onsdag 16 oktober 2013

Torka aldrig tårar utan handskar – Jonas Gardell



Så var det dags för en av 2012 års sista utlästa böcker, nämligen den bok som var månadsbok under just november då det var Alex som valde tema.

Med tanke på hypen kring den här boken, och temat med hivens intåg i Sverige, samt att den är skriven av Gardell som var med under utbrottet, och hade vänner som dog av sjukdomen hade jag mycket höga förvänningar och väntade mig en riktig höjdarbok.

Tyvärr visade sig romanen, i alla fall med mig som läsare, vara oväntat icke-gripande. Den kändes inte alls så engagerande som jag hade väntat mig, och det jag närmast kommer att tänka på när jag funderar på varför är det kanske kan bero på att Gardell vanligtvis skriver mycket mer lättsmälta böcker? En riktigt bra författare hade förmodligen fått mig att gripas mer av berättelsen, att sugas in och känna vad som hände i boken och inte enbart läsa om det som en ganska passiv betraktare. Synd för något så här viktigt borde beröra mera.

Sen är jag ju inget större fan av Gardell som jag ärligt talat tycker känns ganska störig och irriterande som person, och när jag löser vissa stycken i boken kan jag nästan höra honom citera dem med sin irriterande röst – vilket väl inte heller direkt hjälper upp berättelsen i mina ögon. Dessutom visar han en tendens i boken om att vara väl predikande och övertydlig bitvis.

Men missförstå mig ändå rätt nu, jag gillade faktiskt romanen och kommer nog att läsa fortsättningen – och den kom faktiskt in på min 10-i-topp-lista. Då 2012 var ett magert bokår hade den antagligen inte gjort det om fler höjdarböcker hunnits med.

//Sofia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar