Book Lover, en hyllning till våra hyllvärmare.

Äntligen var det återigen dags för månadens dikt, och för mig att försöka mig på något nytt. Eller inte så nytt egentligen, halv-nytt. Är det ens ett ord? Ja, hur som helst...för att fira att jag tog modet till mig. Att jag äntligen uppfyller min dröm att bli bibliotekarie ska månadens dikt följa ett tema. Med tanke på att jag inte vet hur många intressanta dikter det finns får vi se hur länge jag kan hålla igång temat, som förutsägbart nog är; Bibliotek och läsande. Visst är jag originell?

Den första dikten är en hyllning till något jag tror vi alla tre håller kärt, nämligen våra älskade och hatade bokberg.
Visst är det så att en ibland köper en bok, trots att en vet att den kommer att bli liggande ett tag, men den kan inte förbli oköpt. En vill äga den, en vill kunna ta ut den ur bokhyllan och klappa på den då och då. Jag har i alla fall gjort mig skyldig till det ett antal gånger. Och kanske än värre, att släpa vissa böcker med mig, flytt efter flytt samtidigt som jag vet att de kommer att förbli outlästa, bara för att det är en trygghet att ha dem med sig. Har ni några sådana böcker?

En av mina är: Sites of memory, sites of mourning, som jag tror jag köpte andra året på Gotland.Ca åtta flyttar senare har jag slutat inbilla mig att den någonsin kommer att bli utläst men ändå känns det fint att ha den med. Eller så är som som vanligt för sentimental för mitt eget bästa...


 

Robert William Service. 16/1-1874 - 11/9-1958

                                                             

Book Lover 

I keep collecting books I know 

I'll never, never read; 

My wife and daughter tell me so, 

And yet I never head. 

"Please make me," says some wistful tome, 

"A wee bit of yourself." 

And so I take my treasure home, 

And tuck it in a shelf. 

And now my very shelves complain; 

They jam and over-spill. 

They say: "Why don't you ease our strain?" 

"some day," I say, "I will." 

So book by book they plead and sigh; 

I pick and dip and scan; 

Then put them back, distrest that I 

Am such a busy man. 

Now, there's my Boswell and my Sterne, 

my Gibbon and Defoe; 

To savour Swift I'll never learn, 

Montaigne I may not know. 

On Bacon I will never sup, 

For Shakespeare I've no time; 

Because I'm busy making up 

These jingly bits of rhyme. 

Chekov is caviare to me, 

While Stendhal makes me snore; 

Poor Proust is not my cup of tea, 

And Balzac is a bore. 

I have their books, I love their names, 

And yet alas! they head, 

With Lawrence, Joyce and Henry James, 

My Roster of Unread. 

I think it would be very well 

If I commit a crime, 

And get put in a prison cell 

And not allowed to rhyme; 

Yet given all these worthy books 

According to my need, 

I now caress with loving looks, 

But never, never read.