X-böckerna - litteratur för den hårdkokta

Japp, som titel lyder har det blivit dags för en recension av 2 deckare ur den högklassiska X-serien. Där X står för ond bråd död.... Och en aningens unken kvinnosyn.

Mord med förhinder av Hans Lugar är en underbar kliché till deckare. Jag skulle nog kunna sträcka mig så långt som till att påstå att författaren faktiskt inte missat en enda av deckargenrens klyshor.

Här får vi möta femme fatales med ”vällustigt fulländade former” som ”går som en kvinna alltid bör gå, men som ytterst få kan”. De är dessutom i besittning av sovrum som ”slingrar sig omkring en på samma sätt som hyresgästen själv skulle ha gjort om hon varit hemma”. De har dessutom inga pojkvänner utan boyfriends och de är sannerligen inga duvungar.

Och de manliga hjältarna! De tar sina kvinnor på samma sätt som de tar sin whiskey – för att rensa hjärnan från sina olustiga, naggande tankar (Say what?!), de skjuter med sina puffror och de har inte händer, utan labbar.

Handlingen kretsar kring den hårdkokta privatdetektiven Farell som ska utreda mordförsöket på en ung och vacker societetsflicka. Och ta inte mitt ord för det, utan döm själva om hur man inte kan låta bli att älska en inledning som denna:

-Vill ni ta reda på vem som mödat mig, mr Farell? Sa hon.

En deckare möter alla möjliga typer, men det var garanterat första gången ett lik promenerat in genom min dörr. Och om den här läckerbiten var ett lik så var det ett som jag gärna skulle dela kista med!

Ja ni ser ju själva vilken läsklassiker detta är! För övrigt dricks det ryes titt som tätt i boken. Och jag blir inte klock på vad det kan vara, men gissar på att det förslagsvis är whiskey. Input, någon?

Detektiven är dödsdömd av Michael Storme bjuder tyvärr inte alls på samma klass av underhållning, även om också denna har sina ljusa stunder. Det mest underhållande av allt måste ändå vara den gifta detektivens benägenhet att strula runt med allt som har två ben och rör sig, utan att det tas som något konstigt på minsta vis. För att inte tala om att han på typ varannan sida styrker sig med något starkt, vare sig klockan är 10 på morgonen eller kvällen. Härligt!

Först funderade jag på att dra handligen i korthet, men då denna mest verkar vara en ursäkt för att huvudpersonen ska få strula runt känns det ganska onödigt. Vi kan nöja oss med att det handlar om en privatdetektiv som dras in i en utredning som visar sig dödligare än vad han kunnat ana. Inte så passa dödligt dock att vår hjälte inte hinner med att lägra en och annan kvinna samt till och med delta i en orgie. Tur för honom då vår hjältinna enligt vår hjältes noteringar är ett enda välskapt isblock, vilken han dock känner på sig sitter inne med dolda passioner som en verklig konstnär kan få att flamma upp. Om han har rätt i antagandet, ja, ni kan ju gissa....

Man måste ju ha sina prioriteringar, som jag är säker på att vår privatdetektiv Nick skulle ha hållit med om.

Ja ni ser ju att jag haft fullt upp under året med att plöja den ena klassiska romanen efter den andra :).

// Sofia

Common People like me

Vad skönt att Allt snart är utläst, och vilken rolig idé med att beskriva sig själv igenom sångtexter.
Eftersom jag gillar så många olika band var det svårt att välja bara ett. Därför lät jag slumpen avgöra. Först gjorde jag en lista på de tio mest spelade artisterna i min Ituneslista, sedan tog jag en av mina älskade D10 och skulle slå fram en vinnare. Men eftersom det var ett tag sedan jag rollspelade tyckte jag det var så kul att rulla att jag slog fram fyra kandidater. Sedan tog jag min D4 och slog fram en vinnare. Som en mesigare version av Battle of the bands, skulle en kunna säga.

Choose a band and answer only in song TITLES by that band:
My Chemical Romance 

Are you male or female:
Common People

Describe yourself:
The kids from yesterday

How do some people feel about you:
Heaven Help Us

How dou you feel about yourself:
Teenagers

Describe where you want to be:
House of Wolves

Describe what you want to be:
Give 'em hell, kid!

Describe how you live:
Under Pressure

Describe how you love:
I don't love you

Share a few words of wisdom:
You know what they do to guys like us in Prison

Videon fick bli Helena, på grund av den snygga begravningsscenen. Ungefär som att ha en flashmob på en begravning. Rätt kul idé när jag tänker efter, som en uppdaterad version av en irlänsk begravning.

Om jag lyckats följer även en bild på min beslutsprocess:

Högkvalitativ deckarfrossa

Under våren och sommaren var jag lätt graviddimmig i hjärnan (ja, vi kan ju skylla på det i alla fall) vilket väl får sägas avspeglas på valet av litteratur då jag under dessa månader riktigt frossade i högkvalitativ litteratur såsom mysrysare och halvtaskiga deckare. Att frosseriet delvis fortsatte under hösten kan vi ju bortse ifrån. Tänkte ta en lite närmare titt på 3 av deckarhistorierna som jag utan att skämmas det minsta över läste på bussen på väg till och från jobbet.

Mord är ingen konst av R.S Pratcher
Det roligaste med denna historia, på engelska ”The da Vinci affair” är att författaren/översättaren verkar ha vissa problem med sin konsthistoria då da Vinci kategoriskt benämns som Lionardo.

Jobbet denna gång är allså att hitta en stulen tavla av ovan nämnda konstnär.

Det här är en rktg höjdare inom genren, kryddad med underbara uttryck som hur hjälten ”satte två piller i kistan” på sina offer. Att brudarna benämns kategoriskt bevämns som sockerhumlor och tårtsmulor är inte heller fel och inte heller det faktum att i alla fall en av dessa brudar är färdiggräddad och välsmakande som italiensk pizza direkt från en ugn nere vid medelhavet, fortfarande varm...he he.

Hjältens pistol är för övrigt döpt till Emma...

Nu blev ni sugna på lite deckarläsning, va?! För den som vill låna är det bara att hojta. Jag vill ju inte vara skyldig till att ni missar en literär pärla som denna.

Snuten som knäcktes av Carter Brown
En, ehhhh, intressant historia om polisen Al Wheeler som blir indragen i skumraskaffärer av den rike pampen Edward Sloan, som vill att Al letar reda på hans försvunna dotter. Större delen av handlingen kretsar kring vilka drinkar Al sveper, vilka flickor han spanar in och vilken sjutusan till karlakarl han är. Alla kvinnor typ dånar när han så mycket som sneglar åt dem, och vid utfrågningar av vittnen är det snarare regel än undantag att det slutar i sänghalmen. Visst ja, en orgie hinns med också. Tillåt mig hånflina.

Smäll i Sibirien av J Bruce
En riktigt underhållande historia om agenten och tuffingen Hubert (!) som infiltrerar ryssarnas topphemliga laboratorium genom att låtsas vara den tyska vetenskapsmannen dr Menzel. När han inte försöker snoka reda på hemligheter, eller planerar sin flykt, spenderar han tiden med att få fiendernas kvinnliga agenter i säng. Han blir dessutom prakiskt taget knuffad i sängen för att det ska öka hans motivation för att hjälpa ryssarna med det vetenskapliga genombrottet. Kvinnosynen är ehhh, intressant. Här finns välskapta blondiner som har allt en man kan önska och beskrivs så här av en manlig karaktär; ”Hon heter Joyce. Men du kan också vissla på henne. Om du befinner dig på en bar när du visslar så lystrar hon”.

Ska bara avsluta med att ni har mycket att se fram emot framöver då jag fortfarande har ett tiotal Mysrysare att recensera samt ett gäng deckare i X-serien. Låter det inte lovande så säg?!

// Sofia

Utmaning antagen!

Självklart måste jag anta din utmaning, Stina! Och du gissade helt rätt - det blir Bob Dylan för hela slanten:

Choose a band and answer only in song TITLES by that band:
Bob Dylan

Are you male or female:
Girl from the North Country

Describe yourself:
Sad-Eyed lady of the Lowlands

How do some people feel about you:
Youre a big girl now

How do you feel about yourself:
Ugliest girl in the world ;)

Describe where you want to be:
Born in time

Describe what you want to be:
Forever young

Describe how you live:
Tangled up in blue

Describe how you love:
Just like a woman

Share a few words of wisdom:
Don’t think twice its alright

Och jag ska väl inte vara sämre än att jag också bjuder på en musikvide på temat. Men det får bli en cover. Det är Charlotte Gainsbourgh som gör en riktigt vacker version av Dylans "Just like a woman".

Det som var allra vackrast och allra osäkrast, allra skörast och allra starkast

Kärlekens geografi är en historia om besatthet och kärlek. Författaren möter en yngre man, en konstnär, som använt hennes Dagbok som inspiration till ett av sina verk. Detta korta möte förändrar allt. Till en början nöjer hon sig med att följa honom på avstånd via hans hemsida. Genom att nagelfara fotografier från festkvällar, studera kommentarer i kommentarsfältet och läsa krönikor bygger hon upp en bild av honom. Bland alla dessa pusselbitar finns ledtrådar till hans liv. Det känns livsviktigt att få veta allt om honom. Kanske kan något hos honom avslöja en ännu okänd sida hos henne själv.

I månader bygger hon grunden för denna envägsrelation, en handling som inger henne både en känsla av makt och av skam. Hela tiden medveten om illusionen, att hon istället för att närma sig verkligheten med varje ny ledtråd om hans liv kanske fjärmar sig från den. Hon tvekar för att kontakta honom på riktigt men gör det slutligen när illusionen hon byggt upp inte längre räcker till.

Hon sänder iväg ett mail. Och han svarar. Där någonstans börjar det på riktigt, något som liknar kärlek.

Jag tycker om sättet som Nina Bouraoui bygger upp historien på. Hon har ett långsamt, ordrikt, poetiskt vindlande språk som berättelsen vilar på. Det är alltigenom intensivt och det finns inga passager där man som läsare får chansen att vila. Varje ord är laddat med en väntan och en längtan som bara tycks öka. Man väntar på en urladdning, ett klimax som  ska ta udden av det hela, men någon sådan kommer inte. Desperationen finns kvar.

Som ni förstår gillar jag det här och jag kommer definitivt att läsa mer av Bouraouis.

 

Stina

 

Tainted love

Vänner för livet är boken som tog min Per Hagman-oskuld, och det tackar jag Boktipset för då jag vunnit den i en av deras veckotävlingar. Tack Boktipset, jag hade aldrig kunnat göra det utan er. Eller det hade jag nog, fast det skulle ha dröjt. Per Hagman är en sådan författare jag tänkt länge att jag borde ge en chans. Men sen har jag inte gjort det ändå för att jag tänkt att det inte är något för mig. Att det är för hårt och för sjaskigt och trasigt. Att jag inte orkar med Hagmans söndriga människor.

Men det gör jag visst visar det sig. Jag mer än orkar med dem, fastän de är precis sådär trasiga och vilsna och självdestruktiva som jag föreställt mig. De är båda unga vuxna men ingen av dem har vuxit upp. Sophie är dottern till en världsberömd jockey medan Erik kommer från helt andra och betydligt enklare förhållanden, men i varandra ser de något de känner igen. Båda är brända av tidigare erfarenheter och livrädda för att släppa någon inpå. Det är en kärlekshistoria, men ingen självklar sådan.

Det dröjer nästan halva boken innan den ens tar sin början. I föregående kapitel får vi växelvis ta del av de bådas tillvaro. Vi får lära känna dem ordentligt och förstår hur relationen dem emellan redan från början blir så komplicerad. För de här båda individerna med taggarna på utsidan finns ingen tanke om enkel kärlek. Inte så konstigt då att de kämpar emot.

Jag kan inte säga att jag köper karaktärerna helt. Särskilt Erik har jag svårt för. Samtidigt finns det något där som gör det svårt att värja sig. Jag vill tycka om dem men jag lyckas inte helt. De är helt enkelt inga personer som är lätta att tycka om och det har nog heller aldrig varit tanken. Oavsett känslorna de väcker sugs man in i deras värld, och trots det skitiga runt omkring är det en värld jag inte har något emot att vistas i. Jag ser rent av fram emot att besöka den igen.

Stina

I Am A Laser

Tyckte att Lowdens förra dagboksinlägg var ganska kul, så jag var tvungen att göra en rip-off. Jag uppmanar er att göra detsamma om ni har tid och lust. Får jag gissa att Sofia väljer Dylan i så fall? Vad det blir för Alex del vågar jag inte ens försöka gissa, men säkerligen blir det något bra :)

I Am A Laser. Vad är ni?

Choose a band and answer only in song TITLES by that band:

David Bowie

Are you male or female:

I Am A Laser

Describe yourself:

I´m Deranged

How do some people feel about you:

Space Oddity

How do you feel about yourself:

A Small Plot Of Land

Describe where you want to be:

There Is A Happy Land

Describe what you want to be:

Future Legend

Describe how you live:

Brilliant Adventure

Describe how you love:

Love You Till Tuesday

Share a few words of wisdom:

The Pretty Things Are Going To Hell

Avslutar med en Bowie-tribut. Ni har säkert sett den förut, men den är så bra att man kan se den igen. Jag gissar att Maroon 5 inte sett den här videon innan de skrev sin hitlåt.

 

 

 

Stina

Oh Well There´s Always Reincarnation

Det slår mig när jag räknar efter att jag inte har läst en enda rad i Allt på nästan exakt ett år (senaste rapporteringen var 8 december 2011). Times flies. Särskilt när man gör roligare saker än att läsa trista böcker.

Men nu är jag på begäran (Sofias) igång igen. Ni kanske inte tror mig (eftersom ni hört det förut) men 2013 är året då den här stentrista romanen kommer att bli utläst. 92 sidor kvar bara, så nu har nedräkningen börjat på allvar.

Vecka 60-112.

 

Det bästa

2005 Vecka 44 Tisdag (s. 532-533)

Choose a band and answer only in song TITLES by that band:

Fosca

 

Are you male or female:

My Body Isn´t Me

 

Describe yourself:

Diary of an Antibody

 

How do some people feel about you:

Square in the Social Circle

How do you feel about yourself:

On Earth to Make the Numbers Up

 

Describe where you want to be:

There Is Another Country

 

Describe what you want to be:

The Director´s Cut

Describe how you live:

Live Deliberately

 

Describe how you love:

Supine on the Astroturf

 

Share a few words of wisdom:

Oh Well There´s Always Reincarnation

Det värsta

Resten

84 sidor lästa sedan sist.

Är nu på sidan 536, dvs 92 sidor kvar.

Stina

Månadens tips: Lär känna era dödssynder

Jag kan för övrigt starkt rekommendera tidningen Dagens artikelserie om de sju dödssynderna. Ett litet tips om ni vill lära känna era dödssynder riktigt bra. Sök på kardinalsynd så får ni fram dem. Ett förslag är att ni börjar med den aktuella lättjan.

Stina

Månadens tema December: Acedia

 

Den sjunde dödssynden är den som kan vara svårast att definiera. Latinets acedia härstammar från grekiskans akedia. De betyder ”frånvaro av att bry sig”, ”slöhet”, ”likgiltighet”, ”leda”, ”att vara uttråkad” och förstås ”lättja”. Man kan se att de kommer från samma källa men det är stor skillnad på att ligga och lata sig en hel dag och att vara utled på livet.

 

Thomas av Aquino beskriver acedia som strategin att fly från världens sorg. När vi inte orkar med fler besvikelser och sorger, lidanden och misslyckanden kan det hända att vi väljer att vända oss bort från allt. Att vi väljer ett icke-liv framför att leva. Vi orkar inte fortsätta kämpa utan retirerar till likgiltighet, en slags andlig apati, där tillvaron alltmer töms på mening och innehåll.

 

Straffet i helvetet för synd av detta slag är att kastas i en ormgrop. Det kan nog vara effektivt. Det är nog svårt att vara apatisk och likgiltig när man delar utrymme med en mängd slingriga och krälande reptiler.

 

Varje dödssynd har en dygd som de ibland kan förväxlas med, i detta fall försiktighet. Månadens kvinnliga karaktärer har båda levt sina liv försiktigt, om än inte nödvändigtvis dygdigt. De har av olika anledningar valt att stänga av, en skyddsmekanism som hindrar dem från att leva fullt ut. Riktiga känslor är farliga och att visa sårbarhet har sitt pris. Men riskerar man ingenting kan man heller ingenting vinna. Och kanske är det dags att ta språnget och våga. Att släppa taget och riskera att falla eller upptäcka att man står stark.

 

Månadens bok Mina fräknar handlar om 40-åriga Karin. Hennes liv har inte riktigt blivit som hon tänkt sig, varken privat eller karriärmässigt. Mellan uppdragen hos ett bemanningsföretag sitter hon mest hemma och betraktar livet som pågår utanför. Men något är på väg att hända som motvilligt väcker henne ur sin avsomnade tillvaro. Förändring är på väg och det börjar med hennes fräknar.

 

I Vänner för livet möts två trasiga människor, Sophie och Erik. De är inte vana att släppa andra inpå livet men ser något i varandra som kanske gör det värt risken.

 

Månadens bok: Mina fräknar – Sofia Hallberg, 2012.

Vänner för livet – Per Hagman, 2010.

 

Jag låter Margot från The Royal Tenenbaums representera månadens tema Acedia. Bilden är hämtad från http://www.tumblr.com/tagged/margot-tenenbaum

 

Stina