Det är en provokation och de har en uttalad agenda, att via hur fantastiskt livet som flata kan vara, om en också gör det fantastiskt.
Den är humoristisk och lättläst och jag gillar den. Men jag tillhör väl också dess publik. Jag gillar att den har ett så uttalat syfte och tycker att det är uppfriskande med en bok som för agendan öppet och med humor. Som ett anti till alla skrifter om hur svårt och ångestfyllt livet som hbtq-person är. Och visst, många hbtq personer lider av psykisk ohälsa och självmordsstatistiken är hög i våra kretsar, det är inget som Lodalen och Tudor skyggar ifrån. Men det är skönt med en skrift som inte bara fokuserar på det utan går in i ämnet med ett lustperspektiv.
Trots att det i vissa delar kan vara plump läsning tycker jag att den är läsvärd även för folk som inte identifierar sig som hbtq-personer. Åtminstone för att få en inblick i hur livet som icke hetero kan te sig.
Den är inte perfekt men det är en bra början på vad jag hoppas kommer att bli en våg av mer lustfylld queerlitteratur.
Årets bok på gaygalan 2015 |
Jo, såg inläget du syftar på på din facebook-sida. Har folk ingen humor? Det är väl givet att man inte ska det titeln på fullkomligt allvar?! //Sofia
SvaraRadera