En fördel med att jobba på färjan (förutom att tjäna lite trevliga pengar) är att jag under lediga stunder får en hel del tid till att läsa. Mycket trevligt och välbehövligt eftersom det inte alltid finns så mycket tid till läsning därhemma när det är så mycket annat som behöver göras. Ja, ni vet ju hur det är!
I alla fall så hann jag under just en dag på färjan hinna läsa ut ytterligare en bok tillhörande månadens tema, nämligen Tjänarinnans berättelse av Margareth Atwood.
Det var längesedan jag läste boken för första gången och då var det en av de första Atwood-böckerna jag gav mig på. Jag kommer fortfarande ihåg hur mycket jag tyckte om boken då, och det är lite synd att samma magi inte infinner sig som då den där första gången jag läste den. Varför är det så många gamla favoriter som efter ytterligare en genomläsning inte riktigt håller måttet? Missförstå mig rätt här, jag tycker fortfarande om boken och den är läsvärd, men jag är en liten aning besviken. Jag tror att det bland annat kan ha att göra med att jag fördrar Atwood när hon är lite mer lättsam och raljeranade, som hon är i tex. Den ätbara kvinnan och Den blinda mördaren (älskar fortfarande båda lika mycket efter tror jag fyra genomläsningar!). Det är då jag tycker hon är som allra bäst. Men Tjänarinnans berättelse är ju en mörk berättelse som inte riktig tillåter ett sådant språk, och det gör att den tyvärr inte intar en topplacering i i alla fall mitt Atwooduniversum.
Önskar att jag också hann läsa lite mer :( men nu måste jag avsluta både D-uppsats, fördjupningsarbete och osteologisk analys, puh! Jag håller tummarna för att jag kommer att hinna med allt i tid. Så som det ser ut nu ska jag vara glad om jag hinner läsa ut åtminstone en av månadens böcker innan maj är slut. Men jag kommer att lägga in resten på "Min att läsa lista under sommaren" så förr eller senare kommer det recensioner på resten också, just nu koncentrerar jag mig på plugg.
SvaraRadera