Nu när jag, i princip, avslutat alla sex volymer om vår hjälte från Kanada tänkte jag för en gångs skull skriva ner några tankar och liknande kring serien. Något jag tyvärr är alldeles för dålig på när det gäller övrig litteratur. Istället för anteckningar gjorda allt eftersom brukar mina hastverk till recensioner bestå av intrycket för stunden och väldigt mycket googlande.
Jag stiftade ju bekantskap med Scott Pilgrim först i filmens värld, vilket såhär i efterhand kanske inte var det smartaste. Nog för att det är en bra film som gör en svårgestaltad historia mer än rättvisa, men jämfört med serien så väcker filmen en del frustration.
Scott Pilgrim är vår hjälte. Han är verkligen inte ofelbar men jag blir ändå frustrerad över seriens snedvridna kvinnosyn. Knives Chau, Scotts före detta flickvän bli besatt av honom och det värsta de gjort har varit hålla handen, hela serien igenom blir hon utskrattad och fungerar som ett skämt för Scott och hans gäng. Trots att hon växer under seriens gång blir hon aldrig tagen på allvar av andra än Young Neil. Till och med i ett förhållande med en 17-åring ser Scott sig själv som ett offer för omständigheter och tycker synd om sig själv, trots att han självmant valt att dejta Knives som han okänsligt dumpar för att få chans på Ramona, bilden av en manic Pixie Dreamgirl come to life.
Det är först i bok nummer tre som vi stöter på ett av Ramonas ex hon förmodligen varit intim med. Kalla mig galen, men jag tycker inte att Matthew Patel kan räknas som ett ex. Allt de gjorde var slåss mot andra elever och hålla handeln. Samma sak med Lucas Lee. Om de ändå räknas som ex, hur ointim räcker det att en är i Scotts värld för att vara ihop?
Ingen av Scotts tidiga förhållanden ställs inför samma hårda dom.
Hur som helst är det en rolig och intressant värld som O'Malley bygger upp. Hur praktiskt hade det inte varit att bo i en värld med Save-points. En plats att börja om på om livet inte riktigt gick som en ville, eller om en dör i en fight mot en konkurrent. Att någon älskar en så mycket att de slår en krater i månen åt en. Om veganer hade superkrafter och musik verkligen kunde blåsa taket av byggnader.
Framför allt känns det som en läser om sina vänner. Karaktärerna, hur felbara de än är, går på ett eller annat sätt att relatera till och särskilt volym fem är inte bara rolig utan känslomässig. Som med så många andra cast ensembles vågar jag dock påstå att vår hjälte, Scott Pilgrim, är en av de mindre intressanta karaktärerna. Visst har han personlighet, om än en gnällig och självuppoffrande sådan, men han lever i en värld befolkad av människor som själva bär på historier, många intressantare än Pilgrims. Å andra sidan kanske Scotts brist på personlighet kan jämföras med Dorothys i Trollkarlen från Oz? Precis som Dorothy i sin berättelse är Scott läsaren/betraktarens väg in i samhället och en blank huvudkaraktär är ett måste? dock skulle jag inte påstå att Scott, till skillnad från Dorothy varken är en passiv karaktär eller en katalysator. Visst är han en aktiv karaktär, men mycket i serien sker utan hans inblandning och Scott är själv kapabel till att fatta beslut och utföra handlingar, även om det bär honom emot. Eller kanske vi kan dra det ännu längre och påstå att för oss, den generation serien främst avspeglar, är Scott Pilgrim inte dem hjälte vi vill ha utan den hjälte vi förtjänar, en hjälte vi behöver just nu? En hjälte vars bleka personlighet fungerar som en spegel, inte för de andra karaktärerna, utan för oss, betraktarna. En reflektion på oss, generation X och Y?
Då en film bara kan ta upp så mycket finns det mängder av sidohistorier och material som redigeras bort. Både på gott och ont. Dessutom är många av striderna uppbyggda på sånt sätt att de hade varit omöjliga att filma om de lämnats så som i serien. Kanske serien hade gynnats av en TV-serie istället för en film? Att via ett längre medium på riktigt kunna utforska seriens alla sidohistorier och karaktärer, såsom Kim Pine, en karaktär jag gärna sett mer av då hennes historia om kärlek och sårbarhet är minst lika intressant som Scotts. Eller kanske en serie på youtube hade varit mer passande? Gärna producerad av Rocket Jump, som med Video Game Highschool visade att de definitivt har vad som krävs för att ta sig an O'Malleys värld.
Antar att en får se filmen som en version av historien om Scott och hans vänner, precis som TV-serien Sherlock bara är en version av berättelsen om Sherlock och inte den definitiva.
