Slappläsning

Mellan mina pass på färjan har jag inte haft så mycket ork över till mer seriös litteratur, utan istället har jag underhållt mig själv med lite mer härlig tvillingläsning. Börjar undra om jag inte kommer att klämma fler tvillingböcker i år än vad jag gjorde förra året och då hann jag nog ändå med en 20-30 stycken. Å andra sidan, vad är väl trevligare än att sjunka ned i fåtöljen efter ett kvällspass på färjan och drömma sig bort till Sweet Valley? Inte mycket om ni frågar mig i alla fall.....

Den första är tyvärr ingen höjdare, Tvillingarna 81. Dubbelspelet. heter den. Den var inte bara dålig utan rent ut sagt usel. Främst kretsar handlingen kring vilken skitstövel tvillingarnas bror Steven beter sig som när han gör slut med sin flickvän Cathy för att kunna flörta runt med tjejer som den uppblåsta och fåniga Jill. Riktigt, riktigt uselt skriven historia och med den där uppskruvade attityden hos karaktärerna som ingen normal människa skulle ha. Läs inte!

Ett roligt fynd var en dubbelvolym med spöktema; Julspöket och Spökjakten. Jag hade inte läst någon av dem förut, men tyvärr visade sig båda vara besvikelser då de var illa skrivna. Den första, Julspöket, hade i alla fall en rolig handling med en självupptagen Jessica som får besök av julens tre spöken. På grund av uselt språk lyfter den aldrig riktigt och boken känns bara halvdan och till och med småtråkig att läsa. Synd eftersom den kunnat bli mycket bättre med en mer kompetent författare.
Spökjakten däremot är BÅDE illa skriven och har en fånig handling, så den hade inte kunnat räddas ens av en bättre författare. Riktigt fånig story med en nyinflyttad kille som på något märkligt sätt känner till Sweet Valley fast han inte bott där sedan han var bebis. Man förklarar detta med att han har en tvillingbror han inte känt till och att de, precis som Jessica och Elisabeth, har någon slags tvillingconnection. Så här fånigt har, tack och lov, aldrig tidigare Jessicas och Elisabeths speciella band beskrivits och det tackar jag för. Som om det inte vore nog med det mystiska tvillingbandet blandar man även in spöken, och nej, det här boken fungerar inte alls!

Ännu en tvillinbook av formatet större var "En oförglömlig resa", och trots tidigare besvikelser är det här den sämsta tvillingbok jag läst på riktigt, riktigt länge. Urfånig intrig, där tvillingarnas kompis Anna (som är adopterad) får reda på att hon har ett okänt syskon i Washington. För att få åka dit går hon med i kören som ska dit för att tävla. Sen blir det bara fånigt med en konstig spionhistoria som är helt otrovärdig, konstiga reaktioner på syskonhistorien och en rätt lam handling i övrigt.

Då var "Skrämslekriget" bättre, även om inte den heller var någon höjdare. Handlingen var dock riktigt rolig, med att hela tvillingarnas klass ska läsa gamla skräckromaner, vilket till sist urartar i ett så kallat skrämselkrig mellan killarna och tjejerna i klassen. Tyvärr är det rätt illa skrivet och det blir bara fånigt när eleverna blir rädda typ så fort de får höra talas om någon gammal skräckroman. En bok som verkligen hade tjänat på att skrivas lite mer subtilt alltså.

Härnäst blev det dags för två nya böcker i Jessica och Elisabeth-serien, nr 2 och 3, Bortgjord samt Skokompisar. Den första saknar, som de flesta böckerna i serien, en sammanhållen handling, samt tydlig början och slut. Dock är denna ändå mer sammanhållen än många andra och den handlar främst om Jessicas strävan efter att komma in i den nya skolan och få nya vänner. Även bättre språk än vad det kan vara i den del böcker.
"Skokompisar" å andra sidan visade sig vara riktigt bra och handlingen kretsar kring Jessicas och Bethels gryende vänskap som börjar när Jessica går med i löparlaget. En tydlig början, ett tydligt slut OCH sammahållen handling- precis som det ska vara med andra ord. Dessutom beter man sig som bormala 13-åringar och Jessica beskrivs ovanligt nyanserat med både bra och dåliga sidor.

Japp, det var det för denna gången, men jag kan lova att det snart har blivit dags för mer tvillinrecenserande. I bet you can´t wait!

Dexter - boken som aldrig ville ta slut.

Få böcker har tagit lika lång tid att läsa ut. Helt oskuldsfull stod den på en ställning på bibblan. Som svaret på en av mina mer patetiska böner; en bok att läsa, som faktiskt varit med i boktriangeln. Visserligen för flera månader sedan men ändå.
Precis som de flesta andra har jag sett TV-serien, som jag i ärlighetens namn inte gav så mycket för. Inte min typ av serie helt enkelt, blev mest frustrerad över hur mycket tid Dexter har. INGEN har så mycket tid! Efter att läst det härke som förlagan utgjorde har jag dock nyfunnen respekt för TV-serien, som inte tjatar öronen av publiken. Först satt jag och småfnissade åt ordlekarna, men någon borde sagt åt Jeff Lindsy att det blir för mycket av det goda. Tyvärr bli recensionen inte bättre än så här, jag har tid att ta igen. Håller med om allting Stina skrivit i sin recension.

Return of the Lost

Jag vet, jag vet, jag har inte varit alldeles närvarande här på bloggen på sistone. Men nu är det dags för ett av mina sedvanliga ryck igen.

Låt oss fira detta the beatnik style :)



Stina

Mästaren och Margarita

För en gångs skull lyckades jag få tag på en klassiker som inte var helt genomtråkig att läsa. Storyn och språket flöt på bra, den var lättläst och inte alls tung att ta sig igenom. Fattar dock inte riktigt storheten med boken, då den bitvis mest känns som en försummad författares hämnd på omgivningen, och allt för ofta blir det tyvärr också lite för mycket buskiskänsla över det hela. Som bäst är romanen när djävulen och hans anhang , lite mer subtilt, djävlas med folk och kul även med den lite annorlunda berättelsen om Jesu död