tisdag 8 november 2011

Pojkarna

Jessica Schiefauers Pojkarna är en vacker och vemodig ungdomsbok med ett ovanligt tema. Tre 14-åriga flickor, Kim, Momo och Bella, upptäcker en blomma som om nätterna kan förvandla dem till pojkar. Upptäckten och allt vad den innebär gör dem till en början yra av äventyrslust. Deras nya skepnader utgör en inträdesbiljett till en värld de tidigare varit utestängda från, en värld som både lockar och skrämmer. De är inne på okänt teritorium och vad som helst kan hända.

Särskilt för Kim som ser sin kropp som ett fängelse är den nya identiteten något av en gudagåva. Hennes flickkropp är tanig och huden blommar ständigt upp i nya eksem när den kommer i kontakt med något okänt. Hennes pojkkropp däremot är stark och tålig, i den känner hon sig närmast odödlig, särskilt tillsammans med Tony som är en ny och lite farlig bekantskap. Han får henne att gång på gång spränga sina gränser.

När de andra flickorna efter en tid tröttnar ger sig Kim ut på egen hand i natten. Tonys makt över henne är så stark att hon inte förmår hålla sig borta, inte ens när det som från början varit en oskyldig lek börjar urarta. Natt efter natt besöker hon växthuset och blomman för att åter iklä sig sin pojkgestalt och utforska natten tillsammans med Tony. Som hans utvalde finns inga gränser. Tillsammans med Tony kan hon göra allt.

Boken kan delas in i två separata delar, före och efter upptäckten. Det är främst den första delen som känns verkligt angelägen. Flickorna och den utsatta värld de lever i beskrivs hudlöst. De är utlämnade åt sig själva i en värld där verbala och fysiska övergrepp hör till vardagen och de inget kan göra åt det.

De gömmer sig tillsammans i Bellas växthus för att slippa bli vuxna. Det spränger i deras kroppar men de vill inte ge med sig. De vill inte passas in i någon förutbestämd kvinnomall. De vägrar. De skapar sin egen värld dit bara de själva har tillträde, men för Kim blir deras slutna sällskap snart otillräckligt när hon sett vad som finns därute. Hon har fått smaka på något annat och för henne finns ingen återvändo.

Schiefauers har ett sätt att berätta som är lite obehagligt, som om hon pillar på ett öppet sår. Det bränner och sticker. Men där tidigare kort sagt varje ord bränt till känns resten av berättelsen märkligt uddlös. Precis som Kim mer och mer förlorar delar av sig själv förlorar också berättelsen något. Slutet känns dessutom hafsigt och långt ifrån trovärdigt. Med de här reservationerna skulle jag ändå inte tveka att rekommendera boken för den har trots allt något visst.

Stina

söndag 6 november 2011

Veckans bok: Pojkarna



Så var det dags för Freddie att presentera Veckans bok igen (denna vecka även Månadens bok) Pojkarna av Jessica Schiefauer. Låt oss hoppas att den lever upp till förväntningarna!

Och så ville Iris vara med på ett hörn också :)


Stina (och Freddie och Iris)

Who is the doctor?

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg visade sig trots min skeptisism vara en riktigt glad överraskning som jag gillade skarpt. Den är så respektlös, så omoralisk och så provocerande att jag faktiskt är förvånad över att den alls fick ges ut år 1905. För inte nog med att det är ett triangeldrama (eller kanske snarare ett kvadrupeldrama) som Söderberg bjuder på, det slutar dessutom i mord utan att författaren på något sätt moraliserar över detta, snarare tvärtom. För att inte tala om de kängor kristendomen får av honom. Och som om det inte vore nog med detta passar Söderberg dessutom på att delge oss fler av sina sanningar: som att en kvinna i grosses är något förskräckligt och att ett nyfött barn är vedervärdigt.

And I love it!

Den här romanen har banne mig allt: triangeldrama med otrogna kvinnor, en präst som inte kan avstå från sex om hans liv så stod på spel, en läkare som inte drar sig för att mörda och tycker att både självmord och hjälp till självmord är helt ok, liksom det finns scener i boken med både sex och hångel utom äktenskapet.

Ytterligare något som känns intressant är scenen där läkarens första kärlek dör, som påminner så mycket om Humberts känslor inför sin Lolita. Så blir man inte pedofil av en sådan händelse, blir man i alla fall en hänsynslös mördare?

Kafka (och hans penis) på stranden

Säga vad man vill om Haruki Murakamis Kafka på stranden men jag har i varje fall aldrig läst något liknande, I´ll give him that. Framsidan är fin också.

Och nu över till det negativa hehe. Men först ska jag kanske försöka beskriva handlingen något. Huvudpersonen Kafka Tamura har rymt hemifrån i ett försök att undkomma sin faders förutspåelse: att han liksom Oidipus ska döda sin far och ha sex med sin mor. Som en liten bonus och extra tillägg i Oidipusmyten slänger Murakami på eget bevåg in att Kafka även ska ha sex med sin syster. Ska det göras ska det göras ordentligt som jag själv brukar säga, det måste man ändå ha respekt för.

Parallellt med Kafka får vi även lära känna gamle Nakata som inte har alla getter hemma men som besitter den ovanliga egenskapen att kunna tala med katter. Den här egenskapen kommer väl till pass då Nakato mot en mindre ersättning återfinner bortsprungna katter. Men det är också denna egenskap som gör att han råkar komma i förbindelse med romanens antagonist, ondskan själv i Johnny Walker-skepnad. Han är en sadistisk kattfångare som med grymma metoder tar livet av katter för att komma åt deras själar som han behöver för att sätta sina ondsinta planer i verket.

Så regnar det makrill och iglar från himlen också. Historien i ett nötskal.

Jag vet inte om det bara är den här romanen, men Murakami verkar dessutom ha en lite störande fixering... vid sitt könsorgan. Peniskomplex? Omotiverat ofta omnämns Kafkas dito. Bara ordet kuk omnämns vid sju olika tillfällen. Det kanske inte låter så mycket men betänk att knappt hälften av boken berättas ur Kafkas perspektiv. Dessutom kan man ju tycka att han borde ha viktigare saker för sig än att navelskåda sin egen penis. Men man får nogsamt läsa om hur han drar tillbaka förhuden och studerar sitt ollon, tvättar sin penis omsorgsfullt, onanerar, blir tillfredsställd av ytliga bekantskaper, blir komplementerad för sitt kön osv osv.

Dock kan Murakami skriva, det går inte att ifrågasätta, och i den här romanen har han onekligen lyckats skapa något som är hans eget och ingen annans. Även om jag inte blev särskilt förtjust i den här historien så var den ingen plåga att läsa, den har ett bra flyt och ett behagligt tempo. Boken är omfattande men jag tycker egentligen inte att något i den är överflödigt. Det som gör att jag värjer mig är dels vissa mansgrisiga tendenser och dels det faktum att I couldn´t care less vad som händer med de människor som befolkar romanen. Lyckas man inte skapa några känslor hos sin läsare tycker jag att man som författare har misslyckats fatalt även om man rent tekniskt behärskar sitt forum.

På ett enda ställe känner jag något för de inblandande och det är stycket där man närgånget får ta del av hur Johhny Walker-demonen handskas med sina tillfångatagna katter. Hade resten av romanen lyckats skapa samma angelägenhet hade jag kanske till och med kunnat förbise med mansgrisigheten men ett lysande stycke räcker inte i en roman på över 500 sidor.

Stina

Underfors

Underfors av Maria Turtschaninoff var nog den bok från Fantasytemat som minst av allt motsvarade mina förväntningar.

Huvudpersonerna Alva och Joel går båda på högstadiet i Helsingfors. Alva är något av en outsider som helst håller sig för sig själv, och Joel dyrkar henne på avstånd. Då en mörk mystisk främling dyker upp sätts stenen i rullning. Alva känner sig oförklarligt dragen till honom, samtidigt som hon inte är säker på att han är att lita på. Med Nides hjälp, som främlingen heter, avslöjas en annan värld belägen under staden, Underfors. Det är en värld som Alva finner märkligt välbekant, men där inget är vad det först synes vara.

Grundhistorien har jag inget emot, och Alva, Joel och inte minst Nide är rätt så trevliga bekantskaper. Men på vägen ner i underjorden händer något och historien tappar snart farten. Inte ens med uppbådandet av alla mina krafter lyckas jag återfå intresset för vad som ska hända huvudpersonerna. Det som började ganska lovande slutar i ett trist malande. Ett malande som varken troll, jätteormar eller bäckahästar kan råda bot på. Om underjorden är så trist som den framställs här tror jag att jag håller mig ovan jord i fortsättningen.

Stina

”Skräck” på tomgång

Den femte systern presenteras som en skräckhistoria som inte liknar något annat, vilket inte stämmer alls. Den känns närmast som ett hopkok av än det ena än det andra, helt enkelt vad som råkade finnas i skafferiet när författaren stack in handen. Jag känner igen den ena ingrediensen efter den andra som radas upp. Hm en vätte, ja honom kan vi nog använda på något sätt. Och så djävulen själv, häxerier, Arkiv X/Men in black-vibbar, Helvetets port, djurbesittning, en galen man (ondskan personifierad), hans fem döttrar, lite incest samt en 16-årig med dåliga hemförhållanden som visar sig ha oanade talanger för att handskas med det okända.

Ja på de ingredienserna kan vi nog laga till en smaklig gryta tänker Mårten Sandén förnöjt. Synd bara att han glömt att salta och tillsätta sin egen hemliga ingrediens. Jag har smakat allt det här förut och då lagat av betydligt skickligare kockar än Sandén.

Dessutom råkar jag av egen erfarenhet veta att Helvetets port inte på långa vägar råkar vara belägen Husby-Oppunda socken. Den ligger i närheten av Åtvidaberg barn, och ni gör bäst i att hålla er därifrån. Tror ni mig inte på mitt ord så kanske ni litar mer på en statlig myndighet, där finns det svart på vitt.

Stina

Djävulens advokat

I Gregorius får pastorn själv komma till tals. Som vi alla vet är det denne man som efter mycket grubblande tas av daga i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Glas är i grunden en god man och det här med att ta livet av någon är inget han tar lätt på, men han har kommit fram till att det är det enda rätta. Det måste göras och det är han som måste göra det. Den främsta orsaken är att han fått reda på dennes fula ovana att tvinga sig på sin fru i sängkammaren. Dessutom är han sjukt ful. En värld utan pastor Gregorius är på alla sätt en bättre värld.

Till Glas försvar ska sägas att han innan mordet ger Gregorius fler chanser än han förtjänar att ändra sig. Han uppfinner en sjukdom som gör det hälsovådligt för fru Gregorius att idka umgänge med sin man och rekommenderar skilda sovrum. Det hjälper inte, för Gregorius är inte sen att sätta doktorns ordinationer på prov. Ett barns ska han ha, kosta vad det vill. Glas försöker i ett sista desperat försök att få pastorn att tro att det är hans liv som står på spel om deras umgänge fortsätter men inte ens detta biter på pastorn, den kåtbocken. Mord är den sista utvägen. Och så slutar historien om Helga, Gregorius och doktor Glas. Fram tills nu.

Jag tycker att romanen närmast kan beskrivas som ett Gregorius försvarstal. Jag kan se en skicklig försvarsadvokat framför mig, som lägger till och drar ifrån och förvanskar ursprungshistorien efter bästa förmåga. Allt för att få över juryn på sin sida. Saken är den att jag inte tror på det, inte fullt ut. Mot min vilja ska dock erkännas att jag kommer på mig själv med att känna vissa sympatier för den avskyvärde Gregorius, något han verkligen inte förtjänar, våldtäktsman som han är. Det är särskilt i den biten hans försvar uppvisar tydliga brister. Han råkar bara glida in i henne menar han. Det liksom bara hände, nästan på skoj dessutom. Och säkert ville hon också. Egentligen.

Bortser man från min aversion till huvudpersonen tycker jag att romanen är på tok för pladdrig och mångordig. Det är miljö- och personbeskrivningar in absurdum. Ingen tanke är för liten att sättas på pränt och ingen smutsfläck på trottoaren eller fettfläck på kjolfållen slipper undan författarens granskade öga. Det blir ganska tröttsamt i längden. Som Sofia uttryckte det kan man önska att Ohlsson tagit lite mer fasta på originalromanens stil där inte ett ord för mycket används.

Men nog kan jag hålla med om att man förtjänar Augustipriset för att ha lyckats visa en annan, och ganska trovärdig, bild av pastor Gegorius. Så där får man väl erkänna att han har lyckats ändå, Bengt Ohlsson. Varför han frivilligt åtagit sig arbetet som Djävulens advokat kan jag dock inte svara på, men i min domstol räcker inte hans pläderingar till.

Domslut: Skyldig!

Stina

torsdag 3 november 2011

Vilken dystopi borde DU emigrera till?

För att fira vårt 500 inläggg, en aning sent jag vet, och för att ni ska hinna komma i stämning inför mitt nästa boktema kommer här en liten teaser inför decembers månadstema. Helt fräckt har jag snott Stinas idé (om ni ännu inte gjort hennes litterära frukostquizz är det sannerligen på tiden: Den hittar ni här!) och en del av hennes frågor, kompletterat med en del nya.

Helt kort kan man säga att testet är till för att man ska få veta vilken dystopi man passar bäst in i. 11 av mina dystopiska favoriter (och en del självklara klassiker) finns representerade och en hel del har ni säkert läst tidigare då flera stycken av dem varit med i våra månadstema. Så vad väntar ni på? Räkna samman vilken bokstav du får mest av och kolla i facit vart du borde bosätta dig härnäst.

Kom jag förresten ihåg att berätta att alla som deltar, och i kommentarsfältet meddelar vilken dystopi man blivit, om man läst den och hur väl man tycker att man passar in i sitt dystopiska samhälle, är med och tävlar om synnerligen fina priser. Självklart med Boktriangeltema! Innan den 15 november vill jag ha era svar!

1. Beskriv dig själv med tre ord
A Cynisk, intelligent och utan framtidstro.
B Missanpassad, oförsiktig och egoistisk.
C Svartsjuk, misstänksam och desperat.
D Ofruktsam, missnöjd och en börda för samhället.
E Fruktsam, missnöjd och en tillgång för samhället.
F Plågad, rådvill och lite av en datanörd.
G Tystlåten, målmedveten och ständigt på språng.
H Ståndaktig, motståndskraftig och lätt alkoholiserad ensamvarg.
I Medgörlig, omhändertagande och konstnärlig.
J Medelålders, misstänksam och något av en outsider
K Religiös emigrant som är något av en drömmare

2. Vad är du mest rädd för?
A Att du inte kan lita på vad som hänt i det förflutna.
B Att vara självisk.
C Att dina tankar inte är privata.
D Att du aldrig kommer att kunna få barn.
E Att du kommer att tvingas föda barn.
F Att naturen kommer att förstöras.
G Att du ska svälta ihjäl.
H Vampyrer.
I Att någon kommer att stjäla dina inre organ.
J Att alltid stå på utsidan och titta in.
K Det okända.

3. Vad är din favoritsysselsättning?
A Det är inte att titta på tv i alla fall.
B Du roar dig med att dagdrömma om hur livet hade kunnat vara.
C Att försöka få reda på vad människorna omkring dig tänker.
D Att slå folk på käften.
E Att läsa.
F Att spela dataspel.
G Långa promenader.
H Att supa dig full.
I Att teckna.
J Att pyssla i hushållet.
K Religion, sex och filosofi – i den ordningen.

4. Vilket yrke känns mest som du?
A Faktagranskare; eftersom du har vanan inne.
B Det är kanske inget yrke, men du känner dig sannerligen som en robot.
C Psykolog; att rota i människors hjärna är något du kan tänka dig att göra 24/7.
D Historiker; genom historien kan man lära sig om sin nutid.
E Konkubin; cause you´re sexy!!!
F Djurskötare; djur är också människor.
G Ett stillasittande yrke är inget för dig. Kanske stigfinnare?
H Om jobbet som Buffy the vampire slayer är ledigt kan du stå till tjänst. Det är du och Mr pointy!
I Sjuksköterska; du gillar att vara omhändertagande.
J Hemmafru; att pyssla omkring med hushållsgöromål är din grej.
K Pilot; ständigt påväg, det är ditt motto!

5. Vilken är din matprofil?
A Mat är varken särskilt viktigt, eller särskilt tillgängligt, för dig. Du äter det som står till buds helt enkelt.
B Kokakaka är smarrigt och har alla näringsämnen man behöver. Alla äter det och det är allas favoriträtt.
C Mat intresserar dig inte. Droger är the shit!
D Du är allätare, med undantag för kött från ungdjur. Du skulle aldrig få för dig att äta kalv, lamm eller kyckling. Det är oetiskt att äta något som ens avlägset påminner om barn.
E Du äter det som finnas att köpa för tillfället, oftast torrt och segt kött av något slag. Du är absolutist och dricker aldrig något starkare än cider.
F Du är vegetarian. Kött är mord!
G Allt som är konserverat.
H Kött är alltid en favorit, men mest bryr du dig om vad du dricker. En whiskey sitter aldrig fel.
I Du är lite av en hemmamänniska och äter så gott som aldrig ute – det känns så olustigt!
J Hemmlagat ska det vara och husmanskost. All mat du äter lagar du själv. En duglig kvinna reder sig själv som du brukar säga.
K Du oroar dig lite för att matförråden ska ta slut, så mat är inget du gärna tänker på.

6. Vilken kontaktannons känns mest lockande?
A Levnadstrött medelålders man söker en kvinna som kan ge mitt liv ny mening. Jag ser dig som en ung kvinna intresserad av allt det sanna i livet. Svar till ”Sanningen framför allt!”
B Om du är trött på konformism och jämnlikhet intill det absurda och längar efter en man som är en MAN kan den här annonsen vara något för dig. Viktigast är att du står ut från mängden, vågar ifrågasätta och säger nej till droger. Stämmer detta in på dig är chanserna stora att du är min kvinna med stort K. Svar till ”Grönöga”.
C Medborgare lika god som någon annan söker en kvinna att leva med. Då tilliten betyder allt i ett förhållande får det inte finnas några hemligheter emellan oss. Allt annat är förhandlingsbart. Svar till ”Tillitsfull”.
D Barnkär kvinna i sina bästa år söker viril man för kärlek, äktenskap och barn. Du får inte vara allergisk pch måste älska katter lika mycket som jag. Svar till ”Fisken”.
E Kvinna i 30-årsåldern söker en väninna att leva loppan med. Du bör vara lesbisk, kämpa för jämnlikhet mellan könen och inte dra dig för att bryta mot lagen. Svar till ”Rött är INTE rätt”.
F Eremit som tröttnat på att leva utan intellektuell stimulans söker flicka för kamratskap och kanske mer. Då jag omöjligt kan flytta är det du som får komma till mig. Svar till ”Den förskräcklige snömannen”.
G Änkling söker fru. Då min son betyder allt för mig bör du vara den moderliga typen och jag sätter stort värde på att du kan laga mat, koka soppa på en spik så att säga. Det är ett plus om du är döv eller stum, då varken min son eller jag är några pratsamma typer. Mina intressen är långa promenader och att umgås med min son. Svar till ”Tala är silver”.
H Blond och blåögd man söker en levnadskamrat. Är heterosexuell, men det viktigaste är att du över huvud taget existerar. Så vad väntar du på? Man eller kvinna, ung eller gammal, människa ellet djur. Hör av dig! Jag väntar tålmodigt. Varelser med huggtänder göra sig icke besvär. Svar till ”Last man standing?”.
I Omhändertagande och hemkär kvinna som närmar sig de trettio söker ung man för förhållande. Du bör inte vara barnkär då barn inte är förhandlingsbart! Du bör vara konstnärligt intresserad och det är ett plus, men inget krav, om du har alla kroppsdelar i behåll. Svar till ”Nurse Betty”.
J Medelålders kvinna i sina bästa år söker en man utan våldsamma tendenser. Liksom jag är du en sann djurvän som uppskattar lugna hemmakvällar, ordning i tillvaron och allt det lugna i livet. Svar till ”Luchs matte”.
K Är du Marsian i besittning av ett flashigt rymdskepp? Då är du mannen för mig! Jag är en livsbejakande kvinna som söker en man som kan konsten att föra. Vad väntar du på? Låt oss tillsammans dansa livets dans. Svar till ”Daisy Doody”.

7. Vilken slogan eller vilket citat är mest slagkraftigt?

A Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka alternativt Storebror ser dig.

B Christ, Marx, Wood and Wei,
Led us to this perfect day.
Marx, Wood, Wei and Christ,
All but Wei were sacrificed.
Wood, Wei, Christ and Marx,
Gave us lovely schools and parks.
Wei, Christ, Marx and Wood,
Made us humble, made us good.

C Ur tankar och känslor föds ord och handlingar. Hur skulle tankar och känslor då kunna vara den enskildes ensak? Tillhör inte hela medsoldaten Staten?

D Freedom from fear, freedom from want, and freedom from boredom.

E Nolite te basterdes carborundorum.

F It is the strict adherence to daily routine that tends towards the maintenance of good morale and the preservation of sanity.

G The road to hell is paved with good intentions.

H [I am] a new superstition entering the unassailable fortress of forever. I am legend.

I We all complete. Maybe none of us really understand what we've lived through, or feel we've had enough time.

J Man måste kunna ljuga för att leva bland människor.

K Jag frågade mig själv men glömde svara.Jag drömde mig ett liv men glömde vara

8. Vilken låt tilltalar dig?

A Fest i hela huset - Big Brother Ft. Basshunter


B Perfect day - Lou Reed


C I shall be free - Bob Dylan


D We are the world


E Lady in red


F Änglamarken


G Every day is a winding road


H Let me rest in peace


I Never let me go


J The wall


K Life on Mars


9. Vilket tv-program är bäst?
A Big brother
B Du tittar helst inte på tv
C Dr Phil
D Unga mödrar
E The nanny
F Robinson
G Amazing race
H Buffy the vampire slayer
I Vänner
J Oprah
K Arkiv X

10. Vilken skådespelare skulle spela dig i filmen om ditt liv?
A Richard Burton har den rätta pondusen för att gestalta dig på film.
B Keanu Reaves, eftersom han gjorde ett så bra jobb i Matrix.
C Gabriel Byrne eftersom han har vanan av att spela hjärnskrynklare sedan tidigare.
D Clive Owen/Julianne Moore känns som de rätta att spela dig då du är säker på att också de vet vad det vill säga att bli gammal i en värld där ungdom åtrås.
E Faye Dunaway har alltid varit en favorit, och du är säker på att ingen kan fånga din bitchiga sida som hon.
F Du är rätt less på dig själv och känner dig knappt mänsklig längre. Om någon skulle spela dig skulle det vara ett monster i stil med Snömannen.
G Viggo Mortensen/Charlize Theron känns sammanbitna och dystra nog att gestalt dig. Det kan ju knappast vara så svårt heller med tanke på att de inte behöver lära sig en enda replik.
H Will Smith kanske känns som ett otippat val då du är blond och blåögd, men du känner att ni har samma inställnig till livet.
I Keirah Knightley, Carey Mulligan eller Andrew Garfield. Du känner att de alla skulle kunna gestalta din inre ångest och din tysta acceptans av världen som den är.
J Kanske Meryl Streep. Hon känns som en kvinna som står med båda fötterna på jorden och inte är rädd för att hugga i när det behövs – precis som du själv med andra ord.
K Helen Sjöholm skulle nog kunna funka. Så vacker röst som du har kan det inte bli tal om någon annan.

11. Om du var en superhjälte, vilken kraft skulle du ha?
A Du skulle vara Hiro från ”Heroes” med makten att ändra historien.
B Du skulle begåvas med gåvan att ljuga så att tungan svartnar.
C Likt Charles Xavier från X-men vill du kunna läsa andra människors tankar.
D Kunde du förvandla djur till människor skulle din lycka vara gjord.
E Likt ”The invisible girl” vill du kunna göra dig osynlig.
F Du skulle vara den dödligs ”Poison Ivy” och likt henne vilja se till att växterna tar över världen.
G Inte för att det är en superkraft, men ett par Sjumilastövlar skulle ju inte sitta fel!
H Buffys vampyrjägarkrafter är vad du skulle vilja ha. Och ett gängs Scoobys skulle inte heller sitta fel.
I Kraften att läka alla sår, precis som Wolverine i X-men.
J Likt Stålmannen skulle du inte ha något emot att kunna gå genom väggar.
K Du vill kunna förflytta dig i rummet. Tänk att kunna förflytta dig till en plats bara genom att tänka på den!

12. Viktigaste personen i ditt liv, vem är det? Det kan vara någon som är närvarande eller någon som är frånvarande.
A Storebror.
B Alla är utbytbara och likadana, och ingen är speciell.
C Din fru (den hyndan).
D Dina (ofödda) barn.
E Din lilla dotter.
F Person och person; djur är ändå viktigare.
G Din far/son.
H Vilket sällskap som helst skulle vara välkommet.
I Dina barndomsvänner.
J Din hund. Eller kanske din ko.
K Din robot.

13. Det viktigaste i livet är att....
A vara fri att leva sitt eget liv.
B bestämma över det själv.
C veta vem man kan lita på.
D få barn.
E kämpa för kvinnornas rättigheter.
F vara rädd om Moder natur.
G ha ett par riktigt bekväma skor.
H ha någon att dela det med.
I vara duktig på att tecka och måla.
J hålla sig vid liv.
K veta vart man är påväg.

14. Vilken är din favoritförfattare?
A George Orwell
B Ira Levin
C Karin Boye
D P.D James
E och F Margareth Atwood
G Cormac McCarthy
H Rixhard Matheson
I Kazuo Ishiguro
J Marlen Haushofer
K Harry Martinsson

15. Vilket samhälle låter mest lockande?
A Ett samhälle där Kärleksministeriet är ett av de styrande organen, där nyspråk talas och där tv:n aldrig stängs av.
B Ett samhälle där alla är jämnställda varandra, där våld inte existerar och där alla har jobb, mat, fritid och gemenskap.
C Ett samhälle där varje hem har ett hembiträde, där du bara behöver stå ut med dina barn tills de fyller 7 år och där säkerhet är ett ledord.
D Ett samhälle där du alltid kommer att vara yngst, där katterna också är människor och där inga snoriga ungar längre springer omkring och förpestar tillvaron.
E Ett samhälle där du, som en av få, kan föda barn, där saker som porr och prostitution har utrotast (i alla fall i teorin) och där det är belagt med dödsstraff att skada dig.
F Ett samhälle där man ägnar sig åt odling, där nya otroliga djurarter har forskats fram och där Diane Fossey tillbeds som ett helgon.
G Ett samhälle där du slipper umgås med någon annan än din far, där ni tar långa stärkande promenader ihop, men där ni aldrig riktigt får äta er mätta.
H Ett samhälle där du inte behöver betala för maten du hämtar i köpcentrumen, där det står dig fritt att vandra in i andra människors hem, i alla fall på dagen, och där du får dricka dig full varje kväll utan att någon klandrar dig.
I Ett samhälle där du får växa upp på ett internat tillsammans med liksaninnade och där du aldrig behöver oroa dig för vad du ska göra i framtiden – din framtid är nämligen redan utstakad.
J Ett samhälle där du får hålla dig för dig själv i hemmets lugna vrå, med sällskap av dina älskade djur.
K Ett samhälle där man börjat emigrera till Mars i stora rymdskepp, där den själsliga födan är mer livsnödvändig än den kroppsliga.

16. Vilket namn passar dig bäst?
A Winston
B Om du är kille; Bob, Jesus, Karl eller Li och om du är tjej Anna, Mary, Peace eller Yin.
C Leo
D Theodore
E Offred eller Serena Joy
F Adam eller Eva
G Du har inget namn
H Robert eller Ruth
I Kathy
J Du vet inte riktigt, men du gillar namn som Luch och Bella.
K Daisy, Isagel eller Chefone

Räkna nu ihop ditt resultat, och ta en titt i facit!



A 1984 av George Orwell
Du skulle vara den perfekta medborgaren i det totalitära Oceanien, beskrivet i George Orwells ”1984”. Här står ständiga krig och svår fattigdom på menyn. Men du kan alltids koppla av framför din tvskärm som ständigt är påslagen - både för att mata dig med propaganda, men också för att ständigt hålla dig övervakad. Hoppas att du gillar att titta på tv!

Kanske kommer du att få jobb på någon av de fyra myndigheterna, liksom Winston Smith, huvudpersonen i boken. Sanningsministeriet har hand om propaganda och lögner, fredsministeriet om de ständiga krigen, kärleksministerier om lag och ordning genom tortyr och tankepolis och slutligen överflödsministeriet som har hand om ekonomin.
Språket som talas är nyspråk, framtaget för att hindra medborgare som dig att tänka kritiskt eftersom språket helt enkelt inte möjliggör det.

Är du intelligent och cynisk som bokens huvudperson kan livet i Oceanien bli lite lätt jobbigt, där du inte kan låta bli att drömma om frihet och sanning. Du är helt enkelt trött på lögner, korruption och lever i ständig fruktan utan kunna tro på framtiden. Kanske är du istället bara en ung och upprorisk rebell som Julia, och trotsar partiet för att du tycker att det försöker beröva dig på din frihet och lycka. Vilket än fallet är gör du bäst i att hålla dig undan för tankepolisen, som skulle straffa dig för dina syndiga tankar och handlingar. Och javisst ja, krimtänk straffas ALLTID, oavsett om det är medvetet eller något som sker i sömnen.

Men du har säkert inget att oroa dig för, för du ifrågsätter väl inget?!


B En vacker dag av Ira Levin
Lyckliga dig att bli medborgare i ett perfekt samhälle, beskrivet av Ira Levin i en ”Perfekt dag”. Ditt liv styrs av Unidatorn, som håller koll på varenda människa. Det är den som bestämmer var du ska bo, vad du ska jobba med, vem du ska gifta dig med och om du ska få barn eller inte. Eftersom du ska kunna vara trygg dygnet runt har du på dig ett armband som du skannar av så fort du ska någonstans

Här är likformighet ett ledord, vilket innebär att alla talar samma språk, har samma namn (det finns endast 8 olika namn att välja på, 4 killnam och 4 flicknamn), samma kläder, äter exakt samma mat och är lika nöjda med livet. För att du alltid ska forsätta leva nöjd och likformig får du månatliga behandlingar som gör att du inte ska ha några obehagliga eller upproriska tankar.

Det inte existerar heller inte några etniska grupper, utan alla har kodats till samma ras, liksom skillnaderna mellan män och kvinnor har eliminerats; männen har ingen skäggväxt, kvinnorna har knappt några bröst och menstruerar inte och alla har samma hårfärg och ögonfärg.

Har du oturen att missa en månatlig behandling kommer detta sannolikt att resultera i att ditt perfekta liv inte känns så perfekt längre. Du kanske börjar ifrågasätta varför du själv inte får bestämma över ditt liv, och du kanske till och med börjar ägna dig åt egosim. Hemska tanke! Har du riktig otur kommer du i dåligt sällskap och försöker kanske till och med att fly till världen utanför.

Man dör tyvärr tidigt här, kring 62 års ålder – men hey, du har levt nöjd hela ditt liv så det måste ändå vara ett lågt pris att betala för att leva i detta perfekta samhälle!


C Kallocain av Karin Boye
Du är, liksom Leo Kall, medsoldat i Karin Boyes Världsstat beskriven i ”Kallocain”, ett samhälle präglat av hjärntvätt, propaganda och övervakning. Du kommer att leva med det ständigha hotet att bli angiven och till och med dina barn kan vända sig emot dig, då de vid 7 års ålder skickas till spciella uppfostringsläger för att indoktrineras till goda och lojala soldater. Dock är det säkerligen så att du finner detta betyggande eftersom denna kontroll garanterar din säkerhet.

På grund av krigshot tvingas du leva under jord i olika celler. Här finns tex. Kemistäder, och Skostäder – men för att undvika spionage tillåts du inte att ha kontakt med några andra celler än din egen och har du otur har resten av din familj hamnat i en annan cell.

Du har ditt eget hembiträde här, härligt eller hur?! Hennes uppgift är även att infomera polisen om du skulle uppvisa ett avvikande beteende. Är du en av dessa avvikare som längtar efter frihet från Staten och inte bara vill vara ett kugghjul i maskineriet gör du bäst i att hålla dina tankar för dig själv.


D Människors barn av P.D James
Du lever, liksom historikern Theodore ”Theo” Faron, i år 2021. År 1995, kallat år Omega, var det sista året som barn föddes, då männens spermaproduktion året innan sjönk till noll. Dessa sista barn som föddes kallas för Omegor, och har du tur är du en av dem. De kommer alltid att vara de yngsta och har särskilda privilegier i samhället. De sägs vara lika grymma som de är vackra. De är dock förbjudna för dem att emigrera, då landet inte har råd att förlora ännu mer arbetskraft.

Eftersom världen ser ut som den gör är ingen längre särskilt intressserad av politik och därför har Xan Lyppiatt utropat sig till härskare av England. Men inte alla är nöjda med hans hårdföra styre. Ett styre som resulterat i att alla dömda brottslingar dumpas på Isle of Man utan hopp om att undkomma därifrån, att äldre, som blivit en börda för samhället, förväntas att ta sina egna liv och där utländsk arbetskraft samvetslöst utnyttjas.

Men hey, var inte ledsen! Vem behöver ett människobarn när du lika gärna kan klä katten i dockkläder och ta den för en promenad i barnvagnen. Eller varför inte skaffa en docka att älska?


E Tjänarinnans berättelse av Margareth Atwood
Är du man, chauvinist och rasist? Grattis, då är det här världen för dig!
Du lever i republiken Gilead i det f.d USA. Efter en terroristattack har en grupp kallad ”Jacobs söner” gjort revolution och tagit makten. Med inspiration från Gamla testamentet har man skapat nya samhällsklasser och föremål som smink, modemagasin och oanständiga kläder är illegala.

Är du kvinna borde du ha vetat bättre än att bege dig hit. Här får kvinnor inte ha några egna tillgångar, ingen egen identitet och de är inte ens betrodda med en syssla som läsning.

Har du haft (o)turen att bli en s.k tjänstekvinna har du inte ens ett eget namn. Du heter vad din nuvarande arbetsgivare heter; om han heter Fred är du Offred (of (av) Fred) och det är du som förväntas välsigna honom och hans fru med ett barn, då du är en av ett fåtal kvinnor som fortfarande är fertila (dock menas det att endast kvinnor, inte män, kan vara sterila).

Annars kanske du är den infertila frun till en av dessa män, och måste delta när han har sex med en annan kvinna.

Är du upprorisk nog kan du gå med i motståndsrörelsen, men akta dig – du kan ha oturen att plika med ditt liv.



F Oryx och Krake och Syndflodens år av Margareth Atwood
Det var inget trevligt ställe du kom till, det här! Stora delar av jorden är obeboeliga, mat och mediciner är genmodifierade och i många fall till och med giftiga och en obeväpnad människa med friska organ går långt ifrån säker.

Civilistaionen kommer snart att gå under och du befinner dig i en värld befolkad av de mest mystiska varelser; tillkomna genom genetisk forskning. Människoliknande Krakar finns här, liksom Merhårfår, framavlade för att producera människoliknande löshår i de mest skiftande färger och otaliga andra nya arter.

Innan världen gick under fick du bevittna hur den ena djurarten efter den andra utrotades och samhället är genomsyrat av droger, porr och aktiviteter som offentliga avrättningar.

Numera kanske du tillhör rörelsen ”Guds trädgårdsmästare” ledd av Adam ett, vilka ägnar sig åt att ta tillvara på allt som Moder jord har att erbjuda, i alla fall allt vegetariskt då de är mot ätandet av kött. Här tillber man helgon som Diane Fossey, odlar giftfritt, återvinner allt och sjunger psalmer som handlar om växter, djur och årstidernas gång. Når man upp till rätt nivå i rörelsen blir man en Adam eller Eva.

Tillhör du en av dessa har du på sätt och vis tur då det finns långt värre sätt att leva i detta samhälle. För i det här samhället verkar ingen riktigt känna sig säker. Människor låser in sig i hemliga communities, gatugängen härskar, kvinnor blir inlåsta i bordeller och korruta storföretag kan göra lite som de vill.


G The road av Cormac McCarthy
Hoppas du har vandringskängorna med dig, för du har en ändlös vandring framför dig.
I en värld där civilisation och de flesta människorna har gått under har du insett att du inte kommer att överleva vintern om du inte tar dig någonstans där det är varmare. Genom ett kallt, mörkt och askbestrött landskap, utan vare sig växter eller djur, genomför du din ändlösa vandring utan minsta ord till klagan.

Är du ensam bör du försöka hålla dig undan mänsklig kontakt då många överlevande har blivit kannibaler. Men vill du hålla dig vid liv måste du ända försöka hitta mat, för annars kommer du att sväta ihjäl. Och blir du tillfångatagen är det bäst att göra pinan kort och skjuta dig själv i skallen innan kannibalerna börjar festa på dig.

Men hallå, det kunde vara värre! Du får i alla fall frisk luft och motion.


H I am legend av Richard Matheson
Lucky you! L.A babe you! Du har fått äran att joina Robert Neville, den sista människan på jorden, i hans kamp mot vampyrerna. Tillsammans med honom kan du slakta vampyrer på dagarna och supa dig full om nätternas. Låter ganska bra, va!? Hoppas du gillar vitlök förresten, då du förmodligen kommer att omges av en konstant vitlöksstank.

Har du ork för det kan du hjälpa honom att reparera huset mot vampyrattackerna, forska kring vampyrismens uppkommande och förhoppningsvis lyckas hitta ett botemedel.

Om inte annat kanske du får bereda dig på att bli legend. Är inte det vad du alltid drömt om ändå?


I Never let me go av Kazuo Ishiguro
Vad tänkte du på egentligen? Att välja Kazuo Ishiguros Never-let-me-go-samhälle känns som en gamble om dina kroppsdelar. Men vad vet jag, du kanske helt enkelt kände att du hade en njure för mycket eller att du kanske skulle se så mycket coolare ut i avsaknad av en livsnödvändig lem. Kanske kände du helt enkelt ett inre behov av att får vårda dina vänner om någon skulle få för sig att stjäla deras inre organ, och har du tur blir du sköterska och inte patient. För en tid i alla fall.....

Du är förmodligen konstnärligt lagd och ägnar dig gärna åt att måla. En annan av dina favoristsysselsättningar är sannolikt att läsa. Du verkar också vara typen som gillar att kolla in såpor på tv, gärna dumma amerikanska sådana med pålagda skratteffekter. Men vi dömer dig inte för det (eller jo, vid närmare eftertanke gör vi nog det...). Förhoppningsvis är du en hemkär person, för sannolikt kommer du inte att få resa omkring så mycket i ditt (förmodligen korta) liv.

Men häng inte läpp för det du, förr eller senare ska vi alla spränga ljudvallen!!!


Väggen av Marlen Haushofer
Likt den namnlösa hjältinnan i Marlen Haushofers ”Väggen” finner du dig en dag helt plötsligt avskuren från mänskligheten och faktiskt allt levande i stort. En osynlig vägg håller dig instängd i din lilla stuga där du endast kan ströva omkring i din lilla dal, och titta ut genom väggen på människor och djur som verkar ha frusit fast i tiden.

Vad är det som har hänt egentligen? Är det effekterna efter terrorism? Kanske militärens hemliga vapen?

Hur som helst verkar det inte finnas mycket annat att göra för dig än att finna dig i situationen. Men en händig kvinna (eller man) reder sig själv, så det bästa du kan göra är att kavla upp ärmarna och se till att du kommer att ha ett matförråd som räcker över vintern.

Och var inte ledsen, sällskap har du ju i alla fall om än inte mänskligt sådant.


K Aniara av Harry Martinsson
Ja du, det här ser ju inte vidare bra ut! Tillsammans med andra förhoppningsfulla jordmänniskor var du på väg till Mars, men snart kom er rymdraket ur kurs och det ser inte ut som att ni någonsin kommer att komma dit.

Sorligt, inte sant! Men ni har i alla fall stora matförråd och ni kan ju alltid roa er med dans och musik, tillbedjandet av er Mima och kanske en orgie eller två. Och du behöver ju inte gå igenom det hela ensam, ni är många som så att säga sitter i samma båt.

Och Mars? Du ville väl ändå inte flytta dit egentligen och tvingas beblanda dig med fula små gröna gubbar.

Och se det från den ljusa sidan – när era matförråd väl tar slut kanske du redan är död!

Magisk realism

Skuggorna i spegeln är en ungdomsroman av Inger Edelfeldt som blandar realism med fantasyinslag. Edelfeldt har sitt eget speciella språk, som inte alltid faller mig helt i smaken. Hon är dock ganska träffsäker i sina skildringar. Arris beskrivning av sin familj är på en och samma gång ömsint, elak och hysteriskt kul. Lillasystern, såpaklonen kallad, och hon har ett slags hatkärlek sinsemellan.

Arri själv är inte helt lätt att sympatisera med. Hon är omogen, överspänd och dramatiskt lagd, en ganska typisk 17-åring helt enkelt. Trots att hon nyligen blivit ihop med Oscar som hon länge drömt om är hon trött på sin jordiska verklighet och drömmer sig bort till en annan värld. Föga anar hon att hennes drömmar kan komma att bli verklighet. Det börjar som skuggor i speglarna om natten.

Via speglarna får Arri tillträde till det mörka riket Eidolon som befolkas av ett vampyrliknande släkte. Där finns den förföriske Leonidas som både fascinerar och skrämmer henne. Precis som den värld han lever i är han kall, vacker och grym. De kan inte älska, det har han själv berättat för henne, ändå kan hon inte undgå att dras till honom. Hon skulle kunna bli en av dem så att de kan dela evigheten tillsammans, men är verkligen deras värld att föredra framför den verkliga?

Blandningen mellan vardagligt och magiskt är ett trevligt inslag i den annars ganska så stereotypa fantasygenren. Edelfeldt har förmodligen velat skapa sig något eget som inte är en kopia av någon annans fantasyrike, men hon har bara lyckats till hälften. Det som ligger Edelfeldt varmast om hjärtat är helt klart det vardagliga och allt som hör dit, så det är kanske inte så förvånande att det är dessa delar av boken som flyter bäst. De magiska delarna som utspelar sig i Eidolon behärskas inte på samma sätt. Överhuvudtaget tycker jag att Eidolon hade kunnat få ta mer plats. Inte ens nyckelscenen där Arri spelar huvudrollen får särskilt mycket utrymme utan hastas mest förbi i mitt tycke. Leonidas är dessutom en så pass fascinerande karaktär att jag gärna hade sett honom få ta lite mer plats. Men kanske gör han sig bäst som det är. Det är ju en konst att undgå att berätta för mycket.

Besöken från Leonidas blir allt tätare och för Arri utgör hans närvaro både en plåga och en välsignelse. Hon dras mellan den verkliga världen och Oscar å ena sidan och mot Eidolon och Leonidas å den andra. Hon måste göra sitt val, men vilket ska det bli?

Stina

torsdag 27 oktober 2011

Föga originell verklighet

Augustis månadsbok Udda verklighet av Nene Ormes var visserligen en av de bättre böckerna från fantasytemat, men jag blev ändå besviken. Med tanke på hypen hade jag väntat mig så mycket mer. Den handlar om Udda som hela sitt liv plågats av hemska och våldsamma mardrömmar, ofta så realistiska att de kunnat tas för verklighet. Men drömmar är intet mer än drömmar, ett fantasifoster som skapas under de mörka timmarna. Eller är de mer än så? Saker tar sin början som får Udda att tro att hennes drömmar kan vara nyckeln till något större. Hon befinner sig plötsligt i en värld hon inte vet något om, en udda verklighet. En värld befolkad av hamnskiftare, orakel, magiska lotsar och sanndrömmare.

Om den räknats som en vuxenbok tror jag inte alls att den hade fått samma hyllning som nu när den lanserats som en ungdomsbok. Jag tycker den här synen på ungdomslitteratur känns lite trist. Barn och ungdomar kanske inte har samma kritiska öga som en vuxen, men jag tycker ändå att de borde tas på allvar och att det borde vara regel snarare än undantag med välskrivna ungdomsböcker som tar sin publik på allvar.

Jag förstår inte alla goda recensioner, särskilt inte i dessa dagar där vampyrer, varulvar och allsköns mytologiska varelser hör till vanligheterna. Det är inte nytt längre och om man ska göra det till sitt eget får man enligt mitt tycke göra ett bra mycket bättre jobb än Ormes förmår. Visst är romanen hyfsat välskriven, men den är långt ifrån originell eller nyskapande. En lättsmält bagatell. Trevlig för stunden men knappast mer än så.

Jag har helt enkelt inte så mycket mer att säga om Udda verklighet, varken för eller emot, och det känns ju lite trist. Kan man tycka.

Stina