Nu är det inte många kvinnliga nobelpristagare i litteratur kvar, bara 5 kvar. Hittills har vi tagit oss ann hela 8 stycken och den nioende kvinnan på tur blir Herta Müller.
Herta Müller fick nobelpriset 2009, och att vi läser henne först nu när det bara är 5 kvinnliga pristagare kvar beror ärligt talat på att jag inte haft några större förhoppningar på hennes författarskap. Hon tilldelades nobelpriset för att hon ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”.
Jag
har haft känslan av ganska tunga och tråkiga romaner, och det känns ju ladrig
särskilt kul. Men efter att ha kollat runt måste jag säga att jag kanske har
hittat något som kanske kan vara en riktig pärla, nämligen hennes
”Andningsgunga”. Den handlar om en unga man i Rumänien mot slutet av andra
världskriget. Hon skildrar hans öde efter att ha blivit satt i ryskt
fångläger. Arbetsläger där alla
arbetsföra män och kvinnor i landets tyskspråkiga minoritet sattes efter Efter Röda
arméns inmarsch i Rumänien.
Herta Müllers mor tillbringade 5 år av sitt liv i ett sådant läger och efteråt
vägrade hon tala om det med sin dotter. Det är just Müllers vackra språk som
lockar mig att vilja läsa romanen, som stycket nedan ur just denna roman:
Jag satte
mig vid bordet och väntade på att det skulle bli midnatt. Och det blev midnatt
men patrullen var försenad. Tre timmar måste jag vänta. Det var knappt att jag
stod ut. Så var de där. Min mor höll fram rocken med sammetslinningen till mig,
jag kröp in i den. Hon grät. Jag tog på mig de gröna vantarna. Ute i farstun,
precis där gasmätaren sitter, sade min mormor: JAG VET ATT DU KOMMER TILLBAKA.
Denna mening bevarade jag inte avsiktligt i mitt huvud. Jag tog med den till lägret utan att veta om det. Jag hade ingen aning om att den följde med mig. Men en sådan mening lever sitt eget liv. Den arbetade inom mig mer än alla de böcker som jag tagit med mig. JAG VET ATT DU KOMMER TILLBAKA. Den blev medbrottsling till hjärtskyffeln och motståndare till hungerängeln. Eftersom jag har kommit tillbaka kan jag säga det. En sådan mening håller en vid liv.
Denna mening bevarade jag inte avsiktligt i mitt huvud. Jag tog med den till lägret utan att veta om det. Jag hade ingen aning om att den följde med mig. Men en sådan mening lever sitt eget liv. Den arbetade inom mig mer än alla de böcker som jag tagit med mig. JAG VET ATT DU KOMMER TILLBAKA. Den blev medbrottsling till hjärtskyffeln och motståndare till hungerängeln. Eftersom jag har kommit tillbaka kan jag säga det. En sådan mening håller en vid liv.
Müller är
född 1953 i just Rumänien, men hon skriver på tyska, och romanerna handlar just
om den tyska minoritetens liv i Rumänien. På grund av kritiken mot regimen blev
hon tvungen att gå i landsflykt 1987 och lever numera i Berlin.
Bilden från: http://www.quotecollection.com/author-images/thomas-mann-1.jpg |
Herta
Müller kommer att få duellera mot ingen mindre än Thomas Mann, som fick
nobelpriset 1929, med följande motivering: ”förnämligast
för hans stora roman Buddenbrooks,
vilken under årens lopp vunnit alltmer stadgat erkännande som ett av den
samtida litteraturens klassiska verk”.
Jag
vet att ni andra boktrianglare har läst honom tidigare, för visst har ni båda
två läst ”Döden i Venedig”?, men för min del blir det en ny bekantskap. Den bok
som ska sättas mot Müllers
är ingen mindre än hans ”Doktor Faustus” från 1947.
Liksom Müllers roman är det upplevelserna under andra världskriget, och
nazismen, som inspirerade honom till romanen. Det är just Faust-myten, att
sälja sin själ till djävulen, som står i centrum., men också om hur vanligt
folk dras med i grymheter av tex. Nazismens slag.
Mann
är född 1875 i Tysklad och han dog 1955. Känetecknade för hans stil är ironi
och hans dubbelbottnade humor. Han använder sig ofta av, liksom i månadens bok,
allegorier och mytologiska motiv. Hans första roman, ”Huset Buddenbrook” hör
även till en av hans mest kända och handlar om en familjs förfall. Jag
planerade från början att denna skulle bli månadens bok, men fastnade istället
för den förra.
Liksom
Müller blev han tvungen att lämna sitt hemland i samband med nazismens framväxt
och han och hans familj bodde både i Frankrike, Schweiz och USA.
//Sofia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar