Iskallt spår

Iskallt spår av Stephen Booth är tredje delen i en serie om de unga poliserna Ben Cooper och Diane Fry. Det börjar hyfsat lovande med att liket av en ung kvinna hittas i snön. Hon verkar bara ha krupit ihop i snön och väntat på att kylan ska göra sitt. Ett ovanligt sätt att begå självmord. Det är dessutom bara det första i en rad av märkliga dödsfall. I ett gammalt bombplan hittas liket av ett spädbarn och vid en vägkant hittas kroppen av en okänd man.

Jag har inte läst något av Booth förut och sannolikheten att jag kommer att läsa fler av hans verk är inte särskilt hög. Det är helt enkelt för tamt och trist för min smak och jag förmår inte uppbåda någon större entusiasm varken för historien eller för huvudpersonerna.

Entusiasmen är inte heller på topp vid recenserandet som ni kanske märker. Till stor del beror det på att jag förträngt större delen av handlingen. Iskallt spår må vara titeln men några spår i mitt minne har den definitivt inte efterlämnat.

Stina

Aladåb is the word

Aladåb är ett ord som jag inte brukar stöta på särskilt ofta. Det hör så att säga inte till min eller min närmaste omgivnings vardagsvokabulär. Inte ännu kanske jag ska tillägga, för jag har på känn att detta är på väg att förändras. Aladåb kommer att vara ordet på allas läppar i vår.

Jag läser tre böcker parallellt just nu: Färder i andra riken av Le Clézio, Picknick vid vägkanten av Arkadij och Boris Strugatskij samt Gudarna av Elin Cullheden. Här nedan ser ni några korta utdrag ur verken ifråga.

Färder i andra riken

Picknick vid vägkanten

Gudarna

Att ordet aladåb skulle förekomma i såväl en Nobelpristagares roman, som i en rysk science fiction och en svensk ungdomsbok känns, ja aningen otippat kan jag tycka.

Vill Gudarma säga mig något? Är det ett järtecken? Ett omen? En förutsägelse? Något är på gång här, frågan är bara vad. I guess time will tell. En sak är dock säker, aladåb is the word!

Aladåb is the word
Is the word that you heard
It´s got groove it´s got meaning
Aladåb is the time, is the place, is the motion
Aladåb is the way we are feeling

Aladåb is the word.

Aladåb. Minns var ni hörde det först.

Stina

Skofrossa

Anonyma skoälskares klubb av Beth Harbison är en ganska intetsägande chic lit. Vi får stifta bekantskap med shopoholicen Lorna, politikerfrun Helene, telefonsexförsäljaren Sandra och den unga nannyn Jocelyn. De träffas en gång i veckan för att byta skor med varandra. I chic lit-världen är ett brinnande skointresse närmast obligatoriskt och en skoklubb är egentligen bara en logisk följd av detta.

Det är förstås inte bara skor de hittar på de här träffarna utan också vänner för livet. Lägg därtill pojkvänsproblem, otrogna äkta män och hemligheter från det förflutna och du har alla välbehövliga ingredienser för en chic lit av standardmodell.

Inte det bästa jag läst i genren och inget jag skulle rekommendera er att läsa, men visst funkar den som lättsmält strandläsning. Här finns dock inget som sticker ut och den är glömd lika fort som den är läst.

Stina

Bokmiddag: Elfriede Jelineks "Michael"

Skyll inte på oss... Skyll på Jelinek!

 Den första lördagen i april träffades vi tjejer, Ronja, Sofia och Stina, för att ha bokmiddag. Föga förvånande var det ännu en bokmiddag från mitt Nobelpristagar-tema. Denna gång temat från augusti 2013 när vi läste Elfriede Jelineks ”Michael” och Jean-Marie Gustave le Clézios ”Färder i andra riken”. Ber om ursäkt för ett av de mest tråkigt, utflippade temat genom Boktriangelns historia. Soooooorry!

I alla fall så träffades vi hemma hos Stina och blev bjudna på en riktig tv-måltid komplett serverad på tv-bricka och allt. Behöver jag ens nämna att måltiden avnjöts framför tv:n till det väldigt passande våldsamma programmet ”Gladiatorerna” följt av det snaskiga ”Geordie shore”. Lite ”Upp till bevis” hanns också med. Jelinek skulle vrida sig av ångest om hon visste om vår förslappade orgie i tvivelaktiga tv-program. I alla fall så var det synnerligen passande med tanke på att Jelineks roman gav en känga till oss som sitter som klistrade framför vår tv. Bland annat tog hon ju våldsamt och utstuderat död på Flipper i romanen....

I alla fall blev det med tanke på detta klassisk amerikansk snabbmat som Stina bjöd på. En underbar mac n' cheese (Sebbe begärde t.o.m receptet efter att ha fått smaka) följt av brylépudding med frukt och köpekaka. Mums! 

Ingen tv utan tv-bricka!

Smarrig mac n cheese

Nästan uppäten mac n cheese

Nice kaka :)

Härligt dallrig brylépudding

Ronja anammade det våldsinriktade temat och försökte såväl äta upp sin mammas ansikte och händer som sina egna händer och fötter. Vi är tacksamma dock för att hon inte tog det till samma nivå som Aaron gjorde under den illa beryktade Vredes-middagen. Samtliga tjejer gjorde även ett tillförlitligt test om vilken Geordie-shore tjej vi skulle bli. Både jag och Ronja blev Marnie medan Stina blev Vicky. Självklart var vi klädda efter temat, utom Ronja den slackern. Hon orkade inte byta om.

Mmmmmm, världens kanske godaste hand

Tv-koma :)

Mer tv-koma

Äntligen någon som kunnat släppa tv.n med blicken  för

att strika a pose som dom säger

Och vad vi tyckte om böckerna då.....Inte det bästa vi läst, he he. Jelineks var ju bara för konstig med frossande i random våldsamma händelser och ja mysko helt enkelt. Själv hatade jag även månadens andra bok, hur mycket kan ni läsa om här. Stina däremot tyckte att den hade sina försonande drag och verkade till och med kunna tänka sig att läsa mer av författaren. Hon gav även poäng till den senare boken medan jag gav 0-0 i min duell.

// Sofia

BtVS rea på Humble Bundle.

Vet inte om ni sett det, men Humble Bundle har serie-rea.
För ca 15USD (ca 121:-) får en 33 st Buffy-relaterade serier.
Visserligen betlar en för nedladdning, men jag har köpt från dem två ggr tidigare och det är en seriös site som sparar ens köp och skickar länkar för nedladdning.
Dessutom går en del av pengarna till välgörande ändamål.

Jag använder Comic rack för att läsa serier, den finns som bra gratis version men jag kör en köpt version. Som sagt, det är en bra läsare men inte perfekt. Kanske Sebbe känner till någon bättre?

Ful länk:

https://www.humblebundle.com/books/buffy-angel-spike-comics

Frukt är inte godis

Min kamp med Martina Lowdens Allt är nu inne på sin slutfas vänner. Men endast Gud vet för vilken vecka i ordningen den här långköraren har varat (och Johan svarar inte när jag ringer). Den har pågått sedan den 31 oktober 2010 (!) so you do the math. Nu låg den visserligen på vänt hela förra året, liksom så mycket annat...

Eoner av tid har passerat sedan mitt senaste inlägg den 11 december 2012, oh my! Blir förvånad själv när jag upptäcker att det är över tre år sedan jag stångade pannan blodig mot min nemesis Martina Lowdens betongvägg till roman. Det känns inte som att det var så länge sedan sist. Time flies.

I inlägget ifråga spår jag (ja, lovar till och med) att 2013 är året då denna stentrista roman ska bli utläst. Och nu är vi inne på år 2016. Törs jag mot bättre vetande lova att det här är året? Ja det gör jag! This is the year my friends! This is the year which people will talk about. This is the year which people will be silent about. This is the year that the obstacle named Allt will be tackled and dealt with for good! Hallelujah!

Det bästa den här veckan tillägnar jag Sofia, vår drottning av skräplitteratur. Som dessutom har efterfrågat den här uppdateringen. Allt för dig syrran :)

Vecka 113-?

Det bästa

2005 Vecka 46 Måndag (s. 540)

Hans nakna fötter halkade i leran och slingerväxter snärjde hans anklar. Han var utmattad av språngmarschen och rädslan, och när han fastnade med foten i en rot låg han kvar på marken och flämtade, utan att kunna resa sig. Han hade glömt hur man rörde sig, hur man tänkte. Han strök en slinga kastanjebrunt hår ur sin svettiga panna och lyssnade. Han låg blickstilla.

Han hoppade till och vände på huvudet. Hon bara stod där och flinade år hans förvirring. Han svalde hårt och tittade mot henne. Hon stod flera meter bort, men hennes blick fick honom ändå att känna sig alldeles vimmelkantig. Hon såg inte på hans ansikte, utan lutade sig på en arm och tycktes studera hans kropp som så villigt låg och väntade. Hon skrattade, ett mycket tillfredsställt skratt. Han flämtade hörbart.

2005 Vecka 46 Tisdag (s. 540-541)

Hon var klädd i ridbyxor och en slarvigt knäppt skjorta, som om hon tagit på sig det första hon fått tag i. Hon såg trött ut, men annars helt utan känslor. Han tittade på hennes orörliga ansikte och önskade att det funnits ett leende i det. Han svalde hårt. Han ville inte att hon skulle röra vid honom, inte under några omständigheter. Han bet ihop tänderna så att käkarna värkte.

Hon sträckte ut handen mot honom. Han skakade häftigt på huvudet. Hon såg fiundersamt på hans skrämda ansikte. Han vek undan med blicken, omedveten om hur nästan smärtsamt spänd han verkade. Hon log glatt och blinkade mot honom. Hennes ögon var som bottenlösa malströmmar och han slöt sina ögon för att inte drunkna i dem. Han kände sig hjälplös, sårad, utsatt.

2005 Vecka 46 Onsdag (s. 541)

Hon satte sig ner och tog honom i sina armar. Han både ville och inte ville protestera. Hennes ögon glittrade som blå stenar i det solbruna ansiktet. Han vred sig ifrån henne. Hon hade naturligtvis rätt, men han försökte försvara sig i alla fall. Hon log ett snett leende. Hon var naturligtvis mer erfaren än han och kände igen sexuell hunger när hon fick se det.

Hon smekte honom över låret och han drog omedelbart efter andan. Han svalde hårt. Han visste att hennes hand hade rört vid honom och det var som om hon hade brännmärkt honom. Han kunde inte vika undan med blicken, utan stirrade som förhäxad på henne. Han ville se hennes ögon, han ville läsa hennes tankar genom de koboltblå ögonen. Han tyckte sig stå vid randen av något okänt, utan att veta vad han skulle göra härnäst eller ens vad han ville göra. Han rodnade djupt.

Hon sträckte ut armen och drog honom intill sig. Han vände sig om för att försöka undkomma. Hon rynkade pannan. Han rodnade häftigt. Hon la händerna på hans axlar, och vände honom mot sig. Han blundade skräckslaget när hennes mun närmade sig hans läppar. Han kände att hon lätt skulle kunna övertala honom.

I styckena ovan har alltså Lowden tagit tre olika Harlequinromaer och sparat alla meningar som börjar med tredjepersonspronomen. Därefter bytt genus och satt ihop hälften av meningarna i en annan ordning. Hysteriskt kul. Tänkte på dig och dina mysrysare där Sofia. Kommande projekt kanske?

Det värsta

2005 Vecka 51 Torsdag (s. 564-565)

Veckans frukter (nu är det jul igen):

Fredag: Apelsin, mandarin, mandarin.
Lördag: Mandarin, äpple.
Söndag: Mandarin, banan.
Måndag: Mandarin.
Tisdag: Äpple.
Onsdag: Apelsin, banan, mandarin.
Torsdag: Äpple, mandarin, banan.

64 sidor lästa sedan sist.

Är nu på sidan 600, dvs 28 sidor kvar.

Stina

Mossig besvikelse

Ibland vill man bara hänge sig helt kravlöst åt något som roar helt utan tankemöda.

Nu pratar jag litteratur alltså tjejer, så håll era dirty minds i schack :) Men ni vet vad jag menar. Sofia väljer mysrysare och tvillingböcker. Jag väljer chic lit och Kittyböcker. Vad Alex väljer vet jag inte? Pulitzerprisvinnare? :P

I alla fall var det med dessa förväntningar jag inledde läsningen av Emma Hambergs Mossvikenfruar Chansen. Jag trodde alls inte att det skulle vara en grandios läsupplevelse men jag förväntade mig åtminstone att den skulle bjuda på en stunds lättsam underhållning. En väl komponerad chick lit som svar på mina litterära böner. Chic lit på svenska är man ju dessutom inte bortskämd med.

Men oj vad besviken jag blev. Det här är så dåligt att uselt inte räcker till som beskrivning. Det kan vara det sämsta jag läst i den här genren och då har jag ändå stött på en del lågvattenmärken. Jag hittar liksom inga försonande drag i den här soppan. Inga förmildrande omständigheter. Jag har inget positivt att säga whatsoever.

Huvudpersonen har en dörrmattas personlighet och är gift med sin pojkvän sedan högstadiet. Enligt egen utsago är hon medelmåttan som inte vågar ha andra mönster än randigt på tröjan och som saknar en egen identitet utanför relationen. I inledningen filar hon makens fötter framför teven för att han aldrig skulle komma på tanken att utföra denna syssla själv (OBS! ej skämt). Redan där känner jag att det här inte kommer att ge mig någonting. Jag blir bara så trött. Jag hade kanske köpt konceptet om det utspelat sig på 1800-talet, men inte nu.

Sen är han förstås otrogen också och jag önskar att jag brydde mig. Men jag kan inte förmå mig att engagera mig i den här sorgliga och fåniga historien om den här sorgliga och fåniga kvinnan.

Jag blir mest lite arg och uppgiven efter den här recensionen, så vi avslutar den med att skandera lite feministiska slagord som motvikt. Är ni med mig?

Jag vill inte att mitt kön ska få avgöra min lön!

Inga könsroller, normer och fack – Nu går vi till motattack!

Vi är trötta på jämställdhetspratet – nu vill vi se resultatet!

Vi slår inte av på takten - Hela lönen, halva makten!

Stina

Happy!

Lite trött, men glad ändå!

Ronja somnade en sådär 00.30 igår kväll och sen vaknade hon pigg och glad strax innan 6-snåret. Sedan dess har vi varit uppe. Men vi är glada ändå :-). Kanske lite trötta dock och kan behöva lite pepp-musik. Känner ni samma sak kan ni joina oss i vårt söndagspeppande ;-).

// Sofia