Mysiga rysare

Vad passar väl bättre än lat lördag som denna än lite mysrysrecenserande? Det blir några "favoriter" från förra året...

Medaljongens hemlighet av Katherine Court handlar om Lindsay som ensam reser till Nepal för att träffa sin äldre bror som bor och jobbar där. ”Stackars” Lindsay har blivit uppfostrd av fosterföräldrar sedan hennes riktiga föräldrar omkommit i en olycka och resan blir en möjlighet att komma undan från deras kvävande omsorg och förväntningarna på henne. Som ett stopp på vägen svänger hon förbi broderns nära väns familj för att lämna ett brev han skrivit till dem. Efter det börjar mystiska saker hända och Lindsay börjar undra om hon inte är förföljd. Kan allt ha att göra med den mystiska medaljong som råkat hamna i hennes väska?

Naturligtvis räcker det med att Lindsay ska kasta en enda blick på Tony, boderns vän, för att hon ska inse att hon älskar honom. Besvarat givetvis.... Ja ja, de hade ju i alla fall brevväxlat med varandra ett bra tag och konstigare saker har väl hänt i mysrysarnas värld.

Kvinnan i svart av Monica Heath är ännu en härlig mysrysare, men denna gång i westernmiljö. Om Julie McKay som beger sig till Virginia City för att bo ihop med sin far som hon inte träffat sedan hon var liten. När hon anländer blir dock inget som hon har tänkt sig; fadern är död, den jordlott han lovat henne står inte med i något testamente och någon verkar vara ute efter att döda henne. Da da da DAA!

Vem kan hon lita på egentligen? Pappans nya familj är avvaktande mot henne (Och vem kan klandra dem? Golddigger eller vad liksom) och den f.d kompanjonen är både snygg och olycksbådande. Ni kan ju gissa vad som kommer att hända, he he.

Hemligheten på Rosemanor av Marjorie Everitt handlar om antikbokhandlaren Phillipa Marshall som får i uppdrag att ordna och värdera biblioteket på ett stort gods. Enligt legenden ska det finnas en gömd skatt i huset och när hon börjar få meddelanden om att sluta lägga näsan i blöt börjar hon undra om det kan finnas någon sanning bakom legenden.

”Du är pigg, intelligent, men kanske en aning hjälplös” peppar hon sig själv i början av boken, vilket får mig att genast fatta antipati mot henne.

Underhållande dock, trots den irriterande hjältinnan. Lite förputtenuttigt och gammalmodigt för min smak visserligen.

Så har vi kommit till den sämts mysrysarpärlan av dem alla, nämligen Se dig för av Caroline Crane. Denna roman är en ganska urfånig trillerhistoria, där den 14-åriga Cinni ska hjälpa en gravid 2-barnsmamma med hushållsbestyren över sommaren. Självklart blir det inte som mamman tänkt sig, utan den unga inkräkterskan börjar ta över både barn och man. Gillar för övrigt (inte) hur makens snedsprång med det 14-åriga barnet inte är hans, utan hennes fel. Unken moral eller vad?

Så vad säger ni? Creddigaste inlägget 2013 eller vad?

// Sofia