Dags för lite recensioner igen

Efter frånvaro på bloggen, beroende på bröllopsbestyr, flytt och jobb, har det blivit dags att ta itu med lite recensioner igen.
Vi börjar med en av mina månadsböcker, "Den svarta dahlian", som jag inledningsvis blev imponerad av och gillade skarpt. Det såg ut som att det här kunde vara en av årets få 10-poängare, och en deckare dessutom som inte är någon av mina favoritgenrer. Tyvärr var jag optimistisk aningen för tidigt så boken som ju började så lovande bara blev sämre och sämre ända fram till det ganska fåniga slutet. När man sedan läser författarens efterord, om man har oturen att få tag på en sådan förlaga, kan i alla fall inte jag låta bli att himla lite med ögonen och tycka att romanen efter att ha läst igenom detta dravel faktiskt blir aningen ännu sämre. Synd på en bok som lovade så mycket!

"De små hästarna i Tarquinia" däremot har kommit att bli en ny sommarfavorit, och liksom Annina Rabes som skrev förordet och kallar boken den ultimata sommarboken kommer nog även jag att göra det till en bok att läsa om varje sommar, gärna tillsammans med en campari bitter. Mern liksom henne kan inte heller jag riktigt sätta fingret på vad det är som gör att jag tycker om den så mycket. För den har något visst som det är svårt att sätta fingret på. Det är något med det där hur Duras på ett nästan magiskt vis lyckas fånga sommarens känsla, med dess leda och den där speciella atmosfären som bara infinner sig när man är utomlands på semester och kanske har druckit en campari bitter för mycket. För i boken händer det just inte så mycket, huvudkaraktärerna sitter vid vattnet, badar, pratar skit och känner sig leda på allt- och självklart sveps det en hel del campari också. För liksom boken är den ultima sommarboken måsta campari bitter vara den ultimata sommardrinken.

Efter denna underbara pärla till bok gav jag mig i kast med ännu en roman av Kazuo Ishiguro, och jag har insett att det blivit dags att ge sig angående hans författarskap. De endra riktigt bra böcker han skrivt är tyvärr "Never let me go" och "Berg i fjärran". Denna roman, "Konstnär i den flytande världen", handlar om en åldrad japansk konstnär som ser tillbaka på sitt livsverk, där hans konst varit färgad av propaganda och numera mest känns som en smutsig hemlighet. Större delen av läsningen är tyvärr bara långtråkig och föga engagerande. Synd på en så lovande författare, för det vackra språket och hans fina berättastil förtjänar bättre romaner än de jag läst av honom på sistone. Liksom hans övriga romaner är det en sparsmakad prosa som för berättelsen framåt där det som inte sägs är det mest framträdande.

Tema augusti: Annan verklighet

Så kommer då augustis tema äntligen, bara något försenat. Jag har haft riktigt svårt att välja tema denna gång men nu är det bestämt. Jag måste erkänna att Sandras föregående tema Eskapism inspirerat lite. Det var nämligen precis vad jag behövde just nu, en liten flykt från verkligheten. Jag är inte helt beredd att lämna den tillflyktsorten ännu så månadens tema är Annan verklighet, med inriktning mot svensk fantasy.

Av månadens böcker har jag bara läst bonusboken men jag har stora förhoppningar om att resten ska vara minst lika bra. Hoppas ni ska gilla det.

Månadens bok: Udda verklighet – Nene Ormes, 2010.

Den femte systern – Mårten Sandén, 2008.
Underfors – Maria Turtschaninoff, 2010.
Flicka i fönster vid världens kant – Sam J. Lundwall, 1980.
Gargoylen – Andrew Davidson, 2010.

Bonusläsning: Skuggorna i spegeln – Inger Edelfeldt, 2003.

Månadens bok Udda verklighet är en så kallad urban fantasy som utspelar sig i ett Malmö man bara känner igen till ytan. Huvudpersonen Udda har alltid plågats av hallucinationer och hemska mardrömmar. En natt drömmer hon om en kvinna som flyr från Malmö Central. Det blir upptakten på en jakt genom Malmös gator, en jakt genom nutid och dåtid.

Den femte systern är en Augustimoninerad ungdomsbok inom fantasygenren. 16-åriga Jannike har fått praktik på ett museum där allt inte verkar stå rätt till. Det upptäcker hon en vintermorgon när hon finner sig stå öga mot öga med en mordisk vätte med dubbelyxan i högsta hugg.

Underfors är också den en urban fantasy, men denna utspelar sig i, eller snarare under, Helsingfors. Vi får följa tonåringarna Alva och Joel som kommer i kontakt med den magiska världen Underfors och får lära sig att troll och andra varelser inte bara är något som existerar i sagor.

Flicka i fönster vid världens kant beskrivs som en melankolisk kärlekshistoria med små fantasyinslag. Det jag föll för här var väl främst titeln, så jag hoppas att innehållet ska vara lika bra. Den är i varje fall skriven av Sam J. Lundwall som väl mest är känd för sin science fiction.

Gargoylen är min katt bland hermelinerna då den varken är skriven av en svensk författare eller kan räknas som fantasy. Dock innehåller den inslag som gör att jag tycker att den platsar i månadens tema ändå. Den naamnlöse huvudpersonen har varit med om en bilolycka och ligger på sjukhus svårt bränd över hela kroppen. En dag dyker en kvinna upp, Marianne Engel, som påstår att de två varit älskande i 1300-talets Tyskland. Hon är skulptör och beskriver sitt arbete som ett befriande av gargoyler ur den sten där de är inneslutna. Mannen faller handlöst för Marianne samtidigt som han inser att det hon berättar för honom inte kan vara möjligt. Eller kan det?

Så slänger jag in en bonusbok också, Inger Edelfeldts Skuggorna i spegeln om Arri som får tillträde till landet Eidolon och de lockelser som finns där. Särskilt dras hon till den förföriske Leonidas. Den tar sin början i medeltidsveckan i Visby (som ju börjar nu på söndag) så vad kan väl passa bättre än att låta denna bok inleda temat om man har lust och ork att ta sig an den.

Stina