I dagarna har jag ägnat mig åt Robert Gustavssons självbiografi, Från Vaggan TIll Deadline.
Trevligt är att det inte är en skvallerbok även om han name droppar en hel del. Om Gustavsson skvallrar lämnar ut någon är det snarare sig själv och sina neuroser. Och det gör han med bravu. Få ämnen är tabubelagda och han försöker inte att sätta sig själv i ett bättre ljus än situationen påbjöd. Det är en traditionell bok som börjar med födelsen och slutar med hur det gick till när Robert Gustavsson fick SVT att köpa in Pingu.
På 350 sidor hinner Gustavsson med en hel del. Helt klart var han en udda pojke som växte upp till en underlig man. Han verkar ha varit hyfsat asosical med få men dominerande intressen. Cykling och meidemakeri var två sådana. Han beskriver tiden med den tajta men ack så dysfunktionella Killinggruppen. Det är en intressant historia som Robert Gustavsson berättar och han försöker aldrig att förhärliga sig själv eller sin insats. Förutom Patti Smiths självbiografi Just Kids, är Från Vaggan till Deadline en av de mest väl samansatta självbiografier jag läst.
Hmn den låter bra mycket bättre än jag trodde. Gillar inte Gustafson direkt,och är heller inget fan av självbiografier, men det här låter ju rätt läsvärt faktiskt. Vem hade kunnat ana?// Stina
SvaraRaderaÄr inte heller något större fan av vare sig Gustafsson eller biografier. Är han förresten inte lite överskattad ändå? Så rolig tycker i alla fall inte jag han är....//Sofia
SvaraRadera