Tre personligheter, tre viljor och en ny bok varje månad. Som upplagt för ett triangeldrama i böckernas värld.
torsdag 27 september 2012
Min kärleks sommar av Sigge Stark
En roman som marknadsförs som en romantisk sommarsaga och som enligt baksidan ska handla om ung förälskelse.
Hah, jag tror inte det! Det här i sådana fall den mest diskbänksrealistiska och deprimerande kärlekssagan jag någonsin läst. I centrum för handlingen står den kavata Goldit som träffar Gunnar och blir med barn samtidigt som han reser iväg till Sydamerika utan att veta om att hans lilla Goldit är på smällen.
Efter detta går det bara utför, och utför, och utför och.. ja ni fattar. I mitt stilla sinne kan jag väl bara tycka att de unga tu har sig själva att skylla. Jag menar, vad trodde de egentligen skulle hända av lite hanky panky i buskarna? Till och med en naiv lantlolla som Goldit måste väl veta hur ett barn blir till?
Så ett gott råd från mig till er; läs inte denna bok om ni inte känner en stark dragning till litteratur av den mer deprimerande varianten. För säga vad man vill, men jag skulle inte vilja påstå att det här var en kärlekens sommar snarare en förtvivlans årstid.
Tack Stina, för övrigt, boken räddade verkligen min majmånad ;)
onsdag 26 september 2012
Namnsdagsflickan av Kristoffer Leandoer och Åsa Ekström
Den här boken upptäckte jag via Boktipset då jag efter en vunnen tävling tillsammans med bokvinsterna också fick utdrag ur några böcker som ännu inte kommit ut i handeln. Den enda av de utdragen som jag verkligen fastnade för var den grafiska romanen Namnsdagsflickan, som var så underbart vackert tecknad. Sen när det var dags för babyshower så fick jag den i present av min kära make. Den påminner i handlingen faktiskt lite om filmen ”Heavenly cratures”, regisserad av Peter Jacksson. I filmen är det två flickor som är i fokus. Två flickor med livlig fantasi som tillsammans uppfinner en fantasivärld som de blir mer och mer uppslukade av. Boken påminner om filmen i alla fall i den grad att Robin som är huvudpersonen i boken, tillsammans med sin bästa vän Kim, skapar sig en egen fantasivärld, Berghendia. Lillasystern, Namnsdagsflickan, är också med på ett hörn – men är den som verkar ta historierna på lite väl sort allvar. När hon sedan hamnar i koma och fortfarande verkar vara fast i sina fantasier vet Robin inte alls vad som finns att göra. Det här en fin historia, med ett i mitt tycke oväntat slut. Ett stort plus just för slutet faktiskt. I really, really did not see that coming! Utan att avslöja för mycket kan man kanske säga att det i dagsläget så hypade hen-begreppet hade kunnat passa bra in i denna historia, även om en läsare som jag väljer att ignorera det och bara se det jag vill se.
Kan för övrig tillägga att Sebbe som också läste boken (faktiskt den enda bok han läst i år) hade en helt annan syn på boken än jag. Men vad kan jag säga, nu talar vi alltså om den personen som läste ”Gargoylen” och blev jätteförvånad när det visade sig att den whiskeydrickande och vannsinneskörande huvudpersonen var en man och inte en kvinna.
// Sofia
tisdag 25 september 2012
En tillbakablick på april
Har varit tämligen frånvarande från bloggen på sistone, om man inte räknar med helgens blogginlägg. Men tiden verkar aldrig riktigt räcka till. Dels jobbar jag ju heltid och dels är det en 2-månaders liten bebis som får det mesta av min uppmärksamhet på eftermiddagar och helger. Just nu blir han underhållen av sin pappa, medan jag ska föröska hinna med lite recenserande. Som sagt har det ju blivit lite tunt med det på sistone. Är mycket tacksam mot Sandra som hållt liv i vår stackars borglöma blogg på sistone.
Men recenserande var det ja, tänkte ta tag i den del böcker som blev lästa i april. Jag sa ju att jag låg efter en del......
Vi börjar med en födelsedagspresent från Danne, nämligen ”High fidelity” av Nick Hornby. Jag har läst den tidigare, men den är väl värd en omläsning. Visst – den är en rätt lättsmält bagatell egentligen, men den är välskriven och underhållande. Handlingen kretsar kring slackern Rob, som jobbar i en skivaffär och som verkar helt sakna ambition i livet. Boken inleds med att han blir dumpad av sin flickvän Laura, varefter han bestämmer sig för att söka upp ett gäng gamla flickvänner för att få klarhet i varför han gång på gång blir dumpad. Som sagt är detta en bok som är kul för stunden, och det är bra så tycker jag. Det skulle vara tråkigt att enbart läsa författare som strävar efter litterär kredibilitet. Hornbys alla musikreferenser höjer dessutom boken liksom de ständigt återkommande 5-i-topp-listorna. (För övrigt angående dumpningarna, jag menar hallloooo: slacker utan ambitioner, nörd, otrogen – och han undrar varför han blir dumpad. Självinsikt, någon?).
Därefter var det ”Halva liv” av Mats Strandberg som blev utläst. Den handlade om Jessica som en dag, helt plötsligt, bara blir lämnad av sin pojkvän Jacob. Hon blir deprimerad och börjar knapra tabletter, men försöker i alla fall gå vidare med sitt liv. Sen dör hennes farmor och då farmodern lämnat efter sig en bok med stora familjehemligheter ställsa Jessicas liv åter på ända.
Den visade sig vara riktigt välskriven, och trots att det var en manlig författare tyckte jag mig nästan kunna urskilja lite chic lit-känsla i den, men på ett positivt sätt. Här talar vi i alla fall en riktig sträckläsarbok som var svår att lägga ifrån sig. Tyvär blev ”den dramatiska upplösningen” lite för mycket för min smak, för hur välskriven boken än är så tappar den trovärdighet så fort man börjar läsa det något krystade slutet. Det känns minst sagt lite synd att ta en annars finstämd historia och förstöra den med den onödiga thrillerintrigen på slutet. Det passar inte in och känns som en helt annan historia. Lite synd på en annars läsvärd bok
Bonuspoäng får dock Mats Starndberg för baksidesbilden på boken, där en bild av författarens mamma som ung finns. Sympatiskt på något sätt.
Vi börjar så, härnäst kan det möjligtvis dyka upp recensioner av riktig högklasslitteratur, nämligen de ack så creddiga X-böckerna.
På återseende // Sofia
Men recenserande var det ja, tänkte ta tag i den del böcker som blev lästa i april. Jag sa ju att jag låg efter en del......
Vi börjar med en födelsedagspresent från Danne, nämligen ”High fidelity” av Nick Hornby. Jag har läst den tidigare, men den är väl värd en omläsning. Visst – den är en rätt lättsmält bagatell egentligen, men den är välskriven och underhållande. Handlingen kretsar kring slackern Rob, som jobbar i en skivaffär och som verkar helt sakna ambition i livet. Boken inleds med att han blir dumpad av sin flickvän Laura, varefter han bestämmer sig för att söka upp ett gäng gamla flickvänner för att få klarhet i varför han gång på gång blir dumpad. Som sagt är detta en bok som är kul för stunden, och det är bra så tycker jag. Det skulle vara tråkigt att enbart läsa författare som strävar efter litterär kredibilitet. Hornbys alla musikreferenser höjer dessutom boken liksom de ständigt återkommande 5-i-topp-listorna. (För övrigt angående dumpningarna, jag menar hallloooo: slacker utan ambitioner, nörd, otrogen – och han undrar varför han blir dumpad. Självinsikt, någon?).
Därefter var det ”Halva liv” av Mats Strandberg som blev utläst. Den handlade om Jessica som en dag, helt plötsligt, bara blir lämnad av sin pojkvän Jacob. Hon blir deprimerad och börjar knapra tabletter, men försöker i alla fall gå vidare med sitt liv. Sen dör hennes farmor och då farmodern lämnat efter sig en bok med stora familjehemligheter ställsa Jessicas liv åter på ända.
Den visade sig vara riktigt välskriven, och trots att det var en manlig författare tyckte jag mig nästan kunna urskilja lite chic lit-känsla i den, men på ett positivt sätt. Här talar vi i alla fall en riktig sträckläsarbok som var svår att lägga ifrån sig. Tyvär blev ”den dramatiska upplösningen” lite för mycket för min smak, för hur välskriven boken än är så tappar den trovärdighet så fort man börjar läsa det något krystade slutet. Det känns minst sagt lite synd att ta en annars finstämd historia och förstöra den med den onödiga thrillerintrigen på slutet. Det passar inte in och känns som en helt annan historia. Lite synd på en annars läsvärd bok
Bonuspoäng får dock Mats Starndberg för baksidesbilden på boken, där en bild av författarens mamma som ung finns. Sympatiskt på något sätt.
Vi börjar så, härnäst kan det möjligtvis dyka upp recensioner av riktig högklasslitteratur, nämligen de ack så creddiga X-böckerna.
På återseende // Sofia
Etiketter:
April,
bokberget,
böcker som blivit film,
recension,
Sofia
söndag 23 september 2012
Watch out for Bella
Dirty weekend av Helen Zahavi handlar om Bella. Vem hon är? Hon är ingen
speciell. Hon är bara en vanlig ung kvinna som vaknar en dag och inser att hon
har fått nog. Hon är trött på att låta sig trampas på av de svin till män som
finns i hennes liv. Men vad göra? Kvinnor som Bella gör inte motstånd. Det ska
gå långt innan en Bella har fått nog. Det händer inte i första taget.
Bellor kräver inget av livet. De är vana
att nöja sig, att hålla sig inne bakom stängda persienner där de inte kan
besvära någon. Det sista en Bella vill är att ligga någon till last. Man kan
tycka att någon i sin tur skulle visa hövligheten att återbörda vänligheten.
Men inte. De måste prompt tränga sig in på Bellas revir. I ärlighetens namn ska
väl sägas att de nästan inte kan rå för det. Bella har en talang för att dra
till sig ovälkommen uppmärksamhet från tveksamma individer av det motsatta
könet. De dras till henne som flugor till en sockerbit. Och vilken särdeles läcker
liten sockerbit hon är. That´s just something about Bella.
Kvinnor som Bella är som gjorda för att
trampas på med sina väna stämmor och bräckliga ben. De är offer, inte jägare.
Men vad händer om offret vaknar upp en dag och har fått nog? Vad händer när
offret blir jägare? För till och med ett offer som Bella kan höja en hammare
och låta den falla, spänna hanen på en pistol eller låta ett kallt knivblad
tränga in i en mjuk människokropp. Ja det finns faktiskt en hel del en vredgad
Bella kan ta sig till när man tänker efter.
När en vredgad Bella väl börjat kan det
sedan vara så att hon har lite svårt att sluta. So many scumbags and so little
time. Inte för att Bella skulle få för sig att straffa folk (läs: män) till
höger och vänster, inte alls. Vem är Bella att döma? Bella straffar bara de som
förtjänar det.
Det är ren njutning att läsa om Bellas
förvandling från offer till hämnande ängel. Inte minst är det fruktansvärt
roligt, och upplyftande på något sätt. Det är manshat när det är som allra bäst.
Rekommenderas.
Så vem är då Bella? Hon är ingen speciell.
Hon är bara en vredgad kvinna som fått nog. Som fått jävligt nog. So watch out
there men. Kvinnan bredvid er kan vara en Bella.
Stina
Årets sommarplåga enligt vissa...
Enligt Stina och Kalle ska detta tydligen ha varit årets sommarplåga. Väntar med spänning på deras rekommenderade höst-låt-lista.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)