Phantom Valley

Har under de mörka och kusliga (nåja) höstkvällarna roat mig med att nostalgiläsa ungdomsrysarserien "Phantom Valley" - en underbar bröllopspresent från mina två tärnor. Kommer ihåg att både jag och Stina fullkomligt älskade serien, vilket kanske inte är så konstigt då vi i den åldern var väldigt fascinerade av allt som hade med det övernaturliga att göra: hemliga klubbar, voodoo, spökerier och andra hemskheter. En besatthet vi faktiskt ännu inte helt har kommit över. Jag menar, titta bara på Stina och hennes fascination för dödskallar, benknotor och annat icky.

I alla fall så utspelar sig samtliga böcker på internatskolan Chilleen Academy, en skola där man får möta olika elever som alla är med om hemska och övernaturliga upplevelser.

Här kommer en samlad recension av de 6 böcker jag fick (tror att serien bestod av 9 böcker).

Del två i serien: Mörkrets Ande
I denna bok är det en nykomling som har huvudrollen, nämligen den blinda Jason McCormic och hans hund Erroll. Efter ett besök i Shadow Village, en övergiven indianby, börjar det ena otäcka efter det andra att hända - och till slut börjar Jason undra om han väckt något till liv som nu är ute efter honom.

Det som är bäst med boken är tyvärr inte den smygande fasan, som av någon konstig anledning inte vill infinna sig.... Istället är det greppet med att låta en blind pojke vara huvudperson och att författarinnan faktiskt tagit sig tid att skildra hans vardag på ett realistiskt sätt (ja förutom då de onda andarna...). Ett plus också för att författaren faktiskt försöker bygga upp en spänning och en konflikt, även om det bara fungerar sådär.

Del tre: Vildkattens vrål
Tamara vill vara den som tar det fotografi som ska pryda framsidan på skolans årstidning - men när hon ska framkalla sin filmrulle upptäcker hon något mystiskt. Istället för det motiv hon tog, på en ung indianman, är det en puma hon har fångat på bild. Det är dessutom bara början på pumans uppdykande i henns liv och snart börjar hon undra om den har någon särskild avsikt med att följa efter henne.

En helt ok bok i serien, men knappast mer än så. Den blir aldrig vare sig särskilt läskig eller särskilt spännande.

Del fyra: På andra sidan spegeln
Det här var en av mina favoritböcker i serien när jag läste den för första gången i 12-13-årsåldern. Det är kanske inte så konstigt då denna bok har ett tvillingpar i huvudrollen, nämligen Stacy och Tracy (man kan ju fråga sig vad deras föräldrar tänkte....). När den ordentliga Stacy blir kidnappad genom en spegel vet inte Tracy vad hon ska ta sig till - men hon måste göra allt för att få tillbaka sin syster utan att någon förstår att hon är försvunnen.

Mer spännande än de flesta i serien, men inte heller denna är en höjdare i Sweet Valley-klass. Det roligaste är nästan att de påminner så mycket om Jessica och Elisabeth från förut nämnda serie, där Tracy är den slarviga Jessica och Stacey den ordentliga Elisabeth. Jag gillar även moralkakorna som finns inbäddade i boken, om hur man ska ta ansvar för sitt skolarbete och att lära kan vara roligt!

Del fem: I häxans våld
Den här gången är det ballerinan Mikki som har huvudrollen. Hon tror att hon med hjälp av den rara gamla damen ska hämnas på sin jobbiga rumskompis, när hon i själva verket bara luras att hjälpa damen till evig ungdom.

Det mest störande inslaget är hur hennes rumskompis, och f.d bästa vän, bara stuntar i hur Mikki försökt lägga en förbannelse över henne och så gärna hjälper till med allt Mikki ber henne om. Ologiskt! Annars var det här en rolig story, men absolut inte i tvillingklass!

Del åtta: Det huvudlösa spöket
Men hallå, den här boken förtjänar nästan inte en plats i serien!!! Snacka om en antiklimaxbok utan såväl spänning som logik. Det enda roliga i boken är "Skymningsklubben", som intresserar sig för alla övernaturligheter som händer på internatet. Det är Jenna som har huvudrollen och hon vill desperat ha en plats i klubben, inte för att hon är speciellt intresserad av övernaturligheter, utan för att det är en förening för de populäraste eleverna på skolan. Tillsammans med ett gäng andra elever har hon blivit utvald att få göra inträdesprov för medlemskap i klubben, och hon har oturen att få det svåraste och läskigaste uppdraget - att hämta en bit kattguld från Joe Bendigos stuga. Legenden säger att han fortfarande vaktar sin "skatt" och att han kommer att förfölja och döda den som tar av den.

Temat är väl visserligen ganska kul, med den desperata loosern som absolut vill tillhöra innegänget. Ganska tragiskt visserligen, men inte desto mindre underhållande. På tal om det får jag nästan lust att själv bilda en "Skymningsklubb" och utsätta mina medmänniskor för taskiga inträdesprov. Är ni på, he he?

Del nio: Björngudens förbannelse
Michael är dum nog att uttala en förbannelse vilken resulterar i att alla djur i hans närhet vill skada honom. Om han inte lyckas bryta förbannelsen kommer han att dö.

Det här är en av de roligaste böckerna i serien, inte för att den är särskilt läskig utan för att det är rätt underhållande när allt ifrån bin och ekkorrar till pumor och hästar vill ha ihjäl den olycksdrabbade Michael.

Sammantaget kan man väl säga att författarinnan till böckerna nog hade tjänat på att inte presentera nya elever i varje bok, som sedan aldrig nämns mer. Om hon byggt upp sin värld lite mer i Sweet Valley-anda, med ett gäng elever som återkommer i bok efter bok men har mindre eller större roller i dessa hade man nog haft mer utbyte av böckerna och då kanske serien utkommit i fler deler än de ynka nio som nu finns.