Sliver av Ira Levin

Det här var en av årets första utlästa böcker och även om den inte var någon jättehöjdare var den ganska tankvärd. Det känns tydligt att det är en roman som utgavs innan dokusåpan var påtänkt, eller innan den var lanserad – påtänkt var den nog vid det här laget (boken utkom 1991). Detta då intigen kretsar kring att en man installerat kameror i alla lägenheter i ett hyreshus och självklart utan de boendes vetskap. Han håller ständigt koll på dem och vet vad som pågår i deras liv; som en slags dokusåpa med andra ord med honom som exklusiv tittare.

Levin verkar vara kritisk mot utvecklingen som tv-industrin tagit, och jag kan bara gissa vad han tänkte när dokusåporna började komma. En tanke som den smygtittande huvudpersonen delger är att  spänningen i tittandet bygger just på  att det inte följer ett manus, utan att vad som helst kan hända. – lite som dagens Big Brother med andra ord.

Och visst måste man medge att Levins bok ligger rätt i tiden när man 7 år senare skulle komma att lansera Robinson, den första dokusåpan.

Jag gillar för övrigt katten Felice, som har en viktig roll i handlingen, men förutsatt detta så känns det som att Levin kan bättre.

//Sofia

Mysrysare. Skräckens hus av Evelyn Bond

Som ni märker har mitt bokår 2013 nästan endast bestått av högkvalitativ litteratur vars författare säkerligen kommer att belönas med nobelpriset i litteratur vad det lider ;). Därför passar det så bra att presentera ännu ett mästerverk i den litterära genren, nämligen en favorit utläst i januari i år: Skräckens hus av Evelyn Bond.

Min presentation till trots kan jag bara påpeka att den som kommer att läsa boken helst inte ska vara så kinkig med bagateller som om storyn hänger ihop som den ska, eller irritera sig på lösa ändar. Det här är nämligen något så underbart som en bok helt utan vare sig rim eller reson och hands down den allra mest usla mysrysare jag någonsin läst – och om ni känner mig så vet nu ju att det är en hel del. Kvinnan kan uppenbarligen vare sig skriva eller komma på ett vettigt synopsis, för ingenting hänger ihop  och så gott som alla karaktärers beteenden är riktigt, riktigt off.

Huvudpersonen är dessutom oändligt tröttsam och helt jävla blåst. Dialogen är även den väldigt märklig – inte nog med att folk inte pratar så, utan man säger även de mest konstig saker.

Uppfriskande dock att hjältinnan blir knäsvag så fort hon får en skymt av någon med manligt kön – annars brukar ju författare för att bygga upp något av en intrig se till att det är en särskild herre hennes hjärta klappar för.

Och morden som sker, jag menar kom igen!!! En av offren blir mördad genom att mördaren från övervåningen dänger iväg en kniv så hårt och med sådan precision att offret dör. Knappast skulle jag tro, speciellt som mördaren är en icke stridskunnig 16-årig flicka. Oj, hoppsan där spolade jag visst intrigen!

Men cha cha, ska ni läsa den här boken blir det nog snarare för att skratta åt ett helt misslyckat försök till att skriva än bok än för att få ut något av en helt konstig och obegriplig deckarintrig.

// Sofia

P.s Sorry Stina, hade jag inte spoilat mördaren för dig hade kanske det här varit något att sätta tänderna i :-P

Out of sight, out of mind

Jag fick två oredigerade bokutdrag från Boktipset i samband med en boktävling. Det ena var från Ninni Schulmans Pojken som slutade gråta och det andra var från Mannen som föll i glömska av Mia Ajvide. Ironiskt nog var det den sistnämnda som jag trots titeln inte riktigt kunde släppa, så jag var tvungen att låna hem den från bibblan för att se hur det skulle sluta.

Den handlar om Jack, och ni kan ju själva lista ut hur det går för honom. Från en dag till en annan är det som att han upphört att existera. Ingen minns honom, inte ens hans fru. Han stannar i människors minne endast för några sekunder. Så fort kropps- eller ögonkontakten är bruten är han glömd igen. Att föröka bygga upp en ny tillvaro åt sig själv är alltså inte möjligt för hur kan man skaffa boende, jobb och vänner när ingen kommer ihåg en.

Så vad göra? Ens liv är förstört, ens älskande kommer inte ihåg en (och ingen annan heller). Ska man ta livet av sig, försöka resonera, börja med droger, råna en bank?

Ett bra första steg är att ta sig till sitt före detta boende när den äkta hälften inte är inne. Sedan kan man lägga sig i den gemensamma sängen och masturbera. Utan att göra rent efter sig. OBS! Det sista är mycket viktigt! Hey, preciiiiiiiiiis vad jag också skulle göra om Kalle glömde mig. Verkligen alltså. Det skulle vara nummer ett på min to do list. Så nu vet du det Karl, om du nu skulle komma på den synnerligen dumma idén att glömma bort mig.

Jag vet inte, för min del föll lite av allt det hon byggt upp i och med den scenen. Jag var inget större fan av den gnälliga osäkra huvudpersonen innan, och detta hjälpte inte precis. Förmodligen fick han bara vad han förtjänade. Karma kallas det Jack, glöm aldrig det. 

Stina

 

 

P.S. Om jag varit din flickvän hade jag också glömt bort dig, ditt äcklige lille pervo.

 

Remember everything is right until it's wrong

Edens lustgård är en roman som Hemingway påbörjade redan 1946 men som han aldrig hann avsluta innan han tog sitt liv sommaren 1961. Den gavs ut postumt 1986 där förlaget bearbetat det ofärdiga manuskriptet. Enligt biografer har så mycket som två tredjedelar av det befintliga materialet strukits. Med detta i åtanke går det inte att undvika att undra vilken riktning historien skulle tagit om Hemingway fått chansen att avsluta den själv. Kanske finns det en anledning till att han inte gjorde det heller, för det är ingen lätt historia att lyckas ro i land. Inte ens om man heter Hemingway.

Jag har läst en del av Hemingway tidigare, och det är väl inte för inte som han har ett rykte om sig att vara macho. Männen är män i Hemingways värld. De dricker som män, slåss som män och ägnar sig år manliga sysselsättningar som jakt, fiske och tjurfäktning. Det var något åt det hållet jag väntade mig även denna gång, men vad jag fick var något heeeelt annat.

Det absolut sista jag väntat mig av Hemingway var denna lek med könsroller. Jag är glad att förlaget beslöt att ge ut denna, om inte annat för att jag fått en annan syn på Hemingway efter att ha läst den. Inte riktigt lika macho som han velat påskina kanske.  Det är kul och absolut oväntat men jag vet inte om jag köper det helt. Det känns bitvis sökt och jag kan förstå att han kämpade med den här historien i femton år utan att komma till avslut. Frånsett detta kan jag inte riktigt motstå den här romanen trots sina brister. Jag gillar det helt enkelt.

Det är svårt att skriva mer om handlingen utan att berätta för mycket. Jag föredrar själv att veta så lite som möjligt när jag påbörjar en roman. Om det går att undvika vill jag inte ens läsa baksidestexten. Jag kan i alla fall berätta att det börjar som en kärlekshistoria men övergår i en kärlekstriangel. Sådana brukar i regel inte sluta väl, och den här är inget undantag.

Särskilt gillar jag hur han bygger upp stämningen. I början av David och Catharines smekmånad är allt lätt och som på lek. De äter, älskar och låter dagarna passera. När vardagen infinner sig byter Hemingway tonläge. Det är egentligen bara en skiftning, men det ger berättelsen en helt ny karaktär. Man anar att det kommer att gå åt helvete, och man anar att David också anar det. Mästerligt faktiskt, när jag tänker efter.

Förutom det gillar jag vissa små detaljer, som att de klär sig likadant i fiskartröjor, att han kallar henne Devil och att de påstår sig dricka efter väderlek. Starka vindar innebär starka drinkar. Det är något oemotståndligt med Catherine, David och deras värld som gör att man vill stanna kvar till the bitter end.

 

Stina

Ren magi

Dags för recension av ännu en litterär pärla från min Siciliensemester. Nämligen Fayrene Prestons Pärlornas magi som ingår i Richters Symfoniserie. En serie där män är män och kvinnor är kvinnor om ni förstår hur jag menar. Gör ni inte det (förlåt, jag vet att ni kan vara tröga :P) så låt följande citat från boken illustrera:

”Han kropp i rörelse var en studie i kontrollerad styrka.”

”Armarna, såg visserligen starka ut, men visade inga svällande muskler och hennes instinkter sa henne att han höll tillbaka sin styrka och sex appeal med avsikt och att hon måste vara försiktig.”

”Ibland när du ser på mig med de där gröna ögonen känns det som om de hade klätt av mig min hud och kvar finns bara längtan.”

Hur den hamnat i min ägo? Den är inte helt oväntat en gåva från min kära syster – Boktriangelns okrönta drottning av allsköns skräplitteratur. Och det menar jag som en komplimang. Så tack Sofia, vad hade mitt poolhängande varit utan dig?

Men nu till bokens originella handling. Leah är tjugofyra år och okysst (vilket kanske inte känns helt trovärdigt). Hon bor i en småstad där hon aldrig blivit riktigt accepterad av ortsbefolkningen. Den enda fristad hon haft är hos zigenarna som besöker staden med sitt tivoli varje år. Med dem kan hon vara sig själv utan att bli dömd. De vet av egen erfarenhet hur det är att vara utstött och betraktas med misstänksamhet.

Av zigenarkvinnan Zarah får hon ett pärlhalsband i gåva, och med halsbandet förutsägelsen att det kommer att föra med sig magi in i hennes liv. Det kommer föra med sig magi, och en man med kanelfärgat hår. Mycket riktigt dröjer det inte länge innan hon träffar Stephen. Det dröjer inte heller länge innan hennes tid som okysst är förbi (ca två timmar). Det är starten på deras kärlekssaga, men Leah kan inte låta bli att tvivla för hur ska hon kunna lita på en kärlek som är grundad på magin från ett pärlhalsband.

Stina

Semesterläsning

På semestern tycker jag att det är helt okej att sänka sin litterära ambitionsnivå en aning. På min två veckors vistelse på Sicilien plöjde jag därför mysrysare och annan lättsmält litteratur. Jag lade dock in en snygg räddning mot slutet med Jayne Anne Phillips Sommarlägret och Bulgakovs Mästaren och Margarita. Jag tänkte att de på något sätt tog ut varandra, ett status quo på min litterära agenda.

Mysrysaren ifråga var ingen mindre än Marjorie Everitts Hemligheten på Rosemanor, som jag har ett svagt minne av att Sofia tidigare recenserat på bloggen. Framsidestexten utlovar romantik och spänning för dig som uppskattar äventyr och mystik. Verkade således mycket lovande.

Handlingen är given i romaner av detta slag: Flicka möter pojke. Flicka ogillar pojke. Samtidigt har han ju något visst. Okej han är dryg. Men snygg. Flicka våpar sig lite. Pojke kommer till räddning.  Ja, och så blir de kära på slutet.

Just i denna version är hjältinnan i fråga den lätt hjälplösa Pip som anländer till godset för att i egenskap av antikvarie värdera det stora och potentiellt värdefulla biblioteket. På plats får hon nys om att det finns andra saker än böcker som kan vara värda en del. Enligt legenden ska det nämligen finnas en skatt nedgrävd av en tidigare ägare, och ledtråden till vart ska finnas gömd i en kvarlämnad bok. Många är de som försökt finna skatten. Kanske är Pip den som ska lyckas där andra gått bet. Någon på godset verkar tro det i varje fall för det dröjer inte länge innan hon får anonyma hotelser om att ge sig av. Ska Pip hitta skatten? Och viktigast av allt, ska hon hitta en man?

Denna typ av bok står inte på min bokmeny särskilt ofta. Ska jag vara ärlig trodde jag inte att den skulle ge särskilt mycket men den visade sig vara utmärkt läsning vid poolkanten. Visserligen hade jag rätt lågt ställda förväntningar men det var mer välskrivet än väntat. Cheesy såklart, och slutet är ju inte direkt en överraskning, men jag börjar förstå Sofias faiblesse för mysrysare och kan definitivt tänka mig att läsa fler. Sofia, du kanske har några tips och kan låna mig en eller två eller ett dussin (de går ju rätt snabbt att avverka).

 

Stina

Månadens tema oktober – Frost, snö och is

Sommaren höll i sig länge i år, men när hösten väl kom så kom den snabbt och överraskande. Ena dagen varma sommarvindar och nästa dag regn och rusk. För att vi ska vara bättre förberedda vid nästa årstidsskiftning har jag förberett ett kyligt vintertema.

Vi börjar med debutanten Josefin Holmström och hennes Antarktis. Där får vi möta Gertrude som blir beviljad ett stipendium för att åka med på en forskningsresa till Antarktis. Under resan blir hon alltmer fascinerad av en tidigare expedition till samma plats. Kapten Scott och hans mannar anlände till Sydpolen den17 januari 1912 men hela besättningen dog av umbäranden under vägen tillbaka. Gertrude själv är ingen forskare, men hon vill berätta om, och kanske förstå Scott och de som tidigare företagit samma resa. Sedan har hon andra långt mer personliga skäl att vilja delta.

Har vi inte fått nog av kyla och is kan vi fortsätta med Expeditionen – min kärlekshistoria av Bea Uusma. Ytterligare en expedition alltså, och denna gång till Nordpolen i Andrées fotspår. Från en misslyckad expedition till en annan. Andrée försökte att ta sig till Nordpolen med luftballong men tvingas nödlanda på isen efter tre dagars luftfärd. I månader släpar han och de två andra männen sina tunga slädar för att ta sig tillbaka, men på Vitön den 8 oktober 1897 upphör deras dagboksanteckningar. En kort tid därefter dör de en efter en. Vad hände? Här försöker författaren och läkaren Bea Uusma finna svaren.

Månadens bok: Antarktis - Josefin Holmström, 2013.

Expeditionen – min kärlekshistoria - Bea Uusma, 2013.

Stina

Tvillinbonanza

Visst håller ni väl med mig om att det är på tiden med lite trevligt tvillinglitteratur? Jag trodde väl det! Här kommer därför en samlad recension av några av 2013 års utlästa tvillingböcker.

Tvillingarna 68. Änglavakt

Ingen höjdare ärligt talat. Boken handlar om hur Elisabeth räddar Denny från att drunkna varav han blir helt besatt av henne och vägrar att lämna henne ifred. Hela omgivningen blir helt trött på  henne och allt ståhej om vilken hjälte hon är – trots att det är Denny som beter sig helt befängt. De hade kunnat vara en relativt underhållande historia om inte folk betett sig så over the top hela tiden.

Tvillingarna 70. Betjänterna

Enhörningsklubben ska samla in pengar till välgörande ändamål och kommer på idén att låta eleverna på skolan lottas ut som betjänter samt kunna bli uppdragsgivare åt dessa för en slant. Samtidigt närmar sig alla hjärtans dag och Amy och Elisabeth är trötta på hur barnsliga deras pojkvänner är och bestämmer sig för att med hjälp av Jessica lära dem en läxa. Ganska underhållande med ihop-parningen av betjänter/uppdragsgivare och kul att se hur Jessica ställer till det för sig och lyckas klara sig ur knipan som bara hon kan.

Tvillingarna 76. Sjundeklassaren

Det här var vare sig en höjdarbok eller en riktigt dålig sådan, utan mer en ganska ok mellanbok. Som titeln antyder handlar den om Elisabeth som på grund av sina strålande studieresultat blir uppflyttad en klass och får börja sjuan ett år i förväg. Jessica är inte glad då hon dels anser att det är hon som är den mogna av dem och borde få börja i högre klass och dels vill ha kvar Elisabeth i sexan eftersom hon inte vill gå i en annan klass än systern. Hon och Stephen börjar elakt konspirera för att få Elisabeth att inse att hon inte alls vill gå i 7:an. Men även utan deras hjälp är det tveksamt om Elisabeths entusiasm hållit i sig då hon visserligen hänger med i studietakten men har mycket svårare för att anpassa sig efter de social regler som råder i 7:an. Lite fånigt om ni frågar mig då det är en årskurs det handlar om. Hur mycket socialt mognare kan man egentligen vara i 7:an? Fjortis som fjortis liksom, det är inte en ålder utan ett state of mind. Fråga mig, jag vet ;).

Tvillingarna. Spökflickan

Har för mig att denna var en av mina favorit-tvillingböcker när jag var yngre, och måste säga att jag överlag är väldigt förtjust i de tvillingböcker som har övernaturliga inslag. Rent generellt känns det också som att så gott som alla jag kan komma på även är väldigt välskrivna (för att vara tvillinglitteratur alltså)

Denna handlar om ett tivoli som kommer till Sweet Valley, och till en början är båda tvillingarna entusiastiska. Men Jessicas entusiasm dör ut ganska snabbt då hon får en förbannelse uttalad över sig och ännu mer obekväm blir hon när Elisabeth verkar bli som besatt av Clair, dotter till cirkusens ägare. Det känns nästan som att hon är besatt...

Kul också för scenerna där syskonen munhuggs med varandra på diverse fjortisaktiga sätt, samt för de komiska inslagen i boken som Jessica och de andra urblåsta Enhörningarna står för.

Tvillingarna. Rubinhalsbandet

Även denna en klassisk tvillingbok med spökinslag. I denna är tvillingarna med under en filminspelning som bygger på verkliga händelser och som handlar om en 12-årig flickas mystiska död. Samma dag som filminspelningarna börjar hittar Jessica ett mystiskt halsband på stranden intill filminspelningarna varefter hon börjar drömma mardrömmar som på ett mystiskt sätt verkar ha att göra med handlingen i filmen

En eloge måste jag ge till tvillingarna och deras kusin som knappt höjer på ögonbrynen när de drömmer mardrömmar, ser spöken och jagar mördare. Om jag varit lika tuff som dem betvivlar jag att jag stannat uppe hela natten efter att ha sett ”Terror på Elm Street” för första gången som 12-åring (läs: typ 16).

Tvillingarna. Kärlek och svart magi

Ja, vad kan man säga – en hilarious historia om hur Jessica och Elisabeth under två sommarlovsveckor läser varsin universitetskurs på universitetet medan deras föräldrar är iväg på semester. Jessica blir tvingad dit mot sin vilja (tack, Elisabeth!!) bara för att Elisabeth inte kan tänka sig något roligare än att plugga hela sommarlovet – men då hon får veta att man kan komma och gå som man vill, träffa äldre killar och plugga minimalt blir hon desto förtjustare och anmäler sig till en kurs i keramik där hon med liv och lust ägnar sig åt att göra voodookrukor för att bli kvitt sin odrägliga rumskompis.

Och Elisabeth tappar helt koncepterna och uppfinner en äldre syster för att ragga på läraren i romantisk poesi-klassen hon läser.

Svårt att ta på allvar, bitvis mycket fånigt och med en ganska papperstunn intrig – men I like it!

Tjing, tjing ! // Sofia