Det här var en av Alex månadsböcker 2015 och en bok jag var väldigt pepp på att läsa då den var lite upp my alley så att säga med sin sci fi berättelse med lite dystopiska vibbar. Det känns som något jag själv hade kunnat välja som månadsbok faktiskt.
Hur som helst utspelar sig romanen i ett framtida Stockholm, närmare bestämt ett sjukhus där forskaren Simona arbetar. Hon forskar kring diagnostik av cancer och får roboten Cepheus till hjälp. Men snart börjar hon märka att något är fel med Cephues då han inte alltid beter sig som förväntas av honom. Är det fel i programmeringen eller har han börjat göra sina egna val?
Visst låter det som en spännande plot?! Tyvärr faller det, i mitt tycke, ack så platt till marken för det som hade kunnat vara en riktigt bra story fungerar helt enkelt inte. Det som jag gillar mest med romanen är dess dystopiska idéer, som hur Simonas mamma med hjälp av ett inopererat chip hindras från att ta del av offentlig service som förbindelser och annat. Man kan liksom ana hur ännu en intressant story döljer sig bakom vad som bara nämns i förbifarten.
Det som däremot tilltalade mig mindre var de skissartade personporträtten, både av roboten och resten av personerna. Jag känner inget för någon av gestalterna, vilket blir till lite av ett problem då jag är ganska oberörd av vad som kommer att hända med Cepheus. Dessutom borde väl kanske en robot som börjar tänka själv kunna beskrivas så att man får någon slags känsla för den? Jag får det då inte. Hade jag blivit berörd av Cepheus eller någon annan i boken hade den förmodligen fått ett högre betyg, men som det är nu blir det tummen ner för vad som hade kunnat vara en riktigt bra och nyskapande roman.
//Sofia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar