onsdag 7 april 2010

Nattens ondska - en hemsk tvillingbok

One, two, Its coming for you.
Three, four, better lock your door.
Five, six, grab your crucifix.
Seven, eight, gonna stay up late.
Nine, ten, never sleep again.

Nattens ondska är tredje boken i en rysarserie i fyra delar. Jag har läst de två första delarna, men det var ett bra tag sedan. Dock kommer jag ihåg tillräckligt mycket för att ändå kunna ha behållning av fortsättningen - och sen är det ju ingen komplicerad handling vi talar om här heller! Det är en barnbok vi pratar om här, för er som inte fattat konceptet.

Kort sammanfattat kan man säga att det handlar om ett hemsökt hus, där Jessica, Elisabeth och deras vänner brukar sitta barnvakt åt fyra (?) syskon. Men så fort de somnar så händer det hemska saker i deras drömmar och de vaknar upp med sönderrivna kläder och rivsår. Känns denna handling kanske igen från en viss serie filmer med en Freddie i huvudrollen?

I alla fall så är boken tyvärr inget vidare, och den är garanterat ingen favorit bland tvillingböckerna med rysarinslag. Det är lite trist att så gott som alla karaktärer i böckerna beter sig fånigt och okarakteristiskt. Varken tvillingarna själva, Steven eller ens deras mamma beter sig som normala människor skulle ha gjort och det gör att den lilla trovärdighet boken ändå skulle ha kunnat ha (trots sitt tema) är som bortblåst. Varför kan inte fler tvillingböcker vara mer välskrivna? För trots att det knappast är stor litteraturgenre vi pratar om här måste jag ända erkänna att det finns få saker som går upp emot en riktigt välskriven tvillingbok. Så det så!!!

//Sofia

5 kommentarer:

  1. O-okej, låter som ett måste :)

    SvaraRadera
  2. Mmm, jag hatar när de skriver så att karaktärerna beter sig som ingen normal människa skulle ha gjort. Kom igen liksom, okej att det är en barn/ungdomsbok - men det köper man bara inte! Fast vill ändå ha fortsättningen, bara för sakens skull liksom:) //Sofia

    SvaraRadera
  3. Håller med att den typen av böcker blir styvmoderligt behanlade. Men det beroe väl dels på att det är walströms ungdomsböcker, men kanske även på att det är flickböcker?
    Synd att dess läsare inte tas på allvar.

    //sandra

    SvaraRadera
  4. Eller hur, det minsta man borde kunna förvänta sig är att de iaf anstränger sig såpass mycket att karaktärerna beter sig på ett sätt man kan acceptera som normalt

    SvaraRadera