Tips 1
Where the wild things are är
en klassiker som man inte får missa. Den blir inte direkt sämre i Christopher
Walkens tappning.
Tips
2
Tips 3
Sylvia
Plath är väl en av få författare vi alla tre uppskattar. Glaskupan är helt
enkelt fantastisk, men det är inte den jag vill tipsa om här. Okej att det ska
börjas i tid, men någon måtta får det vara. Nej, den bok jag vill tipsa om är Sängboken. Något lättsammare än hennes
övriga verk.
Hur
sängen ser ut,
det kvittar,
min vän,
om
bara det går
att
hoppa i den!
En
hopp-säng med fjädrar
och
stund – vilken skatt!
Jag
hoppar mot himlen
varendaste
natt.
Ja,
högre än ugglor
och
örnar jag far
med
känguru-skutt.
Och
var hamnar jag – var?
På
Vintergata?
På
Kongo? Vem vet?
På
Jupiter eller
nån
annan planet?
Tips 4
Vill
man vara än mer pretto kan man satsa på Gertrude Steins barnbok, The world is round, och jag vet att ni
vill. Jag är dock inte säker på att den har översatts till svenska. Men visst skulle
den göra sig fint i bokhyllan?
Historien
bakom är lite rolig också. 1938 försökte författaren Margaret Wise Brown
övertala ett antal kända vuxenförfattare att försöka sig på att skriva
barnböcker. Hon sände brev till Ernest Hemingway, John Steinbeck och Gertrude
Stein. Av dessa var Stein den enda som nappade. Hon hade redan ett nästan
komplett manus. Hon hade dessutom mycket specifika krav: sidorna skulle vara
rosa med blå text och illustratören Frances Rose skulle stå för utformningen.
Hon fick sin vilja igenom på två av tre punkter men det blev slutligen Clement
Hard som fick stå för illustrationerna.
Tips
5
Så
måste jag ju slutligen då tipsa om en bok skriven av Margaret Wise Brown själv,
den välkända Godnatt Måne. Jag tror
inte att den behöver en närmare presentation. Den handlar om en liten kanin som
ska gå och lägga sig och som säger god natt till alla saker i sitt rum innan
hen somnar. Godnatt måne! Godnatt ko som hoppar över måne! God natt ljus och röd
ballong! God natt…, ja ni fattar. Finns en söt animerad version på you tube.
Stina
Ohhh, gillar samtliga tips måste jag säga och blev riktigt sugen på att införskaffa dem bara lillgrabben blir lite större. Aaron håller nog med. Och något annat han håller på med är nog tyvörr att Petunia-sången blivit väl överanvänd. Vi började sjunga den i söndags morse och sedan dess har hans jobbiga föräldrar brustit ut i Petuniasången titt som tätt. Stackars barn... //Sofia
SvaraRaderaHaha min stackars lilla petunia :) // Stina
SvaraRadera