Från fulkultur till finkultur

Från lättviktigheter med Gynning till tungviktspoesi med nobelpristagaren Tranströmer - det är dags för nästa dedikation, den här gången till Alex. Förklaringar känns överflödiga, den här dikten är bara SÅ Alex. Kaffe?

Espresso

Det svarta kaffet på uteserveringen
med stolar och bord granna som insekter.

Det är dyrbara uppfångade droppar
fyllda med samma styrka som Ja och Nej.

Det bärs fram ur dunkla kaféer
och ser in i solen utan att blinka.

I dagsljuset en punkt av välgörande svart
som snabbt flyter ut i en blek gäst.

Det liknar dropparna av svart djupsinne
som ibland fångas upp av själen,

som ger en välgörande stöt: Gå!
Inspiration att öppna ögonen.

(Från: Den halvfärdiga himlen 1962).

Stina

Thank you Gynning!

Deltog ganska många dagar i Boktipsets julkalender där man fick chansen att vinna en bok i varje lucka, men turen var inte på min sida. Desto gladare blev jag när jag kom hem till Klintehamn efter julfirande och hittade ett oväntat bokpaket i brevlådan innehållande en höjdarvinst från en annan av deras tävlingar, en signerad Caolina Gynning-ljudbok, Laura, flickan från havet, uppläst av densamma.

Den är tänkt att lyssna på i Mp3 och passande nog har jag precis tänkt beställa en Mp3-spelare (velar mellan en röd och en rosa). Tidigare har jag fått överta Sofias gamla avlagda sådana men de har alla sorgligt nog gått hädan.

Boken utspelar sig i den glassiga magasinvärlden enligt baksidestexten, i de fina salongerna och i den förnedrande världen av knark och våldsamt sex. Huvudpersonen Laura tar sin tvillingsysters plats efter att hon omkommit i en olycka och kan äntligen kliva fram ur systerns skugga och bli den framgångsrika kvinna hon alltid drömt om att vara. Gynning kallar sin genre för ”dirty crime” och på baksidan av fodralet varnas man för s.k. rakt språk.


Det är inte vad jag skulle ha valt själv kanske men det ska onekligen bli intressant att lyssna på. Perfekt dessutom nu när vi pendlar till Visby i veckorna och det är för mörkt att läsa i bilen. Gynning (och Boktipset), thank you for making my day!

Stina

Favoritnovell på Årets lista

Som ni kanske minns tyckte jag mycket om Cilla Naumanns novell Lära sig som min favoritsyster vann åt mig i en Boktipsettävling, och det är tydligen inte bara jag som fastnat för den.

I senaste numret av Damernas värld dyker den nämligen upp som ”Årets skolhorror” när kulturredaktören summerar det gångna bokåret i ”Årets lista” där den (med rätta) beskrivs som en obehaglig historia. Obehaglig och klart läsvärd!

Stina

Finfina fynd

Hittade ett helt gäng Året runt, Hemmets journal, Hemmets veckotidning och Allers när jag besökte kvarterets pappersåtervinning senast. Ren lycka!!! Särskilt som flera stycken av dem bara var en eller två veckor gamla, fortfarande aktuella alltså och med massor av trevliga recept och julpyssel.

Jag får dock lite ångest när jag ser den förra ägarens framgångar på kryssidorna... Kalle och jag är inte riktigt på samma nivå, inte än i varje fall.



Tidningarna innehöll hel del matnyttigt, bland annat mängder med festliga fläskfilérecept. De jag fastnade för är rosmarinstekt fläskfilé alternativt fläskfilé i svampsås. Jag funderar på att testa någon av dessa varianter till nyår. Ska bli kul att testa något nytt, sen får vi se vilket det blir.

En annan höjdpunkt bestod av en lång intervju med Ranelid.


Så har jag fått en hel massa nya husmorstips. För att få påslakanen jämnslitna kan man till exempel sprätta upp en ny öppning i nederdelen och sy igen den gamla. Mycket praktiskt. Vi känner ju alla till problemet med ojämnt slitna sängkäder.

Och allt detta är förstås bara en liten del av allt spännande läsningen gett. Men ni behöver inte vara avundsjuka, jag lånar gärna ut ett nummer eller två, det är bara att ni hör av er.

Stina

På spåret.

Jepp, det är jag Som tittar fram bakom På spåret. Boken fick jag i födelsedagspresent av en kompis och den har verkligen kommit till användning i jul. Till skillnad från andra böcker och spel är På Spåret datorstyrd. Det är en liten dator som väljer frågor och berättar det rätta svaret var A,B,C, eller D. Mycket praktiskt och roligt, både då det slipper bli bråk mellan spelarna samt att men kan spela det mot sig själv. Självklart finns det också ett facit lägst bak för när batteriet tar slut. Frågornas ämne och svårihetsgrad är varierande. Inte direkt som att vara med på TV då det inte handlar om gåtor utan raka frågor, men perfekt för en storhelg. Faktum är att min pappa lade beslag på boken efter första spelomgången. Sedan satt han och utnamade sig själv i några dagar.

Robert Gustavsson - Sveriges (O)roligaste man?

I dagarna har jag ägnat mig åt Robert Gustavssons självbiografi, Från Vaggan TIll Deadline.
Trevligt är att det inte är en skvallerbok även om han name droppar en hel del. Om Gustavsson skvallrar lämnar ut någon är det snarare sig själv och sina neuroser. Och det gör han med bravu. Få ämnen är tabubelagda och han försöker inte att sätta sig själv i ett bättre ljus än situationen påbjöd. Det är en traditionell bok som börjar med födelsen och slutar med hur det gick till när Robert Gustavsson fick SVT att köpa in Pingu.
På 350 sidor hinner Gustavsson med en hel del. Helt klart var han en udda pojke som växte upp till en underlig man. Han verkar ha varit hyfsat asosical med få men dominerande intressen. Cykling och meidemakeri var två sådana. Han beskriver tiden med den tajta men ack så dysfunktionella Killinggruppen. Det är en intressant historia som Robert Gustavsson berättar och han försöker aldrig att förhärliga sig själv eller sin insats. Förutom Patti Smiths självbiografi Just Kids, är Från Vaggan till Deadline en av de mest väl samansatta självbiografier jag läst.