lördag 10 april 2010

Gissa arkeologen, ledtråd ett

Eftersom ingen ännu kunnat gissa arkeologen kommer ett gäng ledtrådar som förhoppningsvis ska hjälpa;

Karaktären uppfostrades av sin mor Lily och morbror David.
Denna har inga syskon, men däremot tre kusiner vid namn Don, Lisa och Ann.
Karakären är amerikan, men denna bor sedan en tid tillbaka utomlands.
Gift sedan 1977, men innan dess hade denna fått ta emot hela 16 (!) frierier.
Har två barn.
OS-guldet karaktären har är från grenen simhoppning.

Lycka till med gissandet nu! Om ni fortfarande har problem kommer ett sista gäng ledtrådar i slutet av nästa vecka.

En hyllning till vår Guru!


Följande inlägg är en hyllning till vår stora guru Stina-san. Eftersom hon förbättrat våra liv genom sin frälsarförmåga tycker vi att hon förtjänar ett litet bevis på vår uppskattning. När hon kommer hem från sin resa över havet kommer därför en litet present att vänta henne.



Oh store Stina-san, ta emot presenten som ett litet bevis på vår uppskattning!

Dina lärjungar

Sofia, Sebastian och Freddie

fredag 9 april 2010

Allt du inte ville veta om Karlskrona!



Sebbe och jag deltog i en tipspromenad när vi var på Karlskronbesök för en tid sedan, förra sommaren tror jag det var. Tyvärr blev det ingen vinst, men däremot vann Sebbes snälla mamma två böcker med Karlskronaanknytning som vi fick. De har legat i vår ska läsa hög ett bra tag nu, och igår tog jag mig äntligen tid att bläddra igenom dem.


Kanske inte den mest intressanta läsningen, vilket vi inte heller förväntat oss (därav deras långa placering i ska läsa högen) men boken om Karlskronas marinmuseum innehöll i alla fall lite rolig historisk fakta om Karlskrona. Den andra boken med den kanske inte så tilltalande titel (och titta på den tråkiga framsidan!) "Lära för livet. Centrala verkstadsskolan i Karlskrona" förstår jag mer varför de prånglat ut. Den var skriven 1996 tror jag, och det känns som att de inte kan ha fått allt för många exemplar sålda. Men eftersom gratis ju alltid är gott kommer de att få inta sin plats i vår bokhylla, i alla fall fram till att vi lämnar Visby då de möjligen kan få stryka på foten.

torsdag 8 april 2010

I valet och kvalet

Velar dock lite mellan Mörkrets vänstra hand och Tjänarinnans berättelse som maj månads bok. Sebbe tyckte den förstnämnda. Vad säger ni? Är ni nöjda med att läsa Mörkrets vänstra hand i maj? Om nån av er läst den ska jag definitivt ta Tjänarinnans berättelse istället. Men iaf, vilken av dem vill ni helst läsa? Vill ni hellre läsa den andra så fixar vi det. Hur som helst hör av er oavsett vilken ni vill läsa, så att jag vet hur jag ska göra!

//Sofia

Dags att presentera maj månads tema

Egentligen är månadens tema inte är så passande, då det hade varit lämpligt att välja något lite mer vårigt, men what the fuck! Jag känner för att läsa lite bra science fiction helt enkelt. Temat blir därför kvinnlig sciencefiction med viss feministisk inriktning.

Månadens bok blir "Mörkrets vänstra hand" av Ursula K Leguin. Detta är den mest sciencefictiga (är det ett ord, tror inte det) av böckerna. Den utspelar sig på planeten Vinter (vårigt va:)) där befolkningen är könslös och endast tar manligt eller kvinnligt kön under vissa "parningsperioder". Till planeten kommer etnologen Genly och det är hans försök att förstå det denna främmande kultur som boken handlar om.

Har även valt ut ytterligare 4 böckers som passar temat och jag hoppas på att ni orkar er igenom åtminstone en av dem!

Bok 1. "Tjänarinnans berättelse" av Margareth Atwood (en favoritförfattare!). Boken utspelar sig i ett framtida USA där större delen av den kvinnliga befolkningen blivit ofruktsam. Därför (tvångs)rekryteras fruktsamma kvinnor av staten att tjäna som föderskor, tjänarinnor.

Bok 2. "Kallocain" av Karin Boye. Kallocain är en dagboksroman med inslag av science fiction. Boken är Boyes mest kända roman, och är inspirerad av hennes resor i Sovjetunionen och Tyskland. Den är en skrämmande profetia om vad som kan hända, om en stat skulle styras av ett tekniskt fulländat kontrollsystem, där individen ständigt kan övervakas.

Bok 3."Den elektriska skogen" av Tanith Lee. I världen Indigo där alla är vackra lever Magdalena Clec. Som den enda utan vackert yttre är hon utstött och föraktat, men sen får hon chansen att att bli vacker, friad och mäktig. Fast i Indigo är inte allt vad det verkar att vara...

Bok 4. "Människors barn" av P D James. Denna bok har jag själv inte läst, men planerar att göra det under maj månad. Boken utspelar sig är 2021 i en värld där inte längre några barn föds.

onsdag 7 april 2010

Gästinlägg

Japp, det är jag Sebastian den mirakulösa som nu efter lång pause lyckats läsa in en utan två böcker som jag tänkt jag skulle skriva lite om!

Första boken som jag tänkt skriva lite om ser ni en bild av här nedanför. Lite tung läsning måste jag säga men jag lyckades att läsa igenom denna gedigna skapelse under endast en kväll!

Bok 1


Ett stort plus i denna bok är bilderna som har många färger och är roliga att kolla på när man behöver ta en paus efter att ha läst en tung sida (perfekt att dricka lite saft samtidigt!).

Den har en ganska slö början men kommer igång i mitten. Jag ska inte spoila för mycket men jag kan säga det att den inte alls slutar som jag tänkt mig.



Här brevid är en bild från sista sidan som är omgjord för att inte förstöra den episka storyn. Men som ni ser så behöver man inte vara rädd att den slutar på ett läskigt sätt med massa mörka färger. Allt som allt ger jag denna bok 5 berguvar av 7, mycket bra läsning för den som börjar känna sig väl snygg ibland =)

Bok 2


Nästa bok som jag läst har en lite mer gammal känsla över sig, vilket visa gråa kanske tycker om... Men man ska inte utnyttja en bok för dess omslag eller något sådant...

Detta var inte alls något som föll mig i smaken. Historien var ganska och fick mig mest att vilja läsa en djup och insiktsfull Kalle anka & CO tidning istället. Bilderna var inte alls så intressanta att kolla på som den tunga tidigare boken och var inte lika färgfulla heller. Det enda som var ett plus var att omslaget hade ett håll i sig så man kunde se första sidan i boken! Men efter jag suttit i 15 min ungefär och skrattat medan jag lekte med frampärmen så var inte det så skoj längre.



Jag blev även mycket störd på bokens oförmåga att inte förklara saker. Som när "hjälten" fick ett magiskt svärd och sköld..... Utan att de förklarar vad det är för magiskt!? WTF!!11 Är det ett longsword of Throwing +2, Mighty Cleaving Bastardsword of Flaming +5 eller ett Epic Vorpal Flaming Shocking Burst Greatsword of DOOM +10!
Nej inte proffsigt alls att lämna sådan relevanta fakta ute USCHHH.
Ger denna bok -1 undulat av 13!

/Signing out
Sebastian Svensson, gäst recensent

Nattens ondska - en hemsk tvillingbok

One, two, Its coming for you.
Three, four, better lock your door.
Five, six, grab your crucifix.
Seven, eight, gonna stay up late.
Nine, ten, never sleep again.

Nattens ondska är tredje boken i en rysarserie i fyra delar. Jag har läst de två första delarna, men det var ett bra tag sedan. Dock kommer jag ihåg tillräckligt mycket för att ändå kunna ha behållning av fortsättningen - och sen är det ju ingen komplicerad handling vi talar om här heller! Det är en barnbok vi pratar om här, för er som inte fattat konceptet.

Kort sammanfattat kan man säga att det handlar om ett hemsökt hus, där Jessica, Elisabeth och deras vänner brukar sitta barnvakt åt fyra (?) syskon. Men så fort de somnar så händer det hemska saker i deras drömmar och de vaknar upp med sönderrivna kläder och rivsår. Känns denna handling kanske igen från en viss serie filmer med en Freddie i huvudrollen?

I alla fall så är boken tyvärr inget vidare, och den är garanterat ingen favorit bland tvillingböckerna med rysarinslag. Det är lite trist att så gott som alla karaktärer i böckerna beter sig fånigt och okarakteristiskt. Varken tvillingarna själva, Steven eller ens deras mamma beter sig som normala människor skulle ha gjort och det gör att den lilla trovärdighet boken ändå skulle ha kunnat ha (trots sitt tema) är som bortblåst. Varför kan inte fler tvillingböcker vara mer välskrivna? För trots att det knappast är stor litteraturgenre vi pratar om här måste jag ända erkänna att det finns få saker som går upp emot en riktigt välskriven tvillingbok. Så det så!!!

//Sofia

Datastrul och bokslukande

Eftersom vår dator i förrgår kväll fick för sig att den inte ville fungera var jag hela dagen igår utan dator (poorest me!!!) vilket gjorde att jag på kvällen inte hade så mycket annat för mig än att läsa. Detta resulterade i hela tre utlästa böcker som givetvis måste recenseras!

Vi börjar med boken jag verkligen sett fram emot att få läsa, nämligen "Främlingar" av Taichi Yamada. Efter att ha googlat runt efter bra bäcker att läsa (då när jag skulle till Karlskrona och åka färja i timmar) fastnade jag för "Främlingar" som jag trodde skulle passa mig. Den kändes som en krypande-fasa typ av bok, vilket tilltalade mig. Efter att ha läst den kan jag nog inte säga att den motsvarade förväntningarna. Krypande fasa var den inte, däremot var det precis som att läsa en japansk skräckfilm. Medan jag läste boken kunde jag precis se framför mig hur den skulle se ut som film. Och boken var väl helt ok, relativt välskriven och fungerade bra som underhållning för stunden. Däremot måste jag säga att för den som sett en asistisk skräckfilm eller två så kändes det stilistiska greppet väl igen och tillförde inget nytt i genren. Och för mig som förväntade mig något mer än en hyfsat ok bok var den en besvikelse.

Jag läste också ut "Burna av en annan vind" av Ursula K Leguin, men den hade jag nästan hunnit avsluta kvällen innan - så det vara bara de två sista kapitlen kvar att läsa. Boken är ju den sista av ö-världen böckerna. Först kom triologin på 70-talet och, sedan en fjärde fristående del på 90-talet och slutligen kom denna bok i början av 2000-talet. Jag har läst den förut, men det var flera år sedan och då kommer jag ihåg att jag tyckte att den var något av en besvikelse. Efter att nu ha läst om den kan jag konstatera att jag gillade den bättre nu än första gången jag läste den. Kan inte komma ihåg att jag varit med om det förut, annars brukar det ju vara tvärtom. I alla fall, förra gången jag läste boken hade jag ju avslutat triologin för inte så länge sedan och jag tror att jag blev lite besviken på att Tenar och Sparvhök som händelserna kretsade kring i triologin i denna bok hade åldrats så mycket och nu endast var biroller.
Jag tror att det var det jag hade svårt för sist. Men nu gillar jag den. LeGuin har ett sätt att beskriva världen som gör att man tror på det. I hennes böcker är det inte så mycket svart eller vitt, utan mer en gråszon där ingen är riktigt ond eller god. Här finns inget entydigt lyckligt slut, utan endast det bitterljuva. Lite som det är i verkligheten med andra ord.

Slutligen läste jag också ut en tvillingbok, "Nattens ondska" som är del tre i en rysarserie i fyra delar. Har tidigare läst de två första böckerna, men har inte fjärde delen. Kanske ska kolla tradera? Hur som helst, en så underbar tvillinbok förtjänar ju självklart att recenseras separat! Recension kommer kanske ikväll om jag får lust, eller som senast imorgon. Nu har ni verkligen något att se fram emot.

//Sofia

På tal om mumier...



.. så hittade jag den här notisen när jag gick igenom ett gäng gamla tidningar.

Ganska creepy, eller hur?

Stina

Blodläge



Har läst ett smakprov av Blodläge av Johan Theorin, en svensk deckare som utspelar sig på Öland. Deckare är ju inte min favoritgenre direkt, och särskilt inte svenska sådana. Kanske främst på grund av att de flesta jag läst varit dåligt skrivna med ytliga karaktärer. Jag behöver liksom inte läsa ytterligare en deckare med en medelålders alkoholiserad polis i huvudrollen och jag kan inte riktigt med Annika Bengtzon. Så finns Gotlandsdeckarna av Mari Jungstedt, men de suger ju tyvärr, speciellt dialogen. De går dock att läsa ändå bara för att de utspelar sig på Gotland.

Blodläge verkar vara något bättre än den genomsnittliga svenska deckaren. De första tre kapitlen som jag läst känns i alla fall relativt välskrivna. Blodläge utgör den tredje delen i en kvartett deckare som alla utspelar sig på Öland. Den första delen Skumtimmen utsågs till året bästa kriminalromandebut 2007 och den andra delen Nattfåk utsågs till bästa nordiska kriminalroman 2008.

Varje bok behandlar en av de fyra årstiderna, och Blodläge är sommarboken. Jag ha redan bestämt vad min nästa bokmånad, som är i juli, ska ha för tema och det kommer att vara just Sommar. Så vill ni kan kanske ni kan passa på att läsa den då. Det är dock helt upp till er, för det är inget måste enligt mig. Jag gillar dock årstidertemat. ”De skiftande årstiderna påverkar landskapet, människorna och handlingen i de olika romanerna” enligt författaren själv på hans hemsida (www.johanthorin.com).

Får se om jag kommer att läsa den själv, men förmodligen, och främst då för att den passar in i mitt sommartema. Dessutom hör minst en deckare sommaren till, och jag antar att det här få bli min. Återstår att se om det också blir er. Men känner ni behov av att läsa en deckare så känns den här som ett trevligt val. Den utkommer den 15 april, och om ni är riktigt sugna så har jag en rabattkupong på Bokia till övers. Ni får då köpa boken för 179 kr istället för 229 kr. Själv väntar jag tills den går att låna på biblioteket, men har ni fått ett enormt sug efter att läsa om blodiga sommarmord på Öland så vet ni vem ni ska vända er till.

Stina