En tröstebok?

Efter en dag kantad av psykisk och fysisk ostabilitet bestämde jag mig efter aktiviteten för två saker;

1. Gå på Bio.

2. Köp en bok att trösta mig med. Och läsa innan bion.

Eftersom jag som bekant är en lat människa ides jag inte gå de extra 5 minuterna till Bokia, eller Akademibokhandeln, utan slank in på åhléns för att ta del av deras karga utbud. Det jag riktade mina målsökande missiler mot var feel-good litteratur. Gärna chik-lit. En genre jag i vanliga fall skyr som ny is. Stinas inlägg har dock fått mig att inse att ibland kan en chick-lit vara precis vad en behöver. Dessutom är jag nyfiken på Stockholm Rosé, en svensk chick-lit som fått bra kritik. Boken finns inne, jag har den i handen och är på väg mot kassan.

Jag har hittat min tröstebok! Är i alla fall vad jag tror innan mina ögon helt på eget bevåg dras till ett svart omslag. Svart med svarta stjärnor. Fyndet jag oförhappandes lyckats snubbla över är en nyutgåva av Harry Martinssons Aniara. Nästan Så långt ifrån chick-lit och uppmuntran en bok kan komma utan att heta 'The Devil's Notebook'.

Eftersom en bild säger mer än tusen ord;

Yep, hembakade chocolate chip cookies. Livet i kollektiv är bra härligt ibland :)

Hur långt ifrån oss!?

En Tranströmer tillägnad Kalle. Han hälsar på till helgen men sedan kommer det att dröja tills vi ses igen. Han ska nämligen på MFS-stipendieresa till Indien i över två månader och kommer hem först i april. Alex kanske har några Indientips att vidarebefodra till Kalle. Han börjar bli rätt nervös nu innan resan, så han skulle säkert välkomna ett tips eller två från någon som varit där.

Nu handlar ju inte denna dikt om Indien, men jag tycker att den känns rätt passande ändå, för hur långt ifrån oss kommer inte Kalle att vara inom kort. Too far if you ask me...

Strof och motstrof

Den yttersta kretsen är mytens. Där sjunker rorgängaren
upprätt
bland glittrande fiskryggar. Hur långt från oss!
När dagen står i en kvav och vindlös oro -
som Kongos gröna skugga håller
blåmännen i sin dunst -
när all denna drivved på hjärtats trögt
slingrande flod
tornar upp sig.

Plötslig förändring: in under himlakropparnas vila
glider de tjudrade.
Med aktern högt, i hopplöst
läge, står skrovet av en dröm, svart
mot ljusrött kustband. Övergivna
störtar sig åren, snabbt och ljudlöst – som slädskuggan, hundlik, stor
far över snö,
hinner skogen.

(Från 17 dikter 1954)

Stina

Stockholms Internationella Poesifestival

Temat för årets Internationella Poesifestival på Dramaten i Stockholm var Tranströmer. Bara det gjorde det såklart värt att vilja delta. Kvällen var både förtätad och genomlyst med en förnyad tillgång till det verkliga. Att Tranströmer själv skulle vara på plats under kvällen var dock mer än man hade vågat hoppas, men det var han. Han satt längst bak i salen med sin hustru Margareta och viftade glatt med käppen åt publikens hyllningar.

Det bjöds på tonsatta dikter, dikttolkning via dans, högläsning av bland annat Richard Woolf, Reine Brynolfsson och Göran Sonnevi samt möten med spännande utländska poeter. Av de utländska poeterna var min favorit Iona Nicolaie från Rumänien, som trots förkylningen från helvetet gjorde sitt bästa för att förmedla sina dikter. Hon hade god hjälp av sin tolk Janna Granström som framförde dem exemplariskt när rösten stundvis svek poeten själv. Dikterna kom från hennes diktsamling ”Himlen i magen” som berättar om moderskapets komplexa och blandade känslor. Att hon var dessutom sjukt snyggt klädd gjorde inte saken sämre :)

Reine Brynolfsson

Kvällens höjdpunkt (förutom Tranströmers närvaro) var ändå Nicolai Dungers musikaliska tolkning av sin favoritdikt Skepparhistoria. Detta framträdande går tyvärr inte att hitta på you tube, så jag bjuder istället på en annan av mina Dungerfavoriter, en Van Morrison-cover.

Gotlandsanknytningen stod den experimentella popgruppen SKRIET och Isak Sundström för. Sundström är annars medlem i bandet Pascal från Gotland. Till festivalen hade de skapat ett ljudkollage baserat på Tranströmers diktuppläsningar från 60-80-tal.

Popgruppen Skriet

Poesi, kultur, skönsång och celebriteter, det var kort sagt en kväll som hade allt!

Slapp helgläsning

I helgen är det inte direkt Nobelpristagare eller Pulitzerprisvinnare som stått på läsagendan.

Jag började morgonen med att dekadent inta min frukost i badkaret. Våfflor toppade med creme fraische, ost och lök samt skinkmackor och kaffe stod på menyn. Jag älskar lata söndagsmornar och jag älskar verkligen mitt badkar!

Den följande timmen spenderades i lavendeldoftande badskum med ett helt gäng modetidningar. Att läsa tidningar i badkaret utan några smärre missöden är något av ett mission impossible och den här gången var det senaste numret av Styleby som endast halvläst dog drunkningsdöden när det oförhappandes råkade hamna på fel sida av badkarskanten. Tack och lov är det inte en av mina favorittidningar direkt men lite irriterande var det förstås. Den gick dock att läsa klart efter att ha torkat en stund på kökselementet.

Söndagens andra litterära händelse tilldrog sig på träningscykeln med Mp3:n och Carolina Gynnings ljudbok i lurarna. Mycket trevligt.

Hur har ni andra spenderat söndagen? Har ni fått något läst?

Stina