torsdag 3 november 2011

Vilken dystopi borde DU emigrera till?

För att fira vårt 500 inläggg, en aning sent jag vet, och för att ni ska hinna komma i stämning inför mitt nästa boktema kommer här en liten teaser inför decembers månadstema. Helt fräckt har jag snott Stinas idé (om ni ännu inte gjort hennes litterära frukostquizz är det sannerligen på tiden: Den hittar ni här!) och en del av hennes frågor, kompletterat med en del nya.

Helt kort kan man säga att testet är till för att man ska få veta vilken dystopi man passar bäst in i. 11 av mina dystopiska favoriter (och en del självklara klassiker) finns representerade och en hel del har ni säkert läst tidigare då flera stycken av dem varit med i våra månadstema. Så vad väntar ni på? Räkna samman vilken bokstav du får mest av och kolla i facit vart du borde bosätta dig härnäst.

Kom jag förresten ihåg att berätta att alla som deltar, och i kommentarsfältet meddelar vilken dystopi man blivit, om man läst den och hur väl man tycker att man passar in i sitt dystopiska samhälle, är med och tävlar om synnerligen fina priser. Självklart med Boktriangeltema! Innan den 15 november vill jag ha era svar!

1. Beskriv dig själv med tre ord
A Cynisk, intelligent och utan framtidstro.
B Missanpassad, oförsiktig och egoistisk.
C Svartsjuk, misstänksam och desperat.
D Ofruktsam, missnöjd och en börda för samhället.
E Fruktsam, missnöjd och en tillgång för samhället.
F Plågad, rådvill och lite av en datanörd.
G Tystlåten, målmedveten och ständigt på språng.
H Ståndaktig, motståndskraftig och lätt alkoholiserad ensamvarg.
I Medgörlig, omhändertagande och konstnärlig.
J Medelålders, misstänksam och något av en outsider
K Religiös emigrant som är något av en drömmare

2. Vad är du mest rädd för?
A Att du inte kan lita på vad som hänt i det förflutna.
B Att vara självisk.
C Att dina tankar inte är privata.
D Att du aldrig kommer att kunna få barn.
E Att du kommer att tvingas föda barn.
F Att naturen kommer att förstöras.
G Att du ska svälta ihjäl.
H Vampyrer.
I Att någon kommer att stjäla dina inre organ.
J Att alltid stå på utsidan och titta in.
K Det okända.

3. Vad är din favoritsysselsättning?
A Det är inte att titta på tv i alla fall.
B Du roar dig med att dagdrömma om hur livet hade kunnat vara.
C Att försöka få reda på vad människorna omkring dig tänker.
D Att slå folk på käften.
E Att läsa.
F Att spela dataspel.
G Långa promenader.
H Att supa dig full.
I Att teckna.
J Att pyssla i hushållet.
K Religion, sex och filosofi – i den ordningen.

4. Vilket yrke känns mest som du?
A Faktagranskare; eftersom du har vanan inne.
B Det är kanske inget yrke, men du känner dig sannerligen som en robot.
C Psykolog; att rota i människors hjärna är något du kan tänka dig att göra 24/7.
D Historiker; genom historien kan man lära sig om sin nutid.
E Konkubin; cause you´re sexy!!!
F Djurskötare; djur är också människor.
G Ett stillasittande yrke är inget för dig. Kanske stigfinnare?
H Om jobbet som Buffy the vampire slayer är ledigt kan du stå till tjänst. Det är du och Mr pointy!
I Sjuksköterska; du gillar att vara omhändertagande.
J Hemmafru; att pyssla omkring med hushållsgöromål är din grej.
K Pilot; ständigt påväg, det är ditt motto!

5. Vilken är din matprofil?
A Mat är varken särskilt viktigt, eller särskilt tillgängligt, för dig. Du äter det som står till buds helt enkelt.
B Kokakaka är smarrigt och har alla näringsämnen man behöver. Alla äter det och det är allas favoriträtt.
C Mat intresserar dig inte. Droger är the shit!
D Du är allätare, med undantag för kött från ungdjur. Du skulle aldrig få för dig att äta kalv, lamm eller kyckling. Det är oetiskt att äta något som ens avlägset påminner om barn.
E Du äter det som finnas att köpa för tillfället, oftast torrt och segt kött av något slag. Du är absolutist och dricker aldrig något starkare än cider.
F Du är vegetarian. Kött är mord!
G Allt som är konserverat.
H Kött är alltid en favorit, men mest bryr du dig om vad du dricker. En whiskey sitter aldrig fel.
I Du är lite av en hemmamänniska och äter så gott som aldrig ute – det känns så olustigt!
J Hemmlagat ska det vara och husmanskost. All mat du äter lagar du själv. En duglig kvinna reder sig själv som du brukar säga.
K Du oroar dig lite för att matförråden ska ta slut, så mat är inget du gärna tänker på.

6. Vilken kontaktannons känns mest lockande?
A Levnadstrött medelålders man söker en kvinna som kan ge mitt liv ny mening. Jag ser dig som en ung kvinna intresserad av allt det sanna i livet. Svar till ”Sanningen framför allt!”
B Om du är trött på konformism och jämnlikhet intill det absurda och längar efter en man som är en MAN kan den här annonsen vara något för dig. Viktigast är att du står ut från mängden, vågar ifrågasätta och säger nej till droger. Stämmer detta in på dig är chanserna stora att du är min kvinna med stort K. Svar till ”Grönöga”.
C Medborgare lika god som någon annan söker en kvinna att leva med. Då tilliten betyder allt i ett förhållande får det inte finnas några hemligheter emellan oss. Allt annat är förhandlingsbart. Svar till ”Tillitsfull”.
D Barnkär kvinna i sina bästa år söker viril man för kärlek, äktenskap och barn. Du får inte vara allergisk pch måste älska katter lika mycket som jag. Svar till ”Fisken”.
E Kvinna i 30-årsåldern söker en väninna att leva loppan med. Du bör vara lesbisk, kämpa för jämnlikhet mellan könen och inte dra dig för att bryta mot lagen. Svar till ”Rött är INTE rätt”.
F Eremit som tröttnat på att leva utan intellektuell stimulans söker flicka för kamratskap och kanske mer. Då jag omöjligt kan flytta är det du som får komma till mig. Svar till ”Den förskräcklige snömannen”.
G Änkling söker fru. Då min son betyder allt för mig bör du vara den moderliga typen och jag sätter stort värde på att du kan laga mat, koka soppa på en spik så att säga. Det är ett plus om du är döv eller stum, då varken min son eller jag är några pratsamma typer. Mina intressen är långa promenader och att umgås med min son. Svar till ”Tala är silver”.
H Blond och blåögd man söker en levnadskamrat. Är heterosexuell, men det viktigaste är att du över huvud taget existerar. Så vad väntar du på? Man eller kvinna, ung eller gammal, människa ellet djur. Hör av dig! Jag väntar tålmodigt. Varelser med huggtänder göra sig icke besvär. Svar till ”Last man standing?”.
I Omhändertagande och hemkär kvinna som närmar sig de trettio söker ung man för förhållande. Du bör inte vara barnkär då barn inte är förhandlingsbart! Du bör vara konstnärligt intresserad och det är ett plus, men inget krav, om du har alla kroppsdelar i behåll. Svar till ”Nurse Betty”.
J Medelålders kvinna i sina bästa år söker en man utan våldsamma tendenser. Liksom jag är du en sann djurvän som uppskattar lugna hemmakvällar, ordning i tillvaron och allt det lugna i livet. Svar till ”Luchs matte”.
K Är du Marsian i besittning av ett flashigt rymdskepp? Då är du mannen för mig! Jag är en livsbejakande kvinna som söker en man som kan konsten att föra. Vad väntar du på? Låt oss tillsammans dansa livets dans. Svar till ”Daisy Doody”.

7. Vilken slogan eller vilket citat är mest slagkraftigt?

A Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka alternativt Storebror ser dig.

B Christ, Marx, Wood and Wei,
Led us to this perfect day.
Marx, Wood, Wei and Christ,
All but Wei were sacrificed.
Wood, Wei, Christ and Marx,
Gave us lovely schools and parks.
Wei, Christ, Marx and Wood,
Made us humble, made us good.

C Ur tankar och känslor föds ord och handlingar. Hur skulle tankar och känslor då kunna vara den enskildes ensak? Tillhör inte hela medsoldaten Staten?

D Freedom from fear, freedom from want, and freedom from boredom.

E Nolite te basterdes carborundorum.

F It is the strict adherence to daily routine that tends towards the maintenance of good morale and the preservation of sanity.

G The road to hell is paved with good intentions.

H [I am] a new superstition entering the unassailable fortress of forever. I am legend.

I We all complete. Maybe none of us really understand what we've lived through, or feel we've had enough time.

J Man måste kunna ljuga för att leva bland människor.

K Jag frågade mig själv men glömde svara.Jag drömde mig ett liv men glömde vara

8. Vilken låt tilltalar dig?

A Fest i hela huset - Big Brother Ft. Basshunter


B Perfect day - Lou Reed


C I shall be free - Bob Dylan


D We are the world


E Lady in red


F Änglamarken


G Every day is a winding road


H Let me rest in peace


I Never let me go


J The wall


K Life on Mars


9. Vilket tv-program är bäst?
A Big brother
B Du tittar helst inte på tv
C Dr Phil
D Unga mödrar
E The nanny
F Robinson
G Amazing race
H Buffy the vampire slayer
I Vänner
J Oprah
K Arkiv X

10. Vilken skådespelare skulle spela dig i filmen om ditt liv?
A Richard Burton har den rätta pondusen för att gestalta dig på film.
B Keanu Reaves, eftersom han gjorde ett så bra jobb i Matrix.
C Gabriel Byrne eftersom han har vanan av att spela hjärnskrynklare sedan tidigare.
D Clive Owen/Julianne Moore känns som de rätta att spela dig då du är säker på att också de vet vad det vill säga att bli gammal i en värld där ungdom åtrås.
E Faye Dunaway har alltid varit en favorit, och du är säker på att ingen kan fånga din bitchiga sida som hon.
F Du är rätt less på dig själv och känner dig knappt mänsklig längre. Om någon skulle spela dig skulle det vara ett monster i stil med Snömannen.
G Viggo Mortensen/Charlize Theron känns sammanbitna och dystra nog att gestalt dig. Det kan ju knappast vara så svårt heller med tanke på att de inte behöver lära sig en enda replik.
H Will Smith kanske känns som ett otippat val då du är blond och blåögd, men du känner att ni har samma inställnig till livet.
I Keirah Knightley, Carey Mulligan eller Andrew Garfield. Du känner att de alla skulle kunna gestalta din inre ångest och din tysta acceptans av världen som den är.
J Kanske Meryl Streep. Hon känns som en kvinna som står med båda fötterna på jorden och inte är rädd för att hugga i när det behövs – precis som du själv med andra ord.
K Helen Sjöholm skulle nog kunna funka. Så vacker röst som du har kan det inte bli tal om någon annan.

11. Om du var en superhjälte, vilken kraft skulle du ha?
A Du skulle vara Hiro från ”Heroes” med makten att ändra historien.
B Du skulle begåvas med gåvan att ljuga så att tungan svartnar.
C Likt Charles Xavier från X-men vill du kunna läsa andra människors tankar.
D Kunde du förvandla djur till människor skulle din lycka vara gjord.
E Likt ”The invisible girl” vill du kunna göra dig osynlig.
F Du skulle vara den dödligs ”Poison Ivy” och likt henne vilja se till att växterna tar över världen.
G Inte för att det är en superkraft, men ett par Sjumilastövlar skulle ju inte sitta fel!
H Buffys vampyrjägarkrafter är vad du skulle vilja ha. Och ett gängs Scoobys skulle inte heller sitta fel.
I Kraften att läka alla sår, precis som Wolverine i X-men.
J Likt Stålmannen skulle du inte ha något emot att kunna gå genom väggar.
K Du vill kunna förflytta dig i rummet. Tänk att kunna förflytta dig till en plats bara genom att tänka på den!

12. Viktigaste personen i ditt liv, vem är det? Det kan vara någon som är närvarande eller någon som är frånvarande.
A Storebror.
B Alla är utbytbara och likadana, och ingen är speciell.
C Din fru (den hyndan).
D Dina (ofödda) barn.
E Din lilla dotter.
F Person och person; djur är ändå viktigare.
G Din far/son.
H Vilket sällskap som helst skulle vara välkommet.
I Dina barndomsvänner.
J Din hund. Eller kanske din ko.
K Din robot.

13. Det viktigaste i livet är att....
A vara fri att leva sitt eget liv.
B bestämma över det själv.
C veta vem man kan lita på.
D få barn.
E kämpa för kvinnornas rättigheter.
F vara rädd om Moder natur.
G ha ett par riktigt bekväma skor.
H ha någon att dela det med.
I vara duktig på att tecka och måla.
J hålla sig vid liv.
K veta vart man är påväg.

14. Vilken är din favoritförfattare?
A George Orwell
B Ira Levin
C Karin Boye
D P.D James
E och F Margareth Atwood
G Cormac McCarthy
H Rixhard Matheson
I Kazuo Ishiguro
J Marlen Haushofer
K Harry Martinsson

15. Vilket samhälle låter mest lockande?
A Ett samhälle där Kärleksministeriet är ett av de styrande organen, där nyspråk talas och där tv:n aldrig stängs av.
B Ett samhälle där alla är jämnställda varandra, där våld inte existerar och där alla har jobb, mat, fritid och gemenskap.
C Ett samhälle där varje hem har ett hembiträde, där du bara behöver stå ut med dina barn tills de fyller 7 år och där säkerhet är ett ledord.
D Ett samhälle där du alltid kommer att vara yngst, där katterna också är människor och där inga snoriga ungar längre springer omkring och förpestar tillvaron.
E Ett samhälle där du, som en av få, kan föda barn, där saker som porr och prostitution har utrotast (i alla fall i teorin) och där det är belagt med dödsstraff att skada dig.
F Ett samhälle där man ägnar sig åt odling, där nya otroliga djurarter har forskats fram och där Diane Fossey tillbeds som ett helgon.
G Ett samhälle där du slipper umgås med någon annan än din far, där ni tar långa stärkande promenader ihop, men där ni aldrig riktigt får äta er mätta.
H Ett samhälle där du inte behöver betala för maten du hämtar i köpcentrumen, där det står dig fritt att vandra in i andra människors hem, i alla fall på dagen, och där du får dricka dig full varje kväll utan att någon klandrar dig.
I Ett samhälle där du får växa upp på ett internat tillsammans med liksaninnade och där du aldrig behöver oroa dig för vad du ska göra i framtiden – din framtid är nämligen redan utstakad.
J Ett samhälle där du får hålla dig för dig själv i hemmets lugna vrå, med sällskap av dina älskade djur.
K Ett samhälle där man börjat emigrera till Mars i stora rymdskepp, där den själsliga födan är mer livsnödvändig än den kroppsliga.

16. Vilket namn passar dig bäst?
A Winston
B Om du är kille; Bob, Jesus, Karl eller Li och om du är tjej Anna, Mary, Peace eller Yin.
C Leo
D Theodore
E Offred eller Serena Joy
F Adam eller Eva
G Du har inget namn
H Robert eller Ruth
I Kathy
J Du vet inte riktigt, men du gillar namn som Luch och Bella.
K Daisy, Isagel eller Chefone

Räkna nu ihop ditt resultat, och ta en titt i facit!



A 1984 av George Orwell
Du skulle vara den perfekta medborgaren i det totalitära Oceanien, beskrivet i George Orwells ”1984”. Här står ständiga krig och svår fattigdom på menyn. Men du kan alltids koppla av framför din tvskärm som ständigt är påslagen - både för att mata dig med propaganda, men också för att ständigt hålla dig övervakad. Hoppas att du gillar att titta på tv!

Kanske kommer du att få jobb på någon av de fyra myndigheterna, liksom Winston Smith, huvudpersonen i boken. Sanningsministeriet har hand om propaganda och lögner, fredsministeriet om de ständiga krigen, kärleksministerier om lag och ordning genom tortyr och tankepolis och slutligen överflödsministeriet som har hand om ekonomin.
Språket som talas är nyspråk, framtaget för att hindra medborgare som dig att tänka kritiskt eftersom språket helt enkelt inte möjliggör det.

Är du intelligent och cynisk som bokens huvudperson kan livet i Oceanien bli lite lätt jobbigt, där du inte kan låta bli att drömma om frihet och sanning. Du är helt enkelt trött på lögner, korruption och lever i ständig fruktan utan kunna tro på framtiden. Kanske är du istället bara en ung och upprorisk rebell som Julia, och trotsar partiet för att du tycker att det försöker beröva dig på din frihet och lycka. Vilket än fallet är gör du bäst i att hålla dig undan för tankepolisen, som skulle straffa dig för dina syndiga tankar och handlingar. Och javisst ja, krimtänk straffas ALLTID, oavsett om det är medvetet eller något som sker i sömnen.

Men du har säkert inget att oroa dig för, för du ifrågsätter väl inget?!


B En vacker dag av Ira Levin
Lyckliga dig att bli medborgare i ett perfekt samhälle, beskrivet av Ira Levin i en ”Perfekt dag”. Ditt liv styrs av Unidatorn, som håller koll på varenda människa. Det är den som bestämmer var du ska bo, vad du ska jobba med, vem du ska gifta dig med och om du ska få barn eller inte. Eftersom du ska kunna vara trygg dygnet runt har du på dig ett armband som du skannar av så fort du ska någonstans

Här är likformighet ett ledord, vilket innebär att alla talar samma språk, har samma namn (det finns endast 8 olika namn att välja på, 4 killnam och 4 flicknamn), samma kläder, äter exakt samma mat och är lika nöjda med livet. För att du alltid ska forsätta leva nöjd och likformig får du månatliga behandlingar som gör att du inte ska ha några obehagliga eller upproriska tankar.

Det inte existerar heller inte några etniska grupper, utan alla har kodats till samma ras, liksom skillnaderna mellan män och kvinnor har eliminerats; männen har ingen skäggväxt, kvinnorna har knappt några bröst och menstruerar inte och alla har samma hårfärg och ögonfärg.

Har du oturen att missa en månatlig behandling kommer detta sannolikt att resultera i att ditt perfekta liv inte känns så perfekt längre. Du kanske börjar ifrågasätta varför du själv inte får bestämma över ditt liv, och du kanske till och med börjar ägna dig åt egosim. Hemska tanke! Har du riktig otur kommer du i dåligt sällskap och försöker kanske till och med att fly till världen utanför.

Man dör tyvärr tidigt här, kring 62 års ålder – men hey, du har levt nöjd hela ditt liv så det måste ändå vara ett lågt pris att betala för att leva i detta perfekta samhälle!


C Kallocain av Karin Boye
Du är, liksom Leo Kall, medsoldat i Karin Boyes Världsstat beskriven i ”Kallocain”, ett samhälle präglat av hjärntvätt, propaganda och övervakning. Du kommer att leva med det ständigha hotet att bli angiven och till och med dina barn kan vända sig emot dig, då de vid 7 års ålder skickas till spciella uppfostringsläger för att indoktrineras till goda och lojala soldater. Dock är det säkerligen så att du finner detta betyggande eftersom denna kontroll garanterar din säkerhet.

På grund av krigshot tvingas du leva under jord i olika celler. Här finns tex. Kemistäder, och Skostäder – men för att undvika spionage tillåts du inte att ha kontakt med några andra celler än din egen och har du otur har resten av din familj hamnat i en annan cell.

Du har ditt eget hembiträde här, härligt eller hur?! Hennes uppgift är även att infomera polisen om du skulle uppvisa ett avvikande beteende. Är du en av dessa avvikare som längtar efter frihet från Staten och inte bara vill vara ett kugghjul i maskineriet gör du bäst i att hålla dina tankar för dig själv.


D Människors barn av P.D James
Du lever, liksom historikern Theodore ”Theo” Faron, i år 2021. År 1995, kallat år Omega, var det sista året som barn föddes, då männens spermaproduktion året innan sjönk till noll. Dessa sista barn som föddes kallas för Omegor, och har du tur är du en av dem. De kommer alltid att vara de yngsta och har särskilda privilegier i samhället. De sägs vara lika grymma som de är vackra. De är dock förbjudna för dem att emigrera, då landet inte har råd att förlora ännu mer arbetskraft.

Eftersom världen ser ut som den gör är ingen längre särskilt intressserad av politik och därför har Xan Lyppiatt utropat sig till härskare av England. Men inte alla är nöjda med hans hårdföra styre. Ett styre som resulterat i att alla dömda brottslingar dumpas på Isle of Man utan hopp om att undkomma därifrån, att äldre, som blivit en börda för samhället, förväntas att ta sina egna liv och där utländsk arbetskraft samvetslöst utnyttjas.

Men hey, var inte ledsen! Vem behöver ett människobarn när du lika gärna kan klä katten i dockkläder och ta den för en promenad i barnvagnen. Eller varför inte skaffa en docka att älska?


E Tjänarinnans berättelse av Margareth Atwood
Är du man, chauvinist och rasist? Grattis, då är det här världen för dig!
Du lever i republiken Gilead i det f.d USA. Efter en terroristattack har en grupp kallad ”Jacobs söner” gjort revolution och tagit makten. Med inspiration från Gamla testamentet har man skapat nya samhällsklasser och föremål som smink, modemagasin och oanständiga kläder är illegala.

Är du kvinna borde du ha vetat bättre än att bege dig hit. Här får kvinnor inte ha några egna tillgångar, ingen egen identitet och de är inte ens betrodda med en syssla som läsning.

Har du haft (o)turen att bli en s.k tjänstekvinna har du inte ens ett eget namn. Du heter vad din nuvarande arbetsgivare heter; om han heter Fred är du Offred (of (av) Fred) och det är du som förväntas välsigna honom och hans fru med ett barn, då du är en av ett fåtal kvinnor som fortfarande är fertila (dock menas det att endast kvinnor, inte män, kan vara sterila).

Annars kanske du är den infertila frun till en av dessa män, och måste delta när han har sex med en annan kvinna.

Är du upprorisk nog kan du gå med i motståndsrörelsen, men akta dig – du kan ha oturen att plika med ditt liv.



F Oryx och Krake och Syndflodens år av Margareth Atwood
Det var inget trevligt ställe du kom till, det här! Stora delar av jorden är obeboeliga, mat och mediciner är genmodifierade och i många fall till och med giftiga och en obeväpnad människa med friska organ går långt ifrån säker.

Civilistaionen kommer snart att gå under och du befinner dig i en värld befolkad av de mest mystiska varelser; tillkomna genom genetisk forskning. Människoliknande Krakar finns här, liksom Merhårfår, framavlade för att producera människoliknande löshår i de mest skiftande färger och otaliga andra nya arter.

Innan världen gick under fick du bevittna hur den ena djurarten efter den andra utrotades och samhället är genomsyrat av droger, porr och aktiviteter som offentliga avrättningar.

Numera kanske du tillhör rörelsen ”Guds trädgårdsmästare” ledd av Adam ett, vilka ägnar sig åt att ta tillvara på allt som Moder jord har att erbjuda, i alla fall allt vegetariskt då de är mot ätandet av kött. Här tillber man helgon som Diane Fossey, odlar giftfritt, återvinner allt och sjunger psalmer som handlar om växter, djur och årstidernas gång. Når man upp till rätt nivå i rörelsen blir man en Adam eller Eva.

Tillhör du en av dessa har du på sätt och vis tur då det finns långt värre sätt att leva i detta samhälle. För i det här samhället verkar ingen riktigt känna sig säker. Människor låser in sig i hemliga communities, gatugängen härskar, kvinnor blir inlåsta i bordeller och korruta storföretag kan göra lite som de vill.


G The road av Cormac McCarthy
Hoppas du har vandringskängorna med dig, för du har en ändlös vandring framför dig.
I en värld där civilisation och de flesta människorna har gått under har du insett att du inte kommer att överleva vintern om du inte tar dig någonstans där det är varmare. Genom ett kallt, mörkt och askbestrött landskap, utan vare sig växter eller djur, genomför du din ändlösa vandring utan minsta ord till klagan.

Är du ensam bör du försöka hålla dig undan mänsklig kontakt då många överlevande har blivit kannibaler. Men vill du hålla dig vid liv måste du ända försöka hitta mat, för annars kommer du att sväta ihjäl. Och blir du tillfångatagen är det bäst att göra pinan kort och skjuta dig själv i skallen innan kannibalerna börjar festa på dig.

Men hallå, det kunde vara värre! Du får i alla fall frisk luft och motion.


H I am legend av Richard Matheson
Lucky you! L.A babe you! Du har fått äran att joina Robert Neville, den sista människan på jorden, i hans kamp mot vampyrerna. Tillsammans med honom kan du slakta vampyrer på dagarna och supa dig full om nätternas. Låter ganska bra, va!? Hoppas du gillar vitlök förresten, då du förmodligen kommer att omges av en konstant vitlöksstank.

Har du ork för det kan du hjälpa honom att reparera huset mot vampyrattackerna, forska kring vampyrismens uppkommande och förhoppningsvis lyckas hitta ett botemedel.

Om inte annat kanske du får bereda dig på att bli legend. Är inte det vad du alltid drömt om ändå?


I Never let me go av Kazuo Ishiguro
Vad tänkte du på egentligen? Att välja Kazuo Ishiguros Never-let-me-go-samhälle känns som en gamble om dina kroppsdelar. Men vad vet jag, du kanske helt enkelt kände att du hade en njure för mycket eller att du kanske skulle se så mycket coolare ut i avsaknad av en livsnödvändig lem. Kanske kände du helt enkelt ett inre behov av att får vårda dina vänner om någon skulle få för sig att stjäla deras inre organ, och har du tur blir du sköterska och inte patient. För en tid i alla fall.....

Du är förmodligen konstnärligt lagd och ägnar dig gärna åt att måla. En annan av dina favoristsysselsättningar är sannolikt att läsa. Du verkar också vara typen som gillar att kolla in såpor på tv, gärna dumma amerikanska sådana med pålagda skratteffekter. Men vi dömer dig inte för det (eller jo, vid närmare eftertanke gör vi nog det...). Förhoppningsvis är du en hemkär person, för sannolikt kommer du inte att få resa omkring så mycket i ditt (förmodligen korta) liv.

Men häng inte läpp för det du, förr eller senare ska vi alla spränga ljudvallen!!!


Väggen av Marlen Haushofer
Likt den namnlösa hjältinnan i Marlen Haushofers ”Väggen” finner du dig en dag helt plötsligt avskuren från mänskligheten och faktiskt allt levande i stort. En osynlig vägg håller dig instängd i din lilla stuga där du endast kan ströva omkring i din lilla dal, och titta ut genom väggen på människor och djur som verkar ha frusit fast i tiden.

Vad är det som har hänt egentligen? Är det effekterna efter terrorism? Kanske militärens hemliga vapen?

Hur som helst verkar det inte finnas mycket annat att göra för dig än att finna dig i situationen. Men en händig kvinna (eller man) reder sig själv, så det bästa du kan göra är att kavla upp ärmarna och se till att du kommer att ha ett matförråd som räcker över vintern.

Och var inte ledsen, sällskap har du ju i alla fall om än inte mänskligt sådant.


K Aniara av Harry Martinsson
Ja du, det här ser ju inte vidare bra ut! Tillsammans med andra förhoppningsfulla jordmänniskor var du på väg till Mars, men snart kom er rymdraket ur kurs och det ser inte ut som att ni någonsin kommer att komma dit.

Sorligt, inte sant! Men ni har i alla fall stora matförråd och ni kan ju alltid roa er med dans och musik, tillbedjandet av er Mima och kanske en orgie eller två. Och du behöver ju inte gå igenom det hela ensam, ni är många som så att säga sitter i samma båt.

Och Mars? Du ville väl ändå inte flytta dit egentligen och tvingas beblanda dig med fula små gröna gubbar.

Och se det från den ljusa sidan – när era matförråd väl tar slut kanske du redan är död!

Magisk realism

Skuggorna i spegeln är en ungdomsroman av Inger Edelfeldt som blandar realism med fantasyinslag. Edelfeldt har sitt eget speciella språk, som inte alltid faller mig helt i smaken. Hon är dock ganska träffsäker i sina skildringar. Arris beskrivning av sin familj är på en och samma gång ömsint, elak och hysteriskt kul. Lillasystern, såpaklonen kallad, och hon har ett slags hatkärlek sinsemellan.

Arri själv är inte helt lätt att sympatisera med. Hon är omogen, överspänd och dramatiskt lagd, en ganska typisk 17-åring helt enkelt. Trots att hon nyligen blivit ihop med Oscar som hon länge drömt om är hon trött på sin jordiska verklighet och drömmer sig bort till en annan värld. Föga anar hon att hennes drömmar kan komma att bli verklighet. Det börjar som skuggor i speglarna om natten.

Via speglarna får Arri tillträde till det mörka riket Eidolon som befolkas av ett vampyrliknande släkte. Där finns den förföriske Leonidas som både fascinerar och skrämmer henne. Precis som den värld han lever i är han kall, vacker och grym. De kan inte älska, det har han själv berättat för henne, ändå kan hon inte undgå att dras till honom. Hon skulle kunna bli en av dem så att de kan dela evigheten tillsammans, men är verkligen deras värld att föredra framför den verkliga?

Blandningen mellan vardagligt och magiskt är ett trevligt inslag i den annars ganska så stereotypa fantasygenren. Edelfeldt har förmodligen velat skapa sig något eget som inte är en kopia av någon annans fantasyrike, men hon har bara lyckats till hälften. Det som ligger Edelfeldt varmast om hjärtat är helt klart det vardagliga och allt som hör dit, så det är kanske inte så förvånande att det är dessa delar av boken som flyter bäst. De magiska delarna som utspelar sig i Eidolon behärskas inte på samma sätt. Överhuvudtaget tycker jag att Eidolon hade kunnat få ta mer plats. Inte ens nyckelscenen där Arri spelar huvudrollen får särskilt mycket utrymme utan hastas mest förbi i mitt tycke. Leonidas är dessutom en så pass fascinerande karaktär att jag gärna hade sett honom få ta lite mer plats. Men kanske gör han sig bäst som det är. Det är ju en konst att undgå att berätta för mycket.

Besöken från Leonidas blir allt tätare och för Arri utgör hans närvaro både en plåga och en välsignelse. Hon dras mellan den verkliga världen och Oscar å ena sidan och mot Eidolon och Leonidas å den andra. Hon måste göra sitt val, men vilket ska det bli?

Stina

torsdag 27 oktober 2011

Föga originell verklighet

Augustis månadsbok Udda verklighet av Nene Ormes var visserligen en av de bättre böckerna från fantasytemat, men jag blev ändå besviken. Med tanke på hypen hade jag väntat mig så mycket mer. Den handlar om Udda som hela sitt liv plågats av hemska och våldsamma mardrömmar, ofta så realistiska att de kunnat tas för verklighet. Men drömmar är intet mer än drömmar, ett fantasifoster som skapas under de mörka timmarna. Eller är de mer än så? Saker tar sin början som får Udda att tro att hennes drömmar kan vara nyckeln till något större. Hon befinner sig plötsligt i en värld hon inte vet något om, en udda verklighet. En värld befolkad av hamnskiftare, orakel, magiska lotsar och sanndrömmare.

Om den räknats som en vuxenbok tror jag inte alls att den hade fått samma hyllning som nu när den lanserats som en ungdomsbok. Jag tycker den här synen på ungdomslitteratur känns lite trist. Barn och ungdomar kanske inte har samma kritiska öga som en vuxen, men jag tycker ändå att de borde tas på allvar och att det borde vara regel snarare än undantag med välskrivna ungdomsböcker som tar sin publik på allvar.

Jag förstår inte alla goda recensioner, särskilt inte i dessa dagar där vampyrer, varulvar och allsköns mytologiska varelser hör till vanligheterna. Det är inte nytt längre och om man ska göra det till sitt eget får man enligt mitt tycke göra ett bra mycket bättre jobb än Ormes förmår. Visst är romanen hyfsat välskriven, men den är långt ifrån originell eller nyskapande. En lättsmält bagatell. Trevlig för stunden men knappast mer än så.

Jag har helt enkelt inte så mycket mer att säga om Udda verklighet, varken för eller emot, och det känns ju lite trist. Kan man tycka.

Stina

onsdag 26 oktober 2011

Själens begär

Något innan jag påbörjade läsningen av Alex oktobertema läste jag Christine Falkenlands Själens begär. Den handlar om Ernst som har åkt för att besöka sin kusin Cora på det stora godset Berg där hon lever ensam sedan modern dött. Cora och Ernst lekte mycket tillsammans som barn men nu är det många år sedan de såg varandra senast. Till en början blir han besviken när han ser henne, hon är så ordinär, inte alls som han kommer ihåg henne. Det är något med henne dock, något som gör att Ernst blir allt mer besatt. Han börjar se henne som en gåta han gärna vill finna lösningen på, och förmår inte lämna Berg och sin kusin. Ju längre tiden går tar sig hans besatthet allt otäckare former. Frågan är hur långt han (och Cora) ska låta det gå...

Jag kom att tänka på huvudpersonen Ernst från denna bok när jag läste doktor Glas beskrivning av Gregorius. Till det yttre är likheterna få. Gregorius är präst medan Ernst är ateist, Ernst är bildskön medan Gregorius är avskyvärd. Ändå kom dessa två män att smälta samman för mig, kanske delvis på grund av att jag läste den ena boken precis innan jag påbörjade nästa. Men jag kunde inte läsa om Gregorius utan att samtidigt ha Ernst i tankarna.

De representerar samma slags människa för mig. Mannen (varför är de alltid män?) som handlar orätt men som på något sätt lyckas rättfärdiga det inför sig själv. Gregorius har sin tro och sin Gud. Gud vill att han ska skaffa barn: Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden. Det är Guds vilja, och vem är han, Gregorius, att sätta sig upp mot Gud. Om han så ska våldta sin fru natt efter natt så ske Guds vilja (och hans egen).

Ernst har ingen Gud att skjuta över ansvaret på, så han skjuter över det på offret, på Cora. Det är henne det är fel på, inte honom. Hon ljuger och gör sig till. Om han måste straffa henne har hon bara sig själv att skylla.

Falkenland är i grunden poet vilket märks i språket som har något av ett skimmer över sig. Men jag är lite trött på det här, jag har ingen lust att höra på Ernst och hans ursäkter, lika lite som jag har lust att höra Gregorius version av berättelsen. Det intresserar mig inte. Jag är trött på ursäkter och mjäkighter. Jag är trött på att läsa om män som utnyttjar utan eftertanke och om kvinnor som beredvilligt låter sig trampas ned och utplånas.

Det jag uppskattade så mycket med Sara Stridsberg var att hennes kvinnor var orubbliga, de lät sig inte kuvas. De kanske var offer men de slutade aldrig att strida. Jag önskar att jag hade kunnat säga detsamma om Cora.

Stina

tisdag 25 oktober 2011

Allt annat än ett sömnpiller

I Mordets praktik utforskar Kerstin Ekman samma teman som Hjalmar Söderberg i Doktor Glas. Det är en intressant roman, snillrikt konstruerad. Ekman lånar från Söderbergs verk, ja hon tar sig till och med friheten att låna Söderberg själv, men hon gör det med den äran. Hennes romankaraktär skulle definitivt ha varit emot detta lån, skulle ha kallat det stöld och blivit upprörd, kanske skrivit ett argt klagobrev, men om jag varit Söderberg hade jag tagit det som en komplimang. Ekman får mig att uppskatta Doktor Glas mer än jag gjorde tidigare. Jag tyckte den var bra redan vid första genomläsningen men jag tycker Ekman har gett den ännu en dimension.

Bokens huvudperson tror att Söderberg medvetet eller omedvetet baserat sin kände romankaraktär på honom. Han känner igen sig men ändå inte i doktor Glas värld. Söderberg diktar, själv lever han i verkligheten och livet är aldrig lika vackert som det beskrivs i dikten. Över den uppdiktade världen lyser ett skimmer som obarmhärtigt nog saknas i den verkliga. Lukterna, det sjaskiga och det fula, dit når inte Söderberg menar vår huvudperson. ”Ingenting blir egentligen trivialt eller smutsigt när han beskriver det. Han lyfter det en bit över marken”.

Ekmans doktor kan beskrivas som Glas mörkertvilling. Han mördar, men på grumligare och betydligt lösare grund. Slumpen kan göra oss alla till mördare menar han till sitt försvar. Men han ser inte sig själv som en sådan i egentlig mening. Hans brott var oplanerat, ett slumpens verk. Ibland är han inte ens säker på att det hänt. Det var inte mord. Mord kräver planering, berått mod, ett ont sinne. Själv uppfyller han inte något av dessa kriterier. Mannen ifråga skulle heller inte levt särskilt länge. Han är inte så mycket mördare som en påskyndare av ödet. Att det första mordet leder till ett andra, och eventuellt ett tredje tar han sig knappt tid att reflektera över. Någon mördare är han i varje fall inte.

Jag är förvånad att jag tyckte så pass mycket om den här boken, men jag uppskattade den verkligen. Det är en av mina bättre läsupplevelser i år. Ekman utför sin lek med Söderbergs romankaraktär skickligt, och har fångat ton såväl som språk. Jag tycker dessutom om när författare skriver vackert (som Sara Stridsberg) även när det är sjaskiga ämnen och miljöer som behandlas, kanske särskilt då. Meningar som: ”Livet gör något med oss. Det aktar inte på vår vilja” och ”Detta är de unga dödas tid” kollrar i varje fall bort mig. Jag vet inte hur det är med er andra.

Jag skulle aldrig ha fått för mig att läsa vare sig Dokor Glas eller Kerstin Ekman på egen hand. Så ett stort tack till Alex för bra val av oktoberböcker.

Stina

måndag 24 oktober 2011

Tyngd av Jeanette Winterson

"Tyngd" är en del av den världsomspännande Mytserien, där olika författare får välja en myt och tolka den på sitt alldeles egna vis. Winterson väljer myten om Atlas och Herakles och berättar att redan när hon blev tillfrågad om att delta i projektet var det som att hon redan valt sin myt och att historien om Atlas fanns i tankarna redan innan telefonsamtalet var slut.

Winterson inleder med att säga sig vilja berätta historien om igen och utforskar i sin roman teman som ensamhet, isolering och ansvar. Som vanligt berättar Winterson med sitt eget speciella språk, och Atlas, som fått i straff att bära upp världen, skildras ömsint, medan Herakles utmålas som en skrävlare och playboy endast intresserad av våld, förstörelse och att förföra ännu en kvinna.

Spoilervarning nedan!
Atlas däremot är isolerad och ensam, men får en dag oväntat sällskap av stackars Laika, rymdhunden ni vet. Stackars Laika som inte alls ville ut i rymden, utan bara ville lyda sin husse. Både hon och Atlas blir av Winterson befriade från sina båda öden och de finner en bundsförvant i varandra. Laika genom att slippa rymden, injektionssprutan och döden och Atlas genom den märkliga tanken om vad som egentligen skulle kunna hända om han ställde ner världen.

There can only be one!

Läste en så underbar krönika i en Vi-tidning (årgång 2009) att jag bara inte kan låta bli att dela med mig av den. Det handlar om hur krönikören inför årets julupplaga ringer upp 2 kända manliga författare för att få deras tips på perketa julklappsböcker.

Den ena blir mest irriterad över telefonsamtalet och undrar varför de inte ringer för att fråga om hans böcker.

Den andra däremot, och här kommer det roliga, hojtar livat - "Reportrarna ringer!" och förklarar att han på morgonen suttit i morgonsoffan på tv, att han är med i åtta veckotidningar just nu, varav två på omslaget och att han ska vara med i Stjärnorna på slottet, På spåret och Skavlan och att han självklart kan tänka sig att ge tre boktips!

Det roligaste är ändå hans slutkläm på samtalet: "Du ska ha en kulvert under huden fylld av visshet om att den här författaren, som är jag, han är inte så dum i alla fall. Och tänk på att jag tackade nej till Let´s dance, men jag tackar ja till dig!

Nu berättar aldrig krönikören vilka dessa två män är, men av boktipsen att döma, och av den senares uttalanden kan jag bara tänka mig en enda härlig person.

Vem tror ni att det är? Och shame on you om ni inte kan gissa det. Närmare jul kanske vi ska ta oss en titt på hans boktips förresten.

Tylldrömmar

Här kommer nu det allra sista färdiga avsnittet av Ansiktslös och Sofia står på tur att skriva den spännande fortsättningen. Vill någon hjälpa henne att komma på något passande, eller kanske ge henne någon slags utmaning (tex att försöka få in något visst ord eller föremål på lämpligt sätt i texten) är det bara att ni hör av er i kommentatorsfältet. Alla förslag är välkomna!

Räck Sofia och Jonas en hjälpande hand i vandringen mot undergång (ja Jonas undergång då alltså, inte Sofias). To-di looo folks! På återseende...

Avsnitt trettioåtta

För några sekunder förmår Jonas inte göra annat än stirra fånigt på Frankie med dumt gapande halvöppen mun. Vad är det här, har människan blivit skvatt galen? Ja galnare än vanligt alltså, för det är ju ändå Frankie vi talar om här. Vilken kvinna skulle frivilligt lämna ifrån sig månader av planering för att totalt oromantiskt gifta sig på studs. Jonas har aldrig förstått sig på människor som gifter sig i stadshuset. Nej ska det göras så ska det göras ordentligt tycker Jonas. Det ska vara tyll för hela slanten. Tyll, svanesång, isskulpturer och guldkonfettiregn. Det ska vara champagnefontäner, rosenblad och leenden. Vad det inte ska vara är ett simpelt överlämnande i rådhuset.

- Men älskling, börjar Jonas förfärat, innan han hinner besinna sig eller tänka efter. Men tyllen då, hur ska det bli med all tyll? Ja, alltså fortsätter han när han ser Frankies frågande och något irriterade blick, inte vill du gifta dig i ett simpelt rådhus älskling? En vacker lärka som du hör inte hemma i en sådan enkel boning. Du hör hemma bland kungar och prinsessor, bland guld och ädla juveler. Bland hertigar och hertiginnor.

Nu babblar Jonas, det inser han själv, men han kan inte besinna sig. Och han kan inte riktigt komma på vad han ville säga med sin monolog heller. Det var tyllen som fick honom på fall, den förbannade tyllen. Den åker ut tänker Jonas ilsket, inget hjärnförvridande tyll på hans bröllop! Nog för att tyll kan vara underbart... Så skirt, så vackert, så sprött och fulländat. Så, under..., damn!!!! Släpp den beordrar han sig själv. Släpp taget om tyllen!

Så börjar han känna folkhopens blickar bränna. De väntar på en fortsättning på hans feberivriga tirad i Frankies ära. Men Jonas har tappat tråden lite. Han kan inte komma på fler tröttsamma komplimanger och vackra ord, inte när de är riktade mot kvinnan vid hans sida. Hertigar och hertiginnor, jovisst fnyser han för sig själv. De skulle kasta en blick på Frankie och sedan fly åt andra hållet som om det gällde livet. - Men håller ni inte med, ropar han slutligen desperat till folkhopen. Håller ni inte med? Inte kan jag låta min lilla lärka gifta sig i rådhuset?

Till en början möts han bara av tomt stirrande blickar. Men snart stämmer ett medhållande mummel upp. Han har vunnit över pöbeln på sin sida. Till och med den mordiske dörrvakten ser, om inte direkt glad, så åtminstone mindre mordbenägen ut. Jonas börjar fyllas av en liten strimma hopp, kanske ska han klara sig ur det här med sitt vackra anlete i behåll trots allt. Den enda som inte ser helt övertygad ut är oväntat nog Frankie själv. Borde inte hon vara på Jonas sida i det här. Förstår hon inte vad som hänt, känner hon inte hur stämningen har vänts till deras fördel? Jonas försöker ge henne en menande blick. En blick som säger ”spela med din dumma kossa, vi har dem ju. Bondtölparna är på vår sida, ser du inte det?!”. Men den menande blicken övergår snart i en misstänksam snegling. För han ser något i hennes blick som han inte tycker om. Frankie ser ut som om någon har korsat hennes planer, en gärning hon inte tänker låta undslippa sig ostraffat. Jonas har också en känsla av att han själv är denne någon. Han kan bara inte för sitt liv komma på varför. Vad har hänt under den korta tid de tillbringat på Charlies som gör att Frankie vågar sig på något så farligt som att trotsa den store Mr Castell? Låt vara att hon inte gjort det öppet än, men Jonas har en känsla av att det bara är en tidsfråga innan Frankie ska sätta sina planer i verket.

En otrevlig tanke börjar slå rot i hans inre. Han har en känsla av att ha blivit lurad, att ha blivit förd bakom ljuset av en mästerlögnare. Av Frankie. Hon ser på tok för nöjd ut där hon står i mittpunkten för allas blickar och ler lyckligt. Här trodde Jonas att det var han som höll i trådarna, att han var den med makten och alla kort på handen. Kanske är det i själva verket Frankie som har suttit med den bättre handen hela kvällen, men först nu är redo att syna hans bluff. Vem har egentligen fört vem bakom ljuset? Han börjar bli osäker. Och en aning rädd. Frankie har definitivt något i åtanke och han är inte säker på att han vill veta vad.

söndag 23 oktober 2011

De sju dödssynderna i bokform


O, beware, my lord, of jealousy;
It is the green-eyed monster which doth mock
The meat it feeds on...
(Iago, Othello)

Jag vill varna er för att november kan komma att bli en syndig månad. Det är nämligen första månaden ut i min dössyndssvit. Varje synd kommer att representeras av en kvinnlig karaktär. Först tänkte jag välja ut sju böcker och göra det till ett enda syndigt månadstema men det blir för mycket, too much sin to handle helt enkelt, så jag delar upp det – ni kan således se fram emot att få stifta bekantskap med en dödssynd varje månad, och med en rad mycket syndiga kvinnor förstås.

Först ut är en av mina favoritsynder, nej, inte lättja, frosseri eller vällust utan den fjärde dödsynden avund, enligt Chauser den svåraste synden av dem alla ”för alla andra synder går ut över en dygd, medan avunden går ut över alla dygder.” Den latinska benämningen på sagda dödssynd är invidia. Tavlan som fått gestalta denna känsla ovan är målad av Géricault (1822) som utförde porträttstudier av människor med psykiska lidanden åt en vän som var psykolog. Porträttet föreställer en kvinna som lider av manisk avund.

Straffet i helvetet för synd av detta slag är att sitta i iskallt vatten och är ett av de mildare straffen (om ni nu inte tycker det låter bättre att styckas levande eller att sitta i en kittel med kokande olja). Ska ni bara välja en synd kan denna således vara att föredra. Motsatsen till dödsynden avund är dygden humanitas, medmänsklighet.

Månadens bok: Pojkarna - Jessica Schiefauer, 2011.



Sfinx - Christine Falkenland, 2011.
Busters öron - Maria Ernestam, 2006.

Huvudpersonen i månadens bok är den fjortonåriga Kim. Hon och två av hennes vänner upptäcker en blomma som gör att de nattetid kan förvandla sig till pojkar. De avundas till en början pojkarnas värld som är mer tillåtande än den de vant sig vid som flickor, och särskilt Kim njuter av den nyvunna friheten. Men deras nattliga lekar får oanade konsekvenser...

Sfinx är en otäck berättelse om avund och besatthet som tar sin början när huvudpersonen får reda på att exmaken gift om sig. Hon nästlar sig in i deras tillvaro och hennes besatthet tar sig allt mer extrema och skrämmande former.

Busters öron behandlar en förtärande mor-dotterrelation där avundsjuka och egoism urartar till en kamp på liv och död.

Stina

Vi inte bara läser - vi ser på film (och gör film) också!


För tredje året i rad har Stina och Kalle överträffat sig själva med den årliga Bergman-middagen - en kväll fylld av ångest, dämoner och god, god mat. Jag fixade förrätten: palsternackssoppa toppad med svamp och serverad tillsammans med toast. Allt annat stod kvällens värdinna Stina för: till varmrätt blev det Bergmans hushållerskas recept på kalvfärsbiffar (dock av ekonomiska skäl gjorda på nötfärs), gräddsås med svartvinbärsgelé och kokt potatis och till efterrätt ännu en Bergmanklassiker: vaniljglass i strut serverad med bragokex. Mums säger jag bara, vilken härlig middag!

Som brukligt fick gästerna sig tilldelade varsin rollkaraktär ur Bergmans filmer, där jag blev sjuksköterskan Alma från "Persona", vilken tar hand om den sjuka Elisabeth Vogler (Stinas roll för kvällen) som helt slutat prata. Sebbe i sin tur blev Aman/Manda från "Ansiktet", vilket passande nog är en kvinnlig karaktär som klär sig som en man och Kalle blev Vogler från samma film. Johan till sist blev Isak från Smultronstället, vilken också var kvällens film.

Eftersom det blev mycket litet fotograferande under kvällens gång får ni hålla till godo med dessa videos, vilka i redigerade former blev en del av Sebbe och min installation för kvällen - nämligen kortfilmen "Slumpmässiga val" (efter filmen i en roman av Margareth Atwood) där Iris och Freddie hade ledande roller. Som hyllning till Bergmans filmskapande klämde vi in så mycket ångest och dämoner vi bara kunde i den.





Stinas och Kalles installation var "Ångestoraklet" vilken gav oss sunda spådomar under kvällens gång, där en av mina blev den härliga: "Någonting är rutten i Danmark. Och i din själ". Som tradition bjöd Johan på konstnärliga blyertsteckningar inspirerade av ångest och dämoner.

Självklart blev det också Bergmanquiz där jag traditionsenligt avgick som segrare, moa ha ha HA! // Sofia