Har tidigare skrivit om och recenserat den underbara ungdomsromanen "Dansa på min grav" om Hal som blir kär i i den våghalsige Barry. "Vykort från ingenmansland" är skriven av samma författare, men kommer tyvärr inte alls upp i samma klass som den förra och i ärlighetens namn hade jag väl inte förväntat mig det heller. Däremot är det en välskriven ungdomsroman som vågar ta ungdomar och deras känslor på allvar och som inte väjer för att ta upp svåra ämnen utan att författaren gör det för lätt för sig. När Chambers skriver gör han det nämligen för att han har något att säga och det är intressant med en författare som faktiskt var tidigt ute med att skriva om ämnen som homosexualitet, ung sexualitet och svåra ämnen som sorg, död, och saknad. Även denna roman har sin beskärda del av detta. Huvudperson är Jacob, som är på besök i Amsterdam för att vara med i en ceremoni för att hedra sin döde farfar som stupade i Amsterdam under kriget. Väl där visar det sig att Gertrui, kvinnan som vårdade farfadern, är svårt sjuk och snart ska motta dödshjälp. Han får också veta att hon och farfadern hade en kärleksaffär, något mormodern inte har en aning om. Han hinner också med att träffa kärleken, både i form av en kille och en tjej.
Tyvärr känns romanen på inget vis lika angelägen som "Dansa på min grav" och man kommer aldrig riktigt nära varken Jacob eller hans känslor. Trots de stora, svåra ämnena som behandlas står jag kallsinnig till i princip allt som händer och därför känns boken mest som en välskriven bagatell.
Lite trist, men jag har också blivit besviken på andra böcker av Chambers efter att ha läst Dansa på min grav, inget kan riktigt nå upp dit igen känns det som, tyvärr. // Stina
SvaraRadera