fredag 24 augusti 2012

Tummelisa - Eller den andra Vildmarken.


Sanningen att säga var det länge sedan jag hade en riktig läsupplevelse. Från en bok i alla fall. På fronten serieromaner har läsupplevelserna varit fler. Senast, den svenska serieromanen Tummelisa, skriven av Matilda Ruta. Inte bara för att den var bra tecknad och intressant läsning för stunden, utan även för att den fortfarande väcker frågor. Trots att det var en vecka sedan jag läste ut den. Igår spenderade jag större delen av dagen med att fundera över hur en, likt Tummelisa, transformerar sig själv från Objekt till Subjekt. Styrkan det krävs att börja göra aktiva val istället för att bara flyta med och låta saker hända en. Men utan att själv förvandlas till en förövare, vilket Tummelisa gjorde.

Självklart utgår filosoferingarna från mig själv och min egen situation. Inte för att jag likt Tummelisa varit nära att bli bortgift med en padda. Men för att jag under stora delar av livet, även nu när jag är 'vuxen' på olika sätt varit offer för min omgivning. Oavsett om det handlar om min generation eller om mig som person har objektets roll varit den mest passande. Ibland rent av självvald, för att jag inte visste bättre, eller för att rollen som objekt är enklare att ta på sig än den som subjekt.

Kortvarig förändring är enkelt, långvarig svårare. Att förändra ett inarbetat beteende, ett tankemönster är både mycket svårt och krävande. Jag vet, jag har provat flera gånger och allt som oftast lyckats, men bara under en period. Så fort jag slappnat av under en längre tid och inte vaktat mitt sinne har jag fallit tillbaka i samma gamla mönster. Men det är bara att försöka igen. Med två steg framåt och tre tillbaka har en till sist kommit en lite bit på vägen.  

Jag rekommenderar folk att läsa Tummelisa, av Matilda Ruta. Även som själva läsningen går fort stannar frågeställningarna kvar länge. För att inte tala om hur fint tecknad den är. Standarden på svenska serier har verkligen lyfts. Tack och lov för att allting inte behöver vara Rocky, utan att den svenska seriemarknaden vågar satsa på kvalitativa skapelser.

3 kommentarer:

  1. Håller verkligen med om att det varit tunt om rikitgt bra läsupplevelser i år, förutom novellsamlingen Främmande människor kan jag faktiskt inte komma på en enda. Lite trist.
    För övrigt måste jag erkänna att jag gillar Rocky, he he. Jag och finkultur, du vet. //Sofia

    SvaraRadera
  2. Jo 2012 har varit ett ganska tunt läsår. Förutom Kattöga som jag verkligen gillade, kan inte på rak arm komma på något som verkligen fastnat. Ska bli intressant att se vilka som klarar sig till toppen vid årssammanfattningen. Får göra en ordentlig funderare. Måste ju läst fler bra böcker i år bara det att jag inte kommer på dem just nu. // Stina

    SvaraRadera
  3. Gud, jag håller med. Kommer verkligen att få problem med mina topp tio böcker i år. Det har varit ett halvdant bokår tyvärr. //Sofia

    SvaraRadera