Från det femtonde distriktet av Mavis Gallant

Det här är en samling bestående av åtta noveller och en kortroman och om jag inte missminner mig en present från min kära syster? Författarinnan är i alla fall en ny och trevlig bekantskap, även om inte alla noveller är lika klockrena.

Mina favoriter är nog ”De fyra årstiderna” som handlar om den unga hemhjälpen Carmela och hennes relation till familjen Unwin som hon jobbar för. Unwins är utlänningar och Carmela är född och uppväxt i samhället och det blir en del kulturkrockar under hennes tid hos familjen. Det vilar en ödesmättad stämning över hela berättelsen och allt som sägs och sker har på något sätt obehagliga undertoner. T.ex bor den 12-åriga Carmela i rummet där en gammal man dött – enligt familjen en fridfull och behaglig död, trots det faktum att mannen dog med grepp om en elektrisk ringklocka som ingen hört. Och de två små tvillingarna hon ska passa som ständigt, ständigt klänger på henne och vill bli burna, vilket man senare får reda på har fler än anledningen att de vill ha uppmärksamhet. För att inte tala om att ingen någonsin får äta sig riktigt mätt hos familjen. Det vilar nästan en Bellefleursk stämning över novellen, och det är en roman jag verkligen gillar!

”Respiten” handlar om den dödssjuke Alec, som åker ner till Rivieran för att dö. Detta kan man ju tycka hade varit helt ok om handlingen bara påverkat honom, men nu skulle även frun och de tre barnen (10-12 år gamla) flyttas med och spendera tid på Rivieran i väntan på det oundvikliga. Skälet till flytten ska ha varit för att han skulle få tid att spendera tid med sina små liv, men ganska snart kör han ut dem ur huset och ber dem leka utomhus. På grund av omständigheterna går barnen inte i skolan och har mycket tid att fördriva på egen hand. Och snart kommer förutom faderns förestående död större förändringar än så att äga rum i familjen….

”Potter” i sin tur handlar om en ganska olycklig kärlekshistoria mellan Potr och den betydligt yngre Laurie, eller ”Lah-ow-rie” som han uttalar det liksom hon aldrig kan lära sig hans namn utan varvar med varianter som Peter, Prater, Potter och Otter. Hon bor i Paris och han, som den ryss han är, kan inte få uppehållstillstånd där utan för nöja sig med enstaka resor för att hälsa på henne. Så resten av livet lever han i väntan på att hennes brev ska komma med nyheter om vad som händer i hans älskades liv. Vid ett besök noterar han så något han inte tänkta på förut; är det så att han kanske inte är den ende mannen i hennes liv?

Den gemensamma nämnaren för novellerna kan nog sägas vara att de befolkas av människor som på ett eller annat sätt befinner sig på kant med tillvaron, ofta inflyttade till ett land från ett annat med kulturkrockar och utanförskap som följd. Och berättelserna är så härligt skruvad, utan att förlora sin realism att det är svårt att inte fångas upp i dem. Är ni sugna på att sätta tänderna i några riktigt bra och väslskrivna noveller rekommenderar jag varmt denna samling!

//Sofia