Vad vore en sommar utan lite chick lit?

Tack vare Susanna har jag också haft tid att fördjupa mig i en härlig sommar-chick-lit, och här kommer en liten minirecension av de två jag hunnit ta mig igenom (och ytterligare tre har landat i min ständigt växande ska-läsa-hög).

Den första var inget Susannafynd, utan den fick jag av min fina pojke eftersom jag under ett besök på Myrorna började bläddra i den av ren leda på grund av dess namn Bröllopsbekymmer (eftersom Stina och Kalle veeeerkligen tog tid på sig med att hitta sina Myran-fynd) och när vi skulle gå klagade jag över att jag aldrig skulle få reda på slutet- så då fick jag den! Tack Sebbe, darling!
Och man kan väl lugnt konstatera att den är exakt vad den utger sig för att vara, en lättsam chicklit helt enkelt. Störde mig dock på huvudpersonen och på att hon och blivande maken inte alls kände varandra. Töntigt! Vem orkar liksom låtsas inför sin pojkvän att man bara har dyra kläder på sig, aldrig kollar på såpor och är intresserad av sådant man inte kunde bry sig mindre om. Jag menar vem gör sånt? Det är ju bara konstigt. Trodde hon inte att han skulle få reda på det när de flyttade ihop eller vad? Men den var i alla fall underhållande för stunden.

Chick lit nummer två heter "Bokcirklens bekännelser" och vad passar väl bättre än denna när man som jag snöat in lite på bokcirklandet. Tyvärr verkade det dock vara falsk marknadsföring då boken knappt handlade om böcker och läsande alls. Visst, boken var indelad i tolv kapitel för de tolv månaderna och under varje månad lästes en viss bok. I början av varje kapitel diskuterades sedan boken på knappt en sida, och sen handlade resten av boken om det gamla vanliga som tjat om äkta män, otrohet, barn och annat trist. Dessutom hade boken ganska unkna värderingar, som jag lovat Stina att inte gå in närmare på då hon ska låna boken härnäst.