Och så lite mera chiclit i väntan på att månadens bok ska sluta vara utlånad

Suck, ännu en månad där månadens boktema inte går att få tag på. Det var endast en av böckerna som fanns på biblioteket och den var naturligtvis utlånad.

Istället tar jag mig ann min ständigt växande bokhög som faktiskt hunnit krympa en liten smula. Yay for that!

Senast utlästa bok är ytterligare ett Sannafynd, nämligen "Motsatsen till kärlek". Ännu en halvdan chiclit trodde jag när jag satte mig för att läsa den, men det visade sig ganska snabbt att jag hade fel. Redan i inledningen faktiskt, där vår hjältinna har en dröm om hur hon styckar upp sin pojkvän i hundra smådelar, äter upp honom och blir besviken på att han smakar som kyckling när hon egentligen var sugen på biff (får faktiskt lite lätt "Den ätbara kvinnan-vibbar" här..). Boken är humoristisk, träffsäker och bitvis lysande skriven. Att det dessutom är författarinnans debutroman känns svårt att tro. Nästan chiclit när den är som bäst helt enkelt!

Anonyma skoälskares klubb

Ännu en bok som Sanna skickade med vid senaste besöket. Och trots att jag i vanliga fall inte läser så mycket chiclit måste jag medge att det var ganska skönt att krypa upp i fåtöljen med en trevlig bok som inte krävde minsta ansträngning att läsa.

Handlingen i boken kretsar som namnet antyder om en skoälskande grupp kvinnor som träffas då och då för att byta märkesskor. Den var helt ok som underhållning för stunden, även om det var lite irriterande med vissa uppenbara hål i handlingen. Dessutom, som så ofta verkar vara fallet inom denna genre, var kvinnosynen med kvinnor som stannar hos sin make trots otrohet och dåligt beteende ganska irriterande. Och varför måste varenda chiclittjej vara ett våp som inte ens kan sköta sin egen ekonomi?

Buffy, TV-serien som formade en generation?

Fick hem nummer 200 av SFX idag. Och fantastiskt nummer det är.
På tal om månadens tema, som bland annat innehöll Jasper Fforde blir han intervjuad i nummret;



Desutom hade de ett långt repotage om BtVS som de utnämnde till TV-serien som formade en generation;

Den ätbara kvinnan

Äntligen har förra månadens Boktriangelbok blivit utläst, Den ätbara kvinnan som är Margareth Atwoods debutroman (utgiven 1969).

Den handlar om Marian som arbetar på ett marknadsundersökningsföretag. Hon bor ihop med väninnan Ainsley och är tillsammans med pojkvännen Peter. Så ser det ut i början av boken när vi får möta henne i alla fall, men en bit in i boken blir man varse att Marian kanske inte är helt tillfreds med detta.... (Hennes bitvis ganska irrationella beteende får mig faktiskt att tänka på Amanda i "Kom närmare" även om deras förändrade beteende kommer sig av helt olika orsaker).

I alla fall är detta en bok som jag älskat sedan jag läste den för första gången och sedan dess har det blivit ett antal genomläsningar. I viss mån märker man att detta är Atwoods debutroman då hon inte riktigt hunnit slipa till språket till samma perfektion som i sina övriga romaner och ibland kan jag tycka att hon blir aningen övertydlig i sitt uppsåt med boken. Trots detta älskar jag boken för hennes torra och ironiska humor som genomsyrar hela boken, liksom för hennes knasiga karaktärer som det är aningen svårt att helt känna sympati för och givetvis för alla konstiga infall karaktärerna får boken igenom. För att inte tala om Marians allt mer stegrande matnoja dom bäddar för en del roliga scener. Och nej, jag sympatiserar inte med Marian utan tycker sundtals att hon beter sig våpigt och borde ställa upp mer både för sig själv och sina vänner. Däremot är igenkänningsfaktorn i vissa delar av boken nästan lite för hög för att det ska kännas riktigt, riktigt bra.