Sliver av Ira Levin

Det här var en av årets första utlästa böcker och även om den inte var någon jättehöjdare var den ganska tankvärd. Det känns tydligt att det är en roman som utgavs innan dokusåpan var påtänkt, eller innan den var lanserad – påtänkt var den nog vid det här laget (boken utkom 1991). Detta då intigen kretsar kring att en man installerat kameror i alla lägenheter i ett hyreshus och självklart utan de boendes vetskap. Han håller ständigt koll på dem och vet vad som pågår i deras liv; som en slags dokusåpa med andra ord med honom som exklusiv tittare.

Levin verkar vara kritisk mot utvecklingen som tv-industrin tagit, och jag kan bara gissa vad han tänkte när dokusåporna började komma. En tanke som den smygtittande huvudpersonen delger är att  spänningen i tittandet bygger just på  att det inte följer ett manus, utan att vad som helst kan hända. – lite som dagens Big Brother med andra ord.

Och visst måste man medge att Levins bok ligger rätt i tiden när man 7 år senare skulle komma att lansera Robinson, den första dokusåpan.

Jag gillar för övrigt katten Felice, som har en viktig roll i handlingen, men förutsatt detta så känns det som att Levin kan bättre.

//Sofia