Under november månad var det jag som valde tema, vilket blev höstmystema med viss feministisk inriktning. Orlando hanns tyvärr inte med denna månad men kring jul blev den äntligen utläst och här kommer därför en aning försenad recension.
En recap av handlingen behövs väl knappast med tanke på att ingen väl kan ha undgått att höra att den handlar om en man som mystiskt förvandlas till kvinna. En intressant idé som jag inte trodde gick att förstöra så effektivt som Woolf tyvärr gjorde.
För vilken urtrist bok det var! En pina att läsa. Och jag som hade haft så stora förhoppningar på den. Hur kan man egentligen misslyckas med en så cool idé till bok? Woolf gjorde det med besked i alla fall. Orlando var lika trist och oengagerande vare sig den var man eller kvinna och ingenting hände i romanen vilket väl måste ses som skickligt av författarinnan med tanke på att hennes huvudperson bytte kön efter halva romanen. Läs inte! Se den (förmodligen) bättre filmen med Tilda Swinton i huvudrollen istället. Det ska jag göra och sen ska jag försöka glömma att jag någonsin läst skiten.
Jag försöker också glömma, fast man kan ju trösta sig med att det i alla fall inte var en ny Candide. Det hade jag aldrig förlåtit dig ska du veta... // Stina
SvaraRadera