torsdag 17 februari 2011

Tungviktslitteratur

Så har jag återigen gett mig i kast med litteratur av den högre viktklassen och kan med tungt hjärta konstatera att mitt förråd av tvillingböcker nu har tagit slut. Det känns givetvis tungt att bära, men jag hoppas på att ha turen att fynda några under nästa loppisrunda.

Den första boken jag gav mig i kast med var Tvillingarna nr 6: Föräldralös. Den handlar om Mary som verkar lite väl intresserad av att bekanta sig med tvillingarnas mamma. Undrar varför..... Återigen är det här en tvillingbok som är välskriven, utan en allt för överdriven story, karaktärer som inte är överdrivna och med 12-åringar som faktiskt beter sig som just 12-åringar.

Tvillingarna nr 10: Misstänkta, är också den, liksom de flesta tidigare böckerna, en njutning att läsa. I den här boken hittar Jessica och Ellen en nedgrävd skatt i form av något hundratal dollar som de lägger vantarna på och snabbt spenderar. Men när klasskassan blir stulen blir de snart misstänkta. Återigen är det här en höjdarbok i tvillingserien. Läs den!

Tvillingbok nr 20 heter Lantisen. Den handlar om Ginny Lu som flyttar till Sweet Valley och blir mobbad av Enhörningarna för sin dialekt och det faktum att hon kommer från landet. Som tur är blir hon vän med Elisabeth som kommer på en plan för att få Ginny Lu att bli accepterad av de andra eleverna. En tvillingbok med bra story, roliga sidohandlingar, kul intrig och ett bra flyt i berättandet.

Den hemliga pojkvännen utspelade sig passande nog på alla hjärtans dag som ju precis varit. På tvillingarnas skola planerar man en bal, vilket ger Lila bekymmer eftersom hon inte har någon att gå med. Detta löser hon genom att uppfinna den superromantiska pojkvännen Grey. Som många av tvillingböckerna beter sig vissa av karaktärerna i denna något otroligt fånigt. Todd gör slut med Elisabeth eftersom ett kärleksbrev hon skickat till honom får honom att tro att han har en hemlig beundrarinna och Elisabeth får nippran och börjar tvinga folk att skriva överromantiska dikter till varandra. Behållningen är ändå det romantiska temat i boken- jag vill också gå på en alla hjärtans dags-bal!

Jessicas älskling slutligen började synnerligen roligt med ett kul språk och en scen där Jessica och Steven muckar med varandra på ett kreativt sätt. Sedan tappar man tyvärr farten och folk börjar bete sig på ett mycket märkligt (men tyvärr vanligt förekommande i Sweet Valley) sätt. Bruce håller på att fjompa omkring och fjäska för en tjej samtidigt som han kämpar mot sin fågelfobi, vanligtvis rationella Elisabeth vägrar erkänna att apor kan vara intelligenta och allt är ganska ologiskt. Ja visst ja, handlingen kretsar kring att Elisabeth och Jessica ska praktisera på ett zoo under 2 veckor, där Elisabeth är entusiastisk och Jessica hellre hade praktiserat på en modeaffär.

Den sista kvalitetsboken i högen är ingen tvillingbok, utan en Kittybok jag fått av min kära syster. Kitty och den stulna brudslöjan heter den. Nu är ju Kitty mer något av Stinas grej, men eftersom jag är rätt inne på bröllop för tillfället missar jag ju aldrig ett tillfälle att ta del av något bröllopsrelaterat. Tyvärr kan jag inte säga att jag tyckte att boken var någon höjdare. Har för mig att det ska finnas Kittyböcker som är långt mer engagerande än denna. För säga vad man vill om karaktärerna i tvillingböckerna, med sina fel och brister och överdrivna karaktärsdrag, så känns de i alla fall så mycket mer verkliga än pappersdocks-Kitty, Bess och George. I boken har de tre tjejerna tillsammans 0 beskrivna karaktärsdrag och i fortsättningen borde nog Kittyförfattarna överväga att lägga lite mer krut på just detta!

3 kommentarer:

  1. Precis som för tvillingböckerna finns det vad gäller Kittyserien både höjdarböcker och lågvattenmärken där de första i regel är bra mycket bättre än de senare. Kan helt hålla med om att Kitty i regel är rätt opersonligt och endimensionellt beskriven, särskilt de nya böcerna tyvärr. Fast det hör väl lite till genren också eftersom historierna kretsar mer kring brottet som ska lösas än kring Kitty som person.

    Den första som skrev Kitty böckerna var en spännnade person dock, hon var den första kvinnan som tog en journalistisk examen i Iowa. Hon var mycket intresserad av arkeologi och tog flygcertifikat för att kunna flyga sitt eget plan till olika utgrävningar. Lite coolt inte sant? Hon var också den som skapade Kitty som person, lite sådan hon själv skulle ha velat vara: vacker, intelligent, stor handlingsfrihet och en pojkvän.

    SvaraRadera
  2. Ha ha, det visste jag inte. Kul med arkeologiintresset. Kanske kan låna någon tidigare Kittybok av dig och se om jag gillar personbeskrivningarna där bättre. //Sofia

    SvaraRadera
  3. Mm ska se om jag kan rota fram nån bra i såna fall.Du borde faktiskt ge Kitty en chans, det kan vara riktigt underhållande läsning. När böckerna kom var det ju också ovanligt med en så pass frigjord och självständig kvinnlig hjältinna.Bara en sån sak liksom :) Sen att hon kan inte känns särskilt nyskapande idag, det får man väl ta helt enkelt.

    SvaraRadera