Månadens (dystopiska) tips

Det var längesedan jag bjöd på ett månatligt tips. Ja ärligt talat är det länge sedan jag bjöd på något överhuvudtaget i vår bokblogg om man räknar bort några sporadiska pliktskyldigt postade recensioner. Men här kommer ett litet tips i varje fall. Ni kan se det som en början på min återtågsturné i Boktriangelland. Bitches, I´m back!

Det här är något jag länge funderat på att tipsa om, särskilt riktat till Sofia med tanke på hennes förkärlek för dystra undergångsskildringar. Eftersom ungdomsdystopier står på agendan under oktober passar det extra bra att tipsa om det nu. Det är Flod av Carolina Fredriksson jag tänker på.  Jag har inte läst den själv men var med vid prisutdelningen av Mare Kandre-priset 2011 där Caroline berättade lite om boken och läste ett stycke ur den. Tänkte direkt att det lät som något för min dystopiälskande syster. Jag tror inte att det är en renodlad dystopi men den har i varje fall klart dystopiska drag.

Juryns motivering löd: ”För att hon på ett åter­håll­samt, ryt­miskt språk lyc­kas för­ankra sin berät­telse rea­lis­tiskt på en obe­stämd plats i en obe­stäm­bar tid, och sam­ti­digt göra den sur­re­a­lis­tiskt drö­mar­tad och dysto­pisk. Med kon­cent­ra­tion i det kort­huggna språ­ket gestal­tar hon barns verk­lig­het och utsatt­het i en out­härd­lig var­dag, kon­se­kvent skild­rad ur bar­nets per­spek­tiv och på bar­nets vill­kor. Den arki­tek­to­niskt detalj­rikt beskrivna bron bil­dar ramen för berät­tel­sen, men genom de knappa, karga repli­kerna och en sön­der­tum­mad gam­mal atlas kan bar­nen också för­flyt­tas från det grymma livet under bron till en lju­sare, mer sago­lik värld. Författaren skri­ver lika kniv­skarpt som sinn­ligt fram bar­nets kraft att med fan­tasins hjälp skapa sitt eget uni­ver­sum, mer uthärd­ligt än den värld bar­net hamnat i.”

Vill ni provläsa ett stycke kan ni göra det här.

Stina