onsdag 9 februari 2011

Prosa var en fotbollsplan

Vecka 16

Nu är jag på gång vänner. Sidantalet minskar drastiskt!. Särskilt om man jämför med hur farten varit den senaste tiden, dvs typ 0 km/h. Men nu är bilen i rullning igen. Snart lämnar jag de knaggliga grusvägarna för att speeda loss på the highway. Snart ska Allt vara utläst. Snart, snart...

Den senaste bilmetaforen vill jag för övrigt tillägna min favoritsyster som snart (?) ska börja övningsköra. You go girl! Jag vet att du kommer klara det!!!!!

Vecka 13-16. Det värsta/bästa

2005 Vecka 11 Måndag (s. 403)
Tillkomsthistoria – en känslosvallvåg:

Poesi? Det krossade och passerade hjärtats förmåga att tala i fullständiga meningar. Var så. Då. Den våren 2003. Allt gjorde ont. Poesi hade dödat. Prosa var en fotbollsplan. Jaf hade inga knän. Ordlistan var det enda läsbara. Molekylerna i det samtalade och skrivna. från pärm till pärm. Listade allt okänt. Tänkte det kunde bli användbart när jag löste söndagskryss av Enar Åkered. Började föra journal under det Barthelmska mottot ”Fragment är de enda former jag har förtroende för.” Och så. Nu. Här. På Lyrikvännen. Läser en UKON-text. Den består av alla ord i Svenska Akademiens Ordlista han inte visste vad de betydde. Blir så rörd. Jag var inte ensam, alltså.

Min kommentar: Behövs det nån?

34 sidor lästa sedan sist.
Är nu på sidan 434, dvs 194 sidor kvar.

Stina

1 kommentar:

  1. Jupp, ska gå och skriva in mig på måndag. Är inte lika säker som du på mina förmågor som bilförare dock, men borde ju ge tur att skriva in sig på alla hjärtans dag. Om det finns någon rättvisa i världen vill säga. //Sofia

    SvaraRadera