Ett fall för Drew- Kitty Drew!

På förslag av Stina, för att fira bokdagen, gick min dag i mysteriernas tecken då den romanperson jag valde att gestalta var allas vår favoritdeckare Kitty Drew. Tyvärr visade det sig att jag inte alls hade samma förmåga att attrahera mysterier som henne. Det mest mystiska som hände mig var när jag inte kunde hitta mina hemnycklar (efter en stunds letande hittade jag dem i min handväska), så tyvärr fick jag ingen nytta av mina säkerligen stora kunskaper inom deckeriet.


På jakt efter ledtrådar (gud vet till vad) på en random hotelltoalett

Ser du kaninen?

Bild: © Burstein Collection/CORBIS

Claude Monets oljemålning av en vallmoäng, Poppy Field in a Hollow near Giverny (1885) hänger på Museum of Fine Arts i Boston. Kanske var det på denna tavla Kate tyckte sig skymta en kanin.

”Jag kommer ihåg en tavla som jag tyckte särskilt mycket om. Ett fält med vallmo. Bara röda stänk, du vet?” Och Ian nickade, som om han kände till målningen hon menade. ”Jag brukade tycka att jag såg en kanin på det där fältet, den bodde i en håla i det övre högra hörnet”.

Vad säger ni? Ser ni också Kates kanin?

Stina

Boktriangeln presenterar

THE SCOOBY GANG!

Hela Gänget samlade, det är nästan så man blir tårögd...

Shaggy visar hur en riktig hjälte ska bete sig!

Fredster visar sig från sin bästa sida

Welma övar sig i smygandets svåra konst

Daphne strikes the perfect pose!

Hela gänget skulle tillsammans med ett kexpaket Scoobysnacks ha begett sig till Klubb kakas Superhjältekväll men på grund av oförutsedda händelser blev det tyvärr inställt. Vad det var som hände? Kanske var det en superskurk som behövde stoppas, kanske fick Shaggy magknip efter att ha satt i sig för många Scoobysnacks eller kanske var det den där flaskan Jäger som behövde tömmas.......

Här ligger en hund begraven

Del tjugo
Den hemska tanken slår till med oanad kraft mot stackars Jonas. En mördad människa? Och henne har han i sådana fall gått och släpat runt på en bra stund nu. Iiiiiiii!!!!!!! Jonas drar sig snabbt så långt bort ifrån kroppen som möjligt. Han har instinktivt något emot döda kroppar. Och speciellt mördade kroppar som ligger utspridda i mörkret mitt i natten när inte en människa finns inom synhåll att lämpa över bördan på. Att han inte märkt hennes beklagliga tillstånd tidigare!

Hon hade ju förstås känts ruskigt kall när han bar henne, och hade hon inte redan börjat lukta lite unket? Och lik luktar, det vet ju alla. Såvitt Jonas vet kan hon ju ha blivit dödad kort efter deras telefonsamtal och under den tidsperioden borde väl en viss lukt ha uppstått. Fy tusan! Jonas mår illa när han tänker på det. Närkontakt med ett lik. Blää! När han kommer hem igen ska han ligga i badet i en vecka. Men personlig hygien är inte Jonas främsta prioritet just nu. Hallåååå!!! Han har ett lik bredvid sig! Ett lik! Ensam i natten med ett lik som enda sällskap.

Säkert finns det en dos av ödets ironi i det hela men på vilket sätt är Jonas för utmattad för att orka tänka på just nu. Hans hjärna är fullt sysselsatt som det är. Vad han skulle behöva just nu är att hitta vägen till närmsta polisstation. Men eftersom han inte ens kan hitta vägen hem verkar det vara en omöjlig uppgift i nuläget. En telefon skulle vara ändå bättre. Då kan han lugnt sitta och vänta i skydd av containrarna på hjälp. Alla hans problem skulle vara ur vägen. Han skulle slippa känna ansvar för detta grönhåriga svarta lagunen-monster, han skulle få skjuts hem till sin egen lägenhet, han skulle slippa irra omkring i mörkret mer och han skulle bäst av allt kunna lägga denna dödens natt bakom sig.

Han sneglar på kroppen igen. Det kryper i honom när han tänker på hur han hållit sina armar om liket. Bäst av allt skulle ändå vara att slippa henne, orsaken till det hela. Död eller inte var det hon som bar ansvaret. – Dumma brud, skriker han åt henne. Om du inte redan var död skulle jag strypa dig!!! Han kastar sig framåt i plötslig vrede och skakar hennes huvud upp och ner. Sjalen glider åt sidan och blottar mer av hennes ansikte än han egentligen velat se. Att damen i nöd inte var någon skönhet har han redan haft klart för sig men att hon var så här ful hade han inte kunnat föreställa sig. Och vilken lukt! Lik, eller inte, den här tjejen kan inte ha borstat tänderna på en vecka.

När Jonas besinnat sig en aning kommer han på att han ligger och skakar ett lik med sina bara händer. Ick! Det kan han inte påminna sig om att han sett i någon av sina hjältevideos. Men det här är en helt annan sak. Kvinnan som ligger död på marken är skyldig honom en hel del. Och några få skakningar är han inte mer än förtjänt av resonerar Jonas med sin virriga logik. Han känner sig trots dessa förklaringar en aning illa till mods. Om någon sett honom begå detta med berått mod skulle de bergis tro att det var han som är mördaren. Om inte annat att han var en psyksjuk galning som får kickar av att ge sig på värnlösa lik. Inget av dessa alternativ är särskilt smickrande för Jonas person.
I fortsättningen får jag behärska mig, mumlar han för sig själv. Kvinnan här har redan fått sitt straff. Hon kan inte göra mig illa mer.

– Subba! Dumma brud! Ditt grönhåriga monster! väser han sedan efter några minuters tystnad. Ord har inte skadat någon. Speciellt inte någon som är död. Och om man ser till hela historien skulle heller ingen klandra honom. Som han sitter där och kastar ondsinta blickar på liket tycker han sig plötsligt se en svag rörelse i kroppen. Eller är det bara som han inbillar sig? Kanske är det bara efterverkningar av hans häftiga skakningar nyss. Lever kvinnan trots allt? Tanken verkar långsökt med tanke på att hon beter sig precis som ett lik: kall, stinkande, ful och orörlig. Förutom då den där lilla ryckningen nyss som förmodligen var ren inbillning. Nej, hon är död bestämmer han sig för. Han vill hur som helst inte ha mer med henne att göra. Som död kan hon i alla fall inte göra mer skada. När han tänker efter ter sig denna tanke synnerligen grym och egoistisk. Det är inte bilden Jonas vill ha av sig själv. Förmodligen är hon död, tänker han, men om det finns minsta chans ska jag väcka henne till liv igen. Det skulle kanske vara det bästa för alla. Jonas skulle bli hjälte och kvinnan honom för evigt tacksam.

Död eller levande. Det finns bara ett sätt att ta reda på hur det står till. Jonas sparkar till henne lite lätt på ena benet men inget händer. Han sparkar en gång till och den här gången lite hårdare, men fortfarande inget. Hmm, medvetslösa människor, eller lik för den delen, är inte riktigt Jonas avdelning. Men om hon rörde på sig nyss, borde hon inte ha gjort det nu också? Han lossar försiktigt munkaveln så att hon ska kunna andas lite bättre om hon nu skulle få för sig att börja leva igen. Detta skulle ha varit ett utmärkt tillfälle att öva upp sina rostiga livräddarkunskaper men Jonas kan inte förmå att närma sig hennes stinkande munhåla igen. Det måste finnas ett annat sätt. Om han haft lite vatten eller liknande kunde han ha skvätt det i ansiktet på henne. Då hade hon garanterat vaknat om hon nu inte var död. Men något sådant har Jonas inte på sig. Och att gå tillbaka till fontänen där han hittat henne är bara uteslutet. Att besöka den platsen igen vore rena självmordsuppdraget. Nåja, han får hitta på något annat. En drastisk situation som denna kräver drastiska åtgärder.

– Hallå!!!!! Hojtar han i hennes ena öra. Är du dööööd?
Fortfarande ingen reaktion. Den här kvinnan är med all säkerhet död. Ryckningarna förut måste ha kommit till av en ren slump. Hon reagerar varken på beröring eller på tilltal. Frågan är vad han ska göra nu. Kan han bara lämna henne här på marken ensam och utlämnad? Visserligen är hon död, så hon skulle väl knappast bry sig eller klaga, men ändå. Tanken på att bara låta henne ligga kvar är verkligen olustig. Kvinnan har med all säkerhet blivit utsatt för ett brott. Mord, rentutav! Inget går hans väg denna kväll. Inget! Och nu detta, en död kvinna vid hans fötter, mördare smygande runt i mörkret och ingen att vända sig till. Jonas sinnestillstånd har blivit allt mer spänt ju längre kvällen framskridit, frågan är hur mycket mer han kommer att klara av.

Stina

And the winner is...

Ledsen att det tagit längre tid än väntat att utse en vinnare men nu är det gjort! Vinnaren av Boktriangelns allra första tävling har utsetts, och det blev.... ta daaa – Sofia med hela 24,5 av sammanlagt 28 poäng. Och Sandra kom på en hedervärd andraplats med 18 poäng samt en guldstjärna då hon kom med en alternativ betydelse till det spanska ordet puta. Det betyder alltså hora men kan även ha betydelsen snygg/åtråvärd kvinna. Dessutom hade Sandra ansträngt sig lite mer med motiveringen till aktiviteter på Bokens dag så jag tycker det var två värdiga vinnare i vår första tävling. Grattis till er båda!

Frågan som vållade mest problem var nummer 15, vilka maträtter som serverades vid den minnesvärda måltiden i Den ätbara kvinnan av Margaret Atwood. Det var faktiskt den enda frågan där Sofia inte skrapade hem full pott, men så var den inte helt enkel att besvara heller då ett otal olika läckerheter serverades till stackars Marian. Sofias gissning på ”räkcoctail till förrätt, till huvudrätt en gryta med köttbullar i sås kanske.... och sen något flamberat” gav ändå 1,5 poäng av 5 möjliga.

Priserna landar snart i en brevlåda nära er!

Första pris
DVD-filmen Sandor slash Ida baserad på boken med samma namn av Sara Kadefors.
Hemlig pocketbok.
Magnetiskt bokmärke med bild av en katt.
Fickjournalen Nr 42 1955, innehåller bl a frågeställningen Är ungkarlsflickan omoralisk?, verkligt spännande läsning!
Fantomen Nr 1975, innehåller bla äventyret Vråkarnas hämnd – Fantomen i strid med den ondskefulle baron Corbeau.
Stina-sans gurukit.

Andra pris
Modesty Blaise seriealbum: Mordligan och Den försvunne vetenskapsmannen.
Hemlig pocketbok.
Stina-sans gurukit.

Facit kommer nedan. Där kan ni se hur många poäng varje fråga gav samt se vilka frågor ni missade. Jag har satt de första två bokstäverna i ert namn efter varje fråga ni klarade.

Facit till det 200e inlägget
1.Sofia har varit mest aktiv i bloggen (1p). Sa, So.
2.De författare som förekommit i flest inlägg är Joyce Carol Oates och Margaret Atwood, med 11 inlägg vardera, medan Ranelid bara har nämnts i 7 inlägg (1p). Sa, So.
3.Mina tre månadsteman har varit Guy Burt, Sommar och Det aningen störda temat (3p). Sa 2p, So 3p.
4.Familjen Mulvaneys gård hette High Point Farm (1p). Sa, So.
5.Puta betyder hora på spanska (eller åtråvärd/snygg kvinna) (1p). Sa (guldstjärna), So.
6.Jag föredrar, trots min älskade skinnjacka, att vara en dixie på grund av att de har rika föräldrar och lyssnar på jazz (1p). So.
7.Sebbe har recenserat Skönheten och Odjuret samt Törnrosa (båda bilderböcker) (2p). Sa 2p, So 2p.
8.Min sommardeckare var Johan Theorins Blodläge (1p). Sa, So.
9.Det kallas kemmer när människorna är brunstiga i Mörkrets vänstra hand (1p). Sa, So.
10.De tre systrarna i Bergets döttrar heter Karin, Sofia och Emilia (3p). Sa 3p, So 3p.
11.Mannen i Jerker Virdborgs Mannen från Trinisla saknar navel (1p). Sa, So.
12.Kate från Sommarens ljus tycker sig skymta en kanin i hörnet av vallmoängen (1p). So.
13.Jag har vunnit 4 eller 5tävlingar, eftersom jag vann en efter det att inlägget med tävlingen publicerades; 4 Boktipsettävlingar och en tävling i tidningen Tara. (1p). So.
14.Jag kunde pricka av ynka ca 30 stycken böcker på listan 1001 böcker att läsa innan du dör (1p). Sa, So.
15. På middagen i Den ätbara kvinnan serverades i denna ordning: Räkcocktail med hemlagad pepparrotssås, soppa (av okänt slag) med sherry, flamberade grillspett (mestadels kött) med ris, sås och grönsaker, sallad och peches flambées, kokoskakor, kaffe och likör (5p). So 1,5p.
16.Våra mystiska arkeologer har bestått av Diana från Fantomen samt Margareta från Aprilhäxan (2p). Sa 2p, So 2p.
17.Enligt Peter Gissy ska man välja en kvinnlig huvudkaraktär på grund av att kvinnor läser mer än män, och de läser helst om andra kvinnor (1p). So.
18.Den jag helst vill se i Nyläst är självklart Björn Ranelid (1p). Sa, So.

Sammanlagd summa: 28p.

Fråga 19: Hur man kan fira bokens dag 12 oktober.

Sandra: Det finns många sätt som är bra. Jag gillar författarmöten samt att krypa upp i soffan och bara läsa så mycket man kan. Eller träffas på ett café och ha bokprat. Tycker dock att det ska bli kul att klä ut sig och leva som en karaktär, imorgon.

Sofia: Jag kan mycket väl tänka mig att fira det genom att gå till biblioteksjippot med författarföreläsningar, men jag gillar ditt förslag också!

Stina

Vann rätt låt?

Precis som det alltid blir diskussioner kring om rätt låt vann Melodifestivalen, borde man väl kunna få till någon rolig diskussion kring varför inte årets nobelpristagare förtjänade sitt pris....
Vi kanske kan ha en liten minidebatt här på bloggen om inte annat. Själv hade jag (som alltid) hoppats på att Joyce Carol Oates skulle vinna eller varför inte Margareth Atwood. Och en annan högoddsare inför valet av Nobelpristagare var ju Bob Dylan. Det hade ju inte heller varit helt fel:).
Vem tycker ni hade förtjänat priset?