Har nu läst ut andra delen i triologin om Aeriel och mörkängeln. "Vidundrens väg" tar vid där den första boken slutade, och Aeriel får nu fortsättningen på den ramsa hon fick i första boken och måste därför åter igen bege sig ensam iväg på vandring för att motarbeta den onda sjöhäxan.
Liksom den tidigare delen i triologin har boken bra flyt, tempo och handling och till skillnad från så mycket annan fantasy är det här flickan, Aeriel, som är den handlingskraftiga som får rädda mörkängeln Irrylath åter igen. Uppfriskande!
Ibland är boken tyvärr aningen öf rövertydlig med vad som händer, men det vägs lätt upp av bokens iderikedom och rika mytologi. I denna bok återvänder också vidundren från första boken och får en långt större roll än vad man tidigare anat. I boken får man också veta mer om Aeriels ursprung och slutet är om än inte lyckligt, så i alla fall hoppingivande!
Det låter riktigt bra, ser fram emot att läsa de här böckerna igen!
SvaraRadera