Mysrysare. Skräckens hus av Evelyn Bond

Som ni märker har mitt bokår 2013 nästan endast bestått av högkvalitativ litteratur vars författare säkerligen kommer att belönas med nobelpriset i litteratur vad det lider ;). Därför passar det så bra att presentera ännu ett mästerverk i den litterära genren, nämligen en favorit utläst i januari i år: Skräckens hus av Evelyn Bond.

Min presentation till trots kan jag bara påpeka att den som kommer att läsa boken helst inte ska vara så kinkig med bagateller som om storyn hänger ihop som den ska, eller irritera sig på lösa ändar. Det här är nämligen något så underbart som en bok helt utan vare sig rim eller reson och hands down den allra mest usla mysrysare jag någonsin läst – och om ni känner mig så vet nu ju att det är en hel del. Kvinnan kan uppenbarligen vare sig skriva eller komma på ett vettigt synopsis, för ingenting hänger ihop  och så gott som alla karaktärers beteenden är riktigt, riktigt off.

Huvudpersonen är dessutom oändligt tröttsam och helt jävla blåst. Dialogen är även den väldigt märklig – inte nog med att folk inte pratar så, utan man säger även de mest konstig saker.

Uppfriskande dock att hjältinnan blir knäsvag så fort hon får en skymt av någon med manligt kön – annars brukar ju författare för att bygga upp något av en intrig se till att det är en särskild herre hennes hjärta klappar för.

Och morden som sker, jag menar kom igen!!! En av offren blir mördad genom att mördaren från övervåningen dänger iväg en kniv så hårt och med sådan precision att offret dör. Knappast skulle jag tro, speciellt som mördaren är en icke stridskunnig 16-årig flicka. Oj, hoppsan där spolade jag visst intrigen!

Men cha cha, ska ni läsa den här boken blir det nog snarare för att skratta åt ett helt misslyckat försök till att skriva än bok än för att få ut något av en helt konstig och obegriplig deckarintrig.

// Sofia

P.s Sorry Stina, hade jag inte spoilat mördaren för dig hade kanske det här varit något att sätta tänderna i :-P