Kan väl börja med att säga att detta inte riktigt var en bok som föll mig i smaken. Den är väl helt enkelt inte riktigt min typ av bok. Först och främst måste jag säga att jag, redan innan jag började i den, hade mina invändningar då jag tyckte att själva titeln var aningen pretentiös.
När jag sedan började i boken så märkte jag ganska tidigt att den inte skulle bli en av mina favoritböcker (fast den växte faktiskt på mig en aning under andra halvan av boken). Det första jag har en invändning mot är författarens irriterande vana att infoga fotnötter i texten så ofta han ges en anledning (ofta också utan egentlig anledning). Enligt mitt tycke irriterande, då jag inte tycker att detta är särskilt relevant för en skönlitterär bok. Ville han roa sig med att lägga in fotnötter i texten kanske han skulle ha valt att skriva en annan typ av bok. Vidare så är det irriterande med alla populärkulturella referenser och speciellt då de ständiga Tolkienreferenserna. Efter att ha jämfört den elake diktatorn med Sauron för femtioelfte gången och gjort en del andra lama Tolkienreferenser (jag känner fantasynördar som skulle ha gjort bättre och mer subtila referenser än bokens författare) så kanske författaren kritiskt skulle ha granskat sin bok en extra gång innan han publicerade den. Vad gäller den språkliga delen tycker jag även att det är en aning irriterande med alla spanska uttryck i boken, något säkert alla kritiker varit lyriska över. Men i min mening är det som om de klassiska ryska författarna skulle svängt sig med ryska uttryck titt och tätt i sin litteratur, kanske inte det bästa för att föra fram sitt budskap? Ockå författarens slemmiga fixering vid kvinnokroppen var störande, det var bröst och fittor och putor och knulla till höger och vänster. Inte charmigt! Dessutom tycker jag att Junot Diaz kunde ha varit lite mer tydlig i sin beskrivning av fukun. Han är alldelses för luddig och som jag tolkar det känns det som om han inte riktigt vet vad det är han pratar om.
Till sist så går det helt enkelt inte att gilla en bok där man har noll sympati för huvudkaraktären. Om författaren, istället för att om och om igen beskriva hur tjock och frånstötande Oscar var, hade tagit sig lite tid att utveckla hans karaktärsdrag och utveckla karaktären till att kännas verklig och inte endimensionell och påhittad kanske boken kunde ha fått en mer positivt klingande recension. Men som det ser ut kan det inte bli annat än tummen ner tyvärr!
Däremot har jag börjat i Guru som är månadens bok, och den verkar betydligt mer intressant!
Jag kan inte påstå att jag ser fram emot att läsa denna bok längre, men ska jag vara ärlig störde jag mig redan på titeln: "Oscar Waos korta förunderliga liv" - blah. Men jag ska självklart ge den en chans, kanske börjar jag läsa den redan ikväll.
SvaraRadera