Huset Ushers fall har visst kallats världens finaste novell, alla kategorier, och definitivt världens bästa skräcknovell. Angående skräcknoveller har jag nog aldrig läst någon riktigt, riktigt bra (även om Oates suggestiva "Var är du, vart är du påväg" med en stämning som blir allt mer tryckande ju närmare slutet man kommer är långt mycket mer skrämmande än någon av de uttalade skräcknoveller jag läst) så där kan jag inte opponera mig - men att den skulle vara världens bästa novell är att överskatta den rejält!
Kort sagt kan handlingen sägas kretsa kring en man som på begäran från en gammal barndomskamrat besöker denna i hans kusliga hus. Väl där börjar självklart en del mer eller mindre mystiska saker hända.
Visst bygger Poe upp en suggestiv stämning i sin roman, vilket många skräckförfattare borde lära sig att ta efter, och visst bygger han upp sin novell bra, men särskilt läskig kan jag inte säga att jag tyckte att den var och folk som har haft svårt att sova efter att ha läst den kan inte ha särskilt starkt psyke.
Helt ok novell alltså. Men rädd? Nej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar