Monika och Johanna, den ena läkardotter från stan och den andra bonddotter och landsortsunge. De möts under sommarloven då familjen från staden tillbringar somrarna i en sommarstuga som är bondfamiljens f.d stall. Just klassfrågan är det som är i fokus och hur den med tiden kommer emellan flickornas intensiva vänskap. Tydligen är denna bok inte den första med samma handling, för i ungdomsboken ”62 dagar” är det de båda flickornas barn som berättar samma historia. Skildringen av den intensiv vänskapen i tonårn är hudlöst skildrad och just intensiteten och allvaret i hur vänskapen är då är vackert beskriven, men förutom detta är jag aningen besviken då jag hellre hade läst mer om just tonårstiden än om den småtråkiga vuxentillvaron.
Funderar ändå på att kolla in ”62 dagar” och se om den skildrar händelsen ur ett perspektiv som passar mig bättre.
Dem oss skyldiga äro handlar om en familj som lämnar Sverige för att arbeta med bistånd och om hur åren borta förändrar hela familjen i grunden. Beslut som tas i all välmening blir ödesdigra för andra och mamman i familjen börjar vid en livskris fundera över vilken rätt de egentligen har att säga åt människorna i landet hur de ska handla. Allt berättat utan pekpinnar och utan att skriva läsaren på näsan, men jag är mest uttråkad vid genomläsningen av boken och fångas inte alls in. Kanske inte min typ av tema?
// Sofia
Vilken besvikelse, men håller med dig om att "Lära sig" var en höjdpunkt. // Stina
SvaraRadera