Bokduell 8: Pearl Buck vs Isaac Bashevis Singer

I december 2014 hade det blivit dags för 1938 års kvinnliga nobelpristagare att möta mannen som knep nobelpriset 1978, nämligen Pearl Buck mot Isaac Bashevis Singer. Jag hade ganska höga förhoppningar på båda böckerna, och kan bara konstatera att ingen av böckerna riktigt levde upp till mina förväntningar.

Kvinnopaviljongen av Pearl Buck handlar om hur madame Wu på sin fyrtionde födelsedag bestämmer sig för att samlivet med mannen äntligen ska ta ett slut och att det är dags för honom att ta sig en andra hustru. Vad han eller resten av familjen tycker om hennes planer bryr hon sig inte så mycket om då hon är säker på att kunna övertala dem och sen äntligen få leva sitt liv mer tillfreds utan att alla ska springa till henne för att få råd. Hon vill hellre vara ensam och äntligen kunna ägna sig åt det hon vill, som att läsa. Och nog lyckas hon driva igenom sin planer. Hon till och med väljer ut den nya fru som mannen ska leva tillsammans med. Men efter detta är det som att hela hushållet håller på att rasa samman och den lugna tillvaro hon drömde om känns som ett minne blott.

I och med att hon anställer en utländsk präst som ska lära en av hennes söner engelska börjar hon få upp ögonen för att det synsätt hon haft genom åren kanske inte har varit helt igenom rätt. Och ju mer hon lär av honom desto mer börjar hon känna att hon kanske kan få frid utan att utestänga de som älskar henne......

Just själva temat med förändring och att se sig själv och sin omgivning med nya ögon och just att våga förändras är det som är behållningen med boken, och även om jag inte sväljer allt med hull och hår är det  någon kärna i boken som ändå gör att det inte är en roman man glömmer i första taget. Det känns också skönt med en roman, speciellt en så pass gammal sådan, som inte låter en man bli lösningen på en kvinnas alla problem. Lösningen finner hon inom sig själv och inte hos någon annan.

Jag kan tänka mig att filmatiseringen av boken fokuserar betydligt mer än romanen på den kärleksaffär som egentligen aldrig ägde rum...

 Trollkarlen från Lublin då, av Isaac Bashevis Singer utlovade ju på sin baksidestext en roman om

trollkarlen Jasja; "med makt både över människor och tingen. I alla fall tills han möter Emilia, den det stora äventyret i hans liv och en gåta som inte ens den store Jasja kan lösa". Visst verkar det vara en rätt spännande och annorlunda historia?!

Meeeen... det är inte riktigt vad jag skulle påstå att jag fick. Jasja, eller Trollkarlen från Lublin som han ju kallas, känns ganska sjaskig. Han är gift, men har ändå diverse kärlekshistorier med den ena kvinnan sjabbigare än den andra, och Emilia – hon verkar inte så mycket vara en gåta som bara ännu en kvinna som vill bli försörjd av honom.... Och samtidigt som han uppvaktar henne så fortgår ju förhållandet med övriga kvinnor. Så romantiskt.....

Kort sagt kan väl sägas att ingenting i romanen är särskilt romantiskt eller särskilt magiskt upphöjt som en roman om en stor trollkarl borde vara. Det är bara sjaskigt och deprimerande. För att inte tala om hur det hela slutar när den store trollkarlens tur börjat ta slut.... Och allt tack vara Emila, den bitchen...

Jag förmodar att slutet ska vara sedelärande, och vad det är tänker jag inte avslöja. Men vi kan säga så här; I didn´t see that coming!

Ingen av romanerna imponerade alltså stort på mig, men det är ändå lätt att välja en vinnare, och det blir naturligtvis Pearl Bucks "Kvinnopaviljongen" som kniper segern och gör att även 2014 blev kvinnornas år: 3-1 till kvinnorn, liksom 2013. 

Ställningen hittills år således hela 6-2 till kvinnorna. 

Det ska bli spännande att se om 2015 kan ändra på ställningen till männens fördel. Nu är det dessutom endast 5 kvinnliga nobelpristagare kvar, förutsett att det inte blir ytterligare en nu 2015. 

// Sofia